I denna uppsats studeras hur den Europeiska Monetära Unionen inverkat på några europeiskaländers export till EMU-länder och icke-EMU-länder. Skattningen görs med paneldatametodpå kvartalsobservationer mellan 1985 och 2003. Modellen som används är en dynamiskexportfunktion. Resultaten tyder på en signifikant effekt. Den genomsnittliga exporten för deeuropeiska nationerna till EMU-länderna ökade 1999 med 10 % och till icke-EMU-ländernamed 14 %.

EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia då tio nya medlemsländer inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundläggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlägger en viktig principiell fråga som är av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av fråga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU.

Den Europeiska standarden är indelad i flertalet Eurokoder och dessa är de kommande beräkningsreglerna som år 2011 blir obligatoriska för alla bärande konstruktioner inom den Europeiska unionen. De kommer att ersätta tidigare nationella regler och det är framförallt Boverkets konstruktionsregler (BKR) med tillhörande handböcker som berörs av Eurokoderna.Flertalet faktorer påverkar när en övergång från svenska byggregler till Eurokoderna skall bli möjlig men det viktigaste har med dess tillgänglighet att göra. Det är inte längre en fråga om Eurokoderna skall börja tillämpas, utan istället när.Syftet med detta examensarbete är att det skall ge en allmän och överskådlig bild av hur de svenska byggreglerna skiljer sig från sin europiska motsvarighet, varvid likheter och olikheter skall lyftas fram.Jämförelsen har baserats på ett antal beräkningar som har utförts på ett framtaget referensobjekt, där endast de delar som berör beräkningar kring referensobjektet kommer att granskas och jämföras. För att få underlag till dessa beräkningar har litteraturstudium av respektive regler tillämpats. Detta material har allt eftersom sammanställts i denna rapport.Med utgångspunkt från det framtagna referensobjektet kan man till stor del fastlägga att skillnaden mellan svenska byggregler och europeisk standard inte är av större karaktär.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka variabler som påverkat avkastningsskillnaden mellan europeiska statsobligationer och högriskobligationer under de senaste fem åren. Uppsatsen syftar även till att ge en grundläggande beskrivning av instrumentet och dess utveckling på den europeiska marknaden. Metod: Vi har i uppsatsen använt oss av en kvantitativ metod, eftersom det varit det mest lämpliga med tanke på vårt problem och syfte. Vi valde också att använda oss av en regressionsanalys, den metod vi ansåg lämpade sig bäst med tanke på vår tillgängliga data. I uppsatsen har vi även valt en deduktiv ansats, ur redan existerande teorier försöker vi få fram något nytt.

Mitt examensarbete har främst bestått av inhämtande av kunskap om EU-bidrag. Om möjligheter / förutsättningar för att söka bidrag för ett internationellt samarbete, med två skolor, i två olika Europeiska länder. Det viktigaste är att göra de olika momenten i rätt ordning. Till min hjälp har jag haft kommunens internationella sekreterare, Karin Wessman, som kan det här på sina fem fingrar. Samtidigt som jag inhämtat informationen, har jag jobbat med att vår skola ska starta upp ett internationellt samarbete med andra europeiska skolor.

Bakgrund och problem: År 2005 beslutade EU att alla noterade företag inom unionen måste följa IASBs regelverk gällande koncernredovisning. Detta var ytterligare ett steg för att öka den internationella jämförbarheten mellan företags redovisning. Företag inom EU har i och med det nya regelverket snarlika regler jämfört med de amerikanska US GAAP, även om vissa mindre skillnader kvarstår. Tidigare forskning har visat att europeiska företag gör lägre nedskrivningar av goodwill, samt att trenden är att andelen goodwill ökar i Europa medan den ligger på en mer stabil nivå i USA (Markovic & Senay Oguz, 2011). Sverige är tydligt exempel på ett europeiskt land där andelen goodwill har ökat kraftigt sedan 2005 samtidigt som nedskrivningarna varit blygsamma (Marton, Runesson & Catasus, 2011).

33 referendum has taken place in european states regarding the European Union since the fall of the Berlin wall. This thesis aims to initialy identify potential patterns in this group of referenda to launch and test a theory/hypothesis anchored in this pattern.The european states are differing in nature and the standard of living is chosen as the factor that can potentially have affected the outcome of the referenda held. The carrying thought here being that the voters in states with considerably lower standard of living than the european average would have a more positive attitude towards a deepened cooperation among european states.To try this connection between standard of living and how european citizens have placed their votes a main and principal quantitative test is undertaken. It is followed by discussion and arguments about the result of the test.The argumentation goes from being hopefull of the strenght of the hypothesis, to a more ciritical view of its' strength. The thesis is wrapped up in some argumentation about how and why it fails to explain what it was initially intended to do.

Syftet med uppsatsen var att undersöka Norrländska socialdemokratens och Piteå-Tidningens rapportering kring och den i tidningarna förda debatten inför den svenska folkomröstningen angående ett eventuellt svenskt medlemskap i den Europeiska unionen. Vidare undersöktes huruvida det förelåg en samstämmighet mellan tidningarnas ledarartiklar och det närstående partiets politik. Undersökningen har visat att de båda socialdemokratiska tidningarna hade motsatt uppfattning angående huruvida Sverige borde ansluta sig till den Europeiska unionen. Tidningarnas skilda ståndpunkter i frågan kan måhända förklaras av att det närstående partiet (s) var djupt splittrat i EU-frågan.

I uppsatsen söker vi orsakerna till hushållens sparbeteende. Detta görs genom en komparativundersökning avseende sju europeiska länder. Vi använder en utvidgad livscykelmodell för attbestämma nio olika förklaringsfaktorer till hushållens sparbeteende. En modell specificerassom testas med poolad tidsseriedata. Två skattningar genomförs, en som förklarar hushållenssparbeteende utifrån en gemensam funktion samt en som förklarar hushållens sparbeteendeinom respektive land.Vi finner att förklaringsfaktorernas inverkan på sparkvoterna för de undersökta ländernaskiljer sig åt.

Sedan en europeisk identitet först nämndes i 1973 års ?Declaration on European identity? har många symboler och begrepp myntats för att försöka definiera och tillkännage något unikt europeiskt, EU-medborgarskapet som det mest konkreta exemplet på europeisk enhetlighet. Den här uppsatsen analyserar särskilt hur denna utveckling har sett ut i tre dokument publicerade inom EU och med liknande syften: att driva på integration och sammanhållning. Genom att analysera dem utifrån en pluralistisk mångfalds- respektive partikularistisk enhetsdiskurs tydliggörs EU:s identitetsdiskurs. Vilka värden har kopplats till det europeiska över tid? Samtliga dokument hänvisar, med olika mycket betoning, på pluralistiska såväl som partikularistiska värden som grund för en europeisk identitet.

Studien omfattar tre kulturmiljöprogram som tillsammans skapar en förståelse för hur kulturmiljöer beskrivs och värderas i expansionskommuner nära Stockholm. De kommuner som studeras är Vallentuna, Nacka och Södertälje. Anledningen till att de väljs ut är att de alla har nyligen utgivna kulturmiljöprogram, är belägna nära Stockholm och har en hög befolkningstillväxt. I metoden ingår litteraturstudier, platsbesök och samtal. Den europeiska landskapskonventionen är en grundpelare för arbetet. Det utvecklas med annan litteratur som behandlar kulturmiljön och landskapet.

During the last 100-200 years people have change their way of living and the condition and need for survival is no longer depending on the agricultural work. The forestry has replaced the farming and a lot of the natural pastural have been lost. Wessmantorp in the north part of Skåne is an old place for forestry and farming where people have been living for several hundred years. Studies of selected parts of the everyday landscape, that earlier have been settlement with small crofter?s holding, show that the changes in the landscape mostly depends on the human factor and that a lot of the cultivable soil have been replaced with spruce. Some of the areas, which the earlier dwellings were placed, still contain some remains of old house foundations and stone fences and can regard as being of an historical value. The studies provide the reader with a short background, the place as it is today and the changes of the land use in Wessmantorp.

Den europeiska identiteten har blivit en viktig del i EU:s ambitioner att skapa ett större förtroende hos medborgarna. Genom att betona de humanistiska värderingarna, den västliga kristenheten och den liberala demokratin konstruerar EU en europeisk identitet, där "Turken" sedan länge varit Europas "Andre" vars egenskaper har ändrats i takt med Europas förutsättningar.Turkiet har, trots att det i år är tjugo år sedan de ansökte om fullvärdigt medlemskap, fortfarande inte blivit medlemmar i EU. Även om de förelegat politiska och ekonomiska hinder för Turkiet så har man de senaste åren haft en positiv utvecklingstrend. Denna uppsats undersöker hur Turkiets medlemsförhandlingar till EU och den debatt som kringgärdat förhandlingarna kan förstås i förhållande till skapandet av den europeiska identiteten. Genom att undersöka bland annat tal och uttalanden av centrala aktörer i EU kan vi identifiera hur en diskurs som lyfter upp vissa värden som är grundade på en viss historisk och kulturell utveckling har blivit gällande.

Målsättningen för uppsatsen har varit att ifrågasätta det allmänmänskliga i mänskliga rättigheter, att problematisera en rättighetsidé som marknadsförs av bland annat FN, och som inom internationella relationer framställs som självskriven. Teorier om universalism och relativism har utgjort ramen, medan tre människorättsorganisationer ? Human Rights Center Viasna, Civil Rights Defenders och Amnesty International ? har fungerat som analysenheter. Organisationerna har undersökts genom de framställningar de gjort av MR-situationen i Vitryssland, närmare bestämt i form av nyhetsartiklar om tre samtida politiska händelser.Frågeställningarna fokuserade på allmängiltigheten i organisationernas MR-bild, deras inställning till europeiska och västerländska regelverk och aktörer, samt hur deras egen bakgrund eventuellt inverkar i arbetet. Resultaten visar att organisationerna jobbar universalistiskt, att de har globala preferenser snarare än europeiska, och att de i allt väsentligt arbetar opåverkade av sin kontext.Visserligen bör resultaten sättas i relation till den begränsade undersökningen, vilken kanske främst kan visa tendenser, men de unika dragen i forskningsområdet är inte att förglömma.

Uppsatsen är en översättningssociologisk studie om översättningsnormer vid granskningsfasen vid Europeiska kommissionen (EK) och består av två delstudier. Den första studien är textbaserad och fokuserar på revideringar vid granskningsfasen. Materialet utgörs av fyra översättningar i tre stadier från franska till svenska från EK. Den andra delstudien består av intervjuer med två översättare vid EK. Metoden till den första delstudien är hämtad från Nordman (2009).