Sökresultat:
1823 Uppsatser om Europeisk offentlig sfär - Sida 42 av 122
Europeisk medborgardialog? : En implementeringsstudie av Plan D som i demokrati,dialog och debatt
In an effort to strengthen democracy in the union, the EU in 2005 took a new approach to communications policy to reach out to the citizens. The strategic document "Plan D for Democracy, Dialogue and Debate" was accompanied by two other documents, and the three of them were the core of this policy. Both democracy and communications work means at EU level a higher complexity than in the nation-state arena. Objective of this study is to examine how the implementation of Plan D has turned out in a democracy renewal perspective. To achieve that answers are sought to questions concerning the goals of Plan D, how they are still present today, what happened in practice regarding the efforts that are highlighted, and how the substance of the activities can be judged from a democratic theory perspective.
Parenteral nutrition i hemmet; upplevelser och inverkan pÄ livskvaliteten
Bakgrund: Parenteral nutrition kan ges vid i stort sett alla tillstÄnd nÀr magtarmkanalen ej fungerar eller kan utnyttjas tillfredstÀllande. Benigna tarmsjukdomar, t ex Morbus Crohn eller short bowel syndrome av annan anledning Àr den vanligaste orsaken till HPN (home parenteral nutrition). En europeisk studie frÄn 1997 visar att incidensen för HPN i Danmark Àr 2,8 patienter/miljoner invÄnare/Är. Vanligen Àr patienten uppkopplad till HPN-utrustningen 12-14 timmar/dygn. WHO (World Health Organisation) har utarbetat en definition av livskvalitet; ?Quality of life is defined as individuals? perceptions of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns.? Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka och beskriva hur patienter med parenteral nutrition i hemmet upplever sin livssituation och behandlingens inverkan pÄ livskvaliteten.
Webbdesign : En undersökning av en offentlig webbsidas utarbetande
The purpose of this paper is to form an understanding of how to use the demand for usability and accessibility. Requirements for usability and accessibility are available from several agencies, an example is Myndigheten för delaktighet. Through literature studies, I get answer to what are usability and accessibility and the demands that can be set on a public website. In this study of three municipalities you get a glance how local authorities have been working on their web pages and if they fulfill the requirements so that the disabled would consider that the page has good usability and accessibility. In the interviews conducted in one of the municipalities you will receive information how they plan, organize, implement, monitor and develop their websites.
Hur elpris och vÀrmelast pÄverkar fjÀrrvÀrmesystem : fallet Göteborg Energi och Volvo Cars
Rapporten betraktar energisystemen vid Göteborg Energi (GE) och Volvo Cars, Torslanda. De tvÄ systemen integreras som ett system och inverkan av olika ÄtgÀrder betraktas. Huvudsyftet Àr att minska systemkostnaden för det totala systemet.Arbetet Àr genomfört med kraftbonusmetoden, en marginalsyn pÄ el dÀr all ny elproduktion berÀknas ersÀtta kolkondensproducerad el. Allokeringen för utslÀpp vid kraftvÀrmeproduktion Àr ocksÄ berÀknad med kraftbonusmetoden.För simulering har optimeringsprogrammet Modest anvÀnts. En konstruktion av datormodeller av energisystemen vid Göteborg Energi och Volvo Cars har gjorts.
Tillbaka till framtiden : Fyra scenarier för EU:s framtid efter eurokrisen
The starting point of this study is theories of European integration, which are used to formulate different scenarios about the future of the European Union. This is made in regards to the eurocrisis which has intensified the discussion about how to change the construction of the euro to overcome the economic difficulties that has arisen. In this study, four different scenarios are presented: "An updated Europe", "A new Europe", "The death of the euro" and "Goodbye Greece". The first two scenarios takes its starting point in the neofunctionalist theory of European integration and describes how the EU might increase its level of integration in different ways. We can either see a development where the EU tries to improve the implementation of the rules that are meant to coordinate the member states? economic policy, or we might encounter a more advanced integration where fiscal policy competences are transferred to the EU-level.The latter scenarios, however, takes another theory in to account, liberal intergovernmentalism, and describes how the eurozone might be fragmented in different ways due to conflicts of interest between lenders and countries that has to receive loan-packages.
AnvÀndningen av ett holistiskt synsÀtt vid IT-investeringar - En explorativ studie av en IT-investering i offentlig sektor i Sverige.
Det finns tvÄ starka synsÀtt pÄ en IT-investering, det ena synsÀttet fokuserar pÄ hÄrda delar sÄsom tid, pengar och resurser. Det andra, mjukare synsÀttet fokuserar pÄ hur systemet pÄverkar anvÀndare vid införandet. Under en systemvetarutbildning understrykes ofta att den holistiska synen av dessa tvÄ aspekter behöver beaktas för att förstÄ sig pÄ sÄ mÄnga olika effekter av en IT-investering som möjligt. Studien Àmnade att undersöka i vilken utstrÀckning en myndighet under sin IT-investering anvÀnde detta holistiska synsÀtt. Förstudien som ledde fram till denna studien Àr utförd av ett forskningsinstitut, pÄ samma IT-investering men med IT-management som angreppssÀtt.
MÄl- och resultatstyrning i den kommunala versamheten
Syftet med uppsatsen Àr att bidra till kunskapsbildning kring mÄl- och
resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan
kopplas till styrmodellen.
Vi har gjort en studie dÀr vi har intervjuat politiker och ledande tjÀnstemÀn
inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanstÀllt empirin och
dragit slutsatser utifrÄn vÄr analys av aktuell mÄl- och resultatstyrningsteori
i ett spÀnningsfÀlt med olika intressen och behov.
MÄl- och resultatstyrningen i den kommunala vÄrd- och omsorgsversamheten
anvÀnds i ett spÀnningsomrÄde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det Àr en
utmaning att fÄ styrmodellen att fungera optimalt i en sÄdan komplex
organisation..
BÀttre miljöstandarder genom offentlig upphandling : En undersökning av Uppsala kommuns möjligheter att minska miljöpÄverkan frÄn transportsektorn
Uppsala kommun upphandlar Ärligen varor och tjÀnster för cirka 2,5 miljarder kronor (Svenskt nÀringsliv 2011). Ett sÀtt för kommunen att pÄverka leverantörer och företags miljöstandard Àr att utnyttja styrkraften som finns i offentliga upphandlingar. Genom att stÀlla höga miljökrav vid upphandlingar kan Uppsala kommun bidra till en mer hÄllbar samhÀllsutveckling. Kommunen har som mÄlsÀttning att höja dagens miljökrav men för att genomföra en höjning Àr det vÀsentligt att först göra en marknadsanalys för att se om marknaden faktiskt klarar av högre krav. Denna uppsats Àr en analys av transportsektorn i Uppsala kommun med fokus pÄ tyngre fordon över 3,5 ton.
DÀrmed inte sagt att det var bÀttre förr : En studie av olika organisationsformers betydelse för familjerÄdgivningsarbete
De senaste 20 Ă„ren har det svenska vĂ€lfĂ€rdsmonopolet genomgĂ„tt ett systemskifte genom att flera aktörer har tillĂ„tits komma in pĂ„ den offentliga marknaden. NĂ€ra en femtedel av alla anstĂ€llda inom vĂ€lfĂ€rdssektorn arbetar idag i privat regi. Det finns relativt lite forskning om vad detta har för effekter pĂ„ verksamheters innehĂ„ll och jag har i denna studie velat belysa det ur den kommunala familjerĂ„dgivningens perspektiv.Mitt syfte var att belysa vilken betydelse nĂ„gra familjerĂ„dgivare ger organisationsformen, privat eller kommunal, i det kommunala familjerĂ„dgivningsarbetet.Studien baseras pĂ„ intervjuer med sex familjerĂ„dgivare som alla har arbetat med kommunalt familjerĂ„dgivningsarbete bĂ„de som direkt kommunalt anstĂ€llda och som anstĂ€llda i nĂ„gon form av privat företag.I resultatet framtrĂ€der skillnader mellan familjerĂ„dgivningsarbetet i de olika organisationsÂformerna. TillgĂ€ngligheten i form av kortare vĂ€ntetider Ă€r bĂ€ttre i privat regi. DĂ€r Ă€r ett större fokus pĂ„ inkomstbringande samtal men sĂ€mre möjligheter att bedriva förebyggande och utĂ„triktat arbete Ă€n i kommunal regi.
Om europeiska fattigdomsteorier och deras tillÀmpbarhet, relaterade till policydokument för EU:s fattigdomsÄr 2010.
This master?s paper first presents some of the principal theories and concepts developed by the poverty researchers Rowntree, Titmuss, Townsend, Sen and Lister. These theoretical frameworks are then related to two documents from the EU and Sweden concerning combating poverty and social exclusion, bearing on the establishment of the ?Year 2010 against Poverty?. Finally, I discuss the value in practice of these theories and policy documents, as regards reducing poverty in Europe.It has become clear in this investigation that the theories and concepts from earlier research are still relevant to the formulation of contemporary policy programmes, and that earlier research helps us to avoid old traps in fighting poverty.
Upphandling av en e-tjĂ€nst i offentlig sektor : En fallstudie av ĂstgötaTrafiken och införandet av en mobil e-tjĂ€nst
Offentliga e-tjĂ€nster ska syfta till att förenkla Ă€renden, för verksamheten, men framförallt för dess anvĂ€ndare. Det finns dock offentliga e-tjĂ€nster efter vars införande denna effektivisering inte skett. Bolaget ĂstgötaTrafiken ansvarar för kollektivtrafiken i Ăstergötlands lĂ€n, och upphandlade under 2012 en ny sms-tjĂ€nst, vilken infördes den 1 februari 2013. Denna nya sms-biljettjĂ€nst, som ersatte en tidigare sĂ„dan, krĂ€vde att alla sms-betalningar skedde frĂ„n ett registrerat mobilnummer. Bakgrunden till detta var ett EU-direktiv som kom att pĂ„verka svensk lagstiftning och krĂ€vde att alla sms-köp skulle komma frĂ„n ett svenskregistrerat mobilnummer.
RevisionsbyrÄers signalvÀrde
Den 1 januari 1999 bildade elva lĂ€nder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, NederlĂ€nderna, Portugal, Spanien, Tyskland och Ăsterrike) en europeisk valutaunion, det som ocksĂ„ kallas euroomrĂ„det. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Ăven om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar frĂ„n start har det varit klart att EMU kommer fĂ„ konsekvenser för olika sektorer.FrĂ„gorna som behandlats i detta arbete Ă€r följande:Har EMU haft en effekt pĂ„ de finansiella marknaderna i de lĂ€nder som Ă€r med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förĂ€ndrats pĂ„ samma sĂ€tt som i de lĂ€nder som Ă€r med i EMU, fast dessa lĂ€nder stĂ„r utanför?Syftet med detta arbete Ă€r att analysera de finansiella marknaderna, genom berĂ€kningar av vissa kĂ€nda finansiella variabler, i de lĂ€nder som deltar i valutaunionen och tre lĂ€nder som stĂ„r utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har pĂ„verkats av EMU och hur de har pĂ„verkats i och med intrĂ€det.De variabler som behandlats Ă€r; ?-vĂ€rdet, för att se om lĂ€nderna gĂ„r mot en gemensam marknadsrisk.
"Jag Àr bloggen" - en projektbeskrivning av ett radioreportage om identitet och bloggande
Vad betyder bloggen för den som bloggar? Genom tre unga tjejers röster Àr syftet att förstÄ vad bloggandet betyder för dem. Samtidigt Àr det att se vad det har för inverkan pÄ identitetsskapandet. Arbetet handlar ocksÄ om att skapa ett rum för lyssnande, dÀr informanternas röster Àr tonsÀttare och grunden i arbetet.
Genom ett radioreportage dÀr Johanna, Tova och Camilla sjÀlva berÀttar om sin syn pÄ bloggandet, har jag försökt att sÀtta fingret pÄ vad det Àr bloggen ger tjejerna som skolan inte gör. Med en konstruktivistisk syn pÄ identitet har metoden för nÀrmandet varit kvalitativintervju med inspiration av radiojournalisters syn pÄ intervjuer.
Marknadskommunikation i offentlig sektor : En studie i kommunalt marknadsföringsarbete
Problem: PÄ 1990-talet började man att anvÀnda nya sÀtt att organisera och styra kommunala verksamheter pÄ. Dessa nya lösningar bygger pÄ marknadsidéer och förebilderna Àr hÀmtade frÄn den privata företagsvÀrlden. Det Àr idéer som ska generera produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet Àr företagisering. Konkurrens och kunder har dÀrmed blivit nya ord för kommunenheterna.I dagens marknadssamhÀlle har marknadsföring en nyckelroll.
EMU : och dess pÄverkan pÄ de finansiella marknaderna.
Den 1 januari 1999 bildade elva lĂ€nder (Belgien, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, NederlĂ€nderna, Portugal, Spanien, Tyskland och Ăsterrike) en europeisk valutaunion, det som ocksĂ„ kallas euroomrĂ„det. Grekland anslöt sig, som en tolfte och ny deltagare, i januari 2001. Ăven om Sverige, Danmark och Storbritannien inte deltar frĂ„n start har det varit klart att EMU kommer fĂ„ konsekvenser för olika sektorer.FrĂ„gorna som behandlats i detta arbete Ă€r följande:Har EMU haft en effekt pĂ„ de finansiella marknaderna i de lĂ€nder som Ă€r med i valutaunionen?Har Sveriges, Storbritanniens och Danmarks finansiella marknader förĂ€ndrats pĂ„ samma sĂ€tt som i de lĂ€nder som Ă€r med i EMU, fast dessa lĂ€nder stĂ„r utanför?Syftet med detta arbete Ă€r att analysera de finansiella marknaderna, genom berĂ€kningar av vissa kĂ€nda finansiella variabler, i de lĂ€nder som deltar i valutaunionen och tre lĂ€nder som stĂ„r utanför (Sverige, Danmark och Storbritannien). Detta för att se om de finansiella marknaderna har pĂ„verkats av EMU och hur de har pĂ„verkats i och med intrĂ€det.De variabler som behandlats Ă€r; ?-vĂ€rdet, för att se om lĂ€nderna gĂ„r mot en gemensam marknadsrisk.