The aim of this master thesis was to examine the European Commission's information resources from a user perspective in order to clarify the needs and circumstances of the search of EU-information among students at Örebro University. 41 students participated in a survey, and four of them was interviewed. On the basis of Pendelton- and Chatmans theories of information behaviour in small worlds, it were assumed that the students' education and citizenship in the European Union affected their needs and the search of EU information.The study showed that the students needs for EU-related information has increased, with the current education, but also been linked to earlier educations. The students Citizens need were mainly associated with elections such as the EMU-election, but also in some cases to a need of the general knowledge.A review of the European Commission's information resources were made with an emphasis on European Documentation Centre, EDC. The survey showed that most students used the EDC and the EU-databases that was made available by the European Commission through the EDC and the university library but were not aware that they used EDC.The survey also showed that students made use of familiar sources and resources when they searched the EU-information, such as the library's regular database list, the library catalogue and search engine on the internet are not requested of other resources.

I den här uppsatsen vill jag genom en idéanalys söka nå en djupare förståelse för EU:s syn på utveckling. Med utgångspunkt i EU:s bistånds- och jordbrukspolitik vill jag undersöka hur det kommer sig att EU, som ligger i framkant när det gäller handel med utvecklingsländer samt framlyfter frihandel och ekonomisk integration som nyckeln till global utveckling, samtidigt tillåter olika typer av ekonomiska subventioner i syfte att skydda det europeiska jordbruket från internationell konkurrens. Hur kan dessa motsättningar inkorporeras i EU:s syn på global utveckling? Med hjälp av en idealtypsanalys, där neo-liberalism, merkantilism och postkolonialism används som teoretiskt ramverk, spåras de bakomliggande idéerna i EU:s bistånds- respektive jordbrukspolitik. Genom att karakterisera vilket teoretiskt ideal som ligger till grund för EU:s politiska mål kan dessa sedan kopplas till en viss typ av idé.

 Uppsatsens syfte är att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping står för tillhandahålls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall även under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av äldreomsorg från ett ökan-de antal äldre människor. Detta problem ställer även krav på skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhället som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för våra äldre och yngre. I en enkät som skickats ut till de sex kommunerna har frågor ställts om förväntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det är främst demografi som påverkar kommunernas utförandekapacitet men att det även finns en korrelation mel-lan demografi samt två andra faktorer nämligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter. .

In 1995 something happened that radically changed the European football. This was the arrival of the Bosman ruling, a decision made by the European Court of Justice which meant that players with an expired contract could change clubs for free and that the European Union's internal market including the free movement of labour was now a part of the European football. The effects of theBosman ruling are wildly discussed today. Many powerful people in the European football mean that football now is less competitive than before, that there are a small amount of teams that actually have the ability to win any trophies. This bachelor thesis is studying the effects of the competitive forces in football after the Bosman ruling as a case of the free movement in the European Union.

I det nutida västerländska samhället är frågor kring etnicitet, identitet och vithet ständigt aktuella. Politiska framgångar i många europeiska länder för högerextrema partier lyfter återigen fram frågor kring etnisk tillhörighet och vad detta faktiskt innebär och får för konsekvenser i samhället. Denna undersökning syftar till att undersöka hur fyra unga kvinnor med sitt eget eller sina föräldrars ursprung i ett annat land upplever processer av identitetsskapande utifrån föreställningar om etnicitet och vithet. Genom intervjuer med dessa kvinnor analyseras om de upplevt etnicitet som viktigt i identifikationsprocessen, hur de upplevt utanförskap och hur de ser på framtiden i ljuset av denna politiska utveckling. Slutsatsen av denna undersökning är i korthet att etnicitet inte alltid varit viktigt för dem, men att det gjorts viktigt av samhället när de blev äldre.

Bakgrund: Klamydia är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i Sverige och i andra europeiska länder. I dagens samhälle finns det många förändringar i attityder och beteenden som leder till sexuellt risktagande. Klamydia är en väldigt förrädisk sjukdom på grund av dess många gånger asymtomatiska natur. På grund av det faktum att många individer är omedvetna om infektionen kan den orsaka mycket skada. Syfte: Syftet med studien var att få en inblick i hur kvinnor och män upplever en klamydiainfektion Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats.

Uttagsbeskattning utlöses enligt svenska skatteregler bl a då en tillgång förflyttas från Sverige vid etablering utomlands. Vad som sker då uttagsbeskattning blir aktuellt är att den tillgång som tagits ut behandlas som om den avyttrats till ett värde motsvarande marknadsvärdet och företaget beskattas för övervärdet. Efter Sveriges inträde i den Europeiska Unionen har den svenska skatterätten påverkats i stor utsträckning av EG-rätten och de svenska skattereglerna måste bl. a. vara förenliga med bestämmelserna i det grundläggande EG-fördraget, däribland etableringsrätten.

Detta arbete har utförts tillsammans med Ipendo Systems AB i Linköping. Företaget utvecklar ett system för att administrera immateriella rättigheter som heter Ipendo Platform. Kunder som använder Ipendo Platform saknar idag ett sätt att visualisera och analysera den data som de har inlagda i systemet. Syftet med detta examensarbete har varit att från grunden ta fram och realisera en modul till Ipendo Platform som visualiserar och analyserar kunders immaterialrättighetsdata. Vidare har syftet också varit att integrera modulen mot Europeiska patentverkets publika databas så att konkurrensanalyser kan göras mellan olika företag.

Medlemsstaterna i den europeiska gemenskapen har fortfarande kvar sin behörighet inomområdet för direkt beskattning. Emellertid begränsas denna behörighet genomfördragsbestämmelserna om fri rörlighet och EG-domstolens dynamiska tolkning av dessa.För att en medlemsstat ska kunna fortsätta att tillämpa en inskränkande skatteregel måstebestämmelsen rättfärdigas genom ett tvingande hänsyn i allmänintresset.Uppsatsen syftar till att klargöra det gällande rättsläget avseende dels territorialitetsprincipensom rättfärdigandegrund inom EG-skatterätten, dels det av EG-domstolen använda uttrycketsäkerställandet av fördelningen av beskattningsrätten som rättfärdigandegrund. Uppsatsensyftar till att klargöra huruvida det rättsliga innehållet i de två termerna är detsamma.Uppsatsen utgörs av en redogörelse samt analys av EG-domstolens praxis vilket resulterar islutsatsen att det rättsliga innehållet i territorialitetsprincipen innefattas i innebörden avrättfärdigandegrunden säkerställandet av fördelningen av beskattningsrätten men att detsenare inte utesluter andra sätt, än i enlighet med territorialitetsprincipen, på vilkafördelningen av beskattningsrätten kan ske. Eftersom att dessa rättfärdigandegrunder tjänarsamma syfte samt att begreppet fördelningen av beskattningsrätten har en starkare ställningsom rättfärdigandegrund än territorialitetsprincipen, kommer sannolikt territorialitetsprincipenatt fasas ut och ersättas av säkerställandet av fördelningen av beskattningsrätten..

This thesis examines the interaction between European football and the European Union and if it can generate Europeanization. By using theories of Johan P Olsen and Claudo M Radaelli a theoretical framework was constructed in which Europeanization is seen as an interaction between the European level and the domestic level. The Europeanization is regarded as a two way process with elements of top-down and bottom-up pressures. The study focus on the changes and the actors in the Europeanization process and how the European Union as a top-level and European football as a bottom-level influence each other to European changes. The theoretical framework is used to analyze the Bosman case and the Cotonou agreement's implementation in a Swedish football context.

 In this essay the aim was to investigate how the EU is trying to function as a democracy promoter in three particular countries, the so called candidate-countries Croatia, Macedonia and Turkey. The aim was also to analyze if there exist any differences in how the EU functions in these countries as a democracy promoter with a focus on how acts of democracy promotion is taken place. In order to fulfil the purpose of the essay two questions were addressed, how does the EU perform in promoting democracy in the three candidate-countries Croatia, Macedonia and Turkey? And also, is it possible to identify any differences in how the EU functions as a democracy promoter in those three countries?The method used to fulfil purpose and answering research-questions was qualitative text-analysis.  The results of the study were that the EU does perform in a number of ways to promote democracy in the three countries. The main differences are that the EU is using primarily political tools in Croatia and Macedonia which are channelized top-down and economic tools in Turkey channelized mainly top-down to promote democracy.

The Swedish Armed Forces have gone through a remarkable change. From beingan organisation built on the notion of countering a Soviet invasion it has evolvedto focusing on small, multilateral rapid reaction capabilities to be used within theframework of the European security and defence policy, ESDP.This thesis regards the change as a process of Europeanisation. Drawing fromsociological and historical institutionalism, it is shown that the Swedish ArmedForces in the post-cold war context was path dependent and unwilling to redefineits historical raison d?être. The origin of the ESDP Europeanised the nationaldefence policy, whereas the bureaucracy was still unwilling to translate the newstructural norms.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika aspekter av arbetslivet påverkar individen. Vår utgångspunkt i denna uppsats är att vi ställer oss kritiska till arbeten med högt självbestämmande som blir allt mer vanligt. Till vår hjälp har vi en mängd tidigare forskning samt kritisk teori och Foucaults teori om makt och övervakning som guidar oss i genom forskningsprocessen. Urvalet är baserat på tidigare statistik framtaget av ESS, som består av ett samarbete mellan 24 europeiska länder. Uppsatsen testar hur olika aspekter av arbetslivet påverkar gränsdragningen mellan arbete och fritid.

När byggbranschen för några år sedan fasade ut de tidigare nationella regelverken och ersatte dem med de gemensamma europeiska konstruktionsstandarderna, Eurokoderna, ändrades processen för att brandskydda konstruktioner. Hur dimensionerings­processen ser ut med de nya reglerna är inte helt enkelt att sätta sig in i. Därmed har detta examensarbete framställts på uppdrag av Sweco Structures AB.Huvudmomentet i arbetet är beskrivning och förklaring av de befintliga dimensioneringsmetoderna. För att förstå metoderna från regelverken består de första kapitlen i detta arbete av grundläggande teori för brandens verkningssätt och stålets respons vid förhöjd temperatur. Detta följs av en genomgång av de förenklade beräkningsmetoderna och dess ekvationer.

This bachelor thesis, written as a part of the European Studies at Gothenburg University, is concerned with the European Unions? (EU) climate political governance in their both climate- and agricultural policy, and in particularly the question whether it is sustainable. This thesis intends to problematize if it is possible for the EU to continue to pursue its current agricultural policies, while at the sametime maintain its role as a sustainable actor on the global arena. The framework of theEUs? climate policy governance disciplines this analysis.