Kan de olika föreställningar om vad det innebär att tillhöra Europa, och därmed också underförstått Europeiska unionen, synliggöras av Turkiets medlemsförhandlingar? Turkiet antas inte självklart vara Europeisk vare sig geografiskt eller värderingsmässigt. Jag vill visa att Turkiet kan vara den ?rumsprovocerarande? aktören som synliggör oförenliga uppfattningar om EU:s självbild. Jag utgår från två aspekter; dels en geografisk och dels en värderingsaspekt på unionens medlemskrav.

Eastern Europeans in Gotland is an essay with the purpose to find out how persons born in Eastern Europeans countries have adapted and integrated on Gotland. European community and notions about other groups of immigrants on Gotland have been relevant questions besides. The results of the essay show that the conditions for adaptation and integration are very different between the periods of time and for the individuals, depending on how they arrived to Sweden. The migrant workers quickly adapted to the labour market and had good premises to be in a position of financial independence. The demands of skills were low in the 60?s, but as a result of this, many of them didn?t learn the Swedish language very well and during the crisis in the 90?s they were no longer that attractive on the labour market.

För att öka energisäkerheten och garantera en rättvis och trygg energiförsörjning för alla medlemsländer har EU försökt skapa en gemensam energipolitik gentemot Ryssland. I empiridelen av vår kvalitativa fallstudie har vi dock kommit fram till att EU-ländernas olika relation till Ryssland försvårar för EU att hålla enad front gentemot Ryssland.Vi har valt att använda oss av teorierna neofunktionalism och intergovernmentalism för att analysera förutsättningarna för en gemensam europeisk energipolitik gentemot Ryssland. Vi har funnit att båda dessa teorier hjälper till att förklara samarbetets utfall hittills och hur samarbetets framtida förutsättningar ser ut.Vår slutsats är att EU kan lyckas med ambitionen om en gemensam energipolitik gentemot Ryssland om fler av medlemsstaterna, speciellt de större och mer inflytelserika, är villiga att engagera sig i frågan. Om hotet om energibrist skulle bli mer överhängande eller om Rysslands beteende i energifrågan skulle bli mer oberäkneligt ökar också chanserna för ett lyckat samarbete..

Oljeprisets påverkan på svensk och europeisk ekonomi är högaktuell ? det skapar dagligen rubriker i massmedia. Inte minst på aktiemarknaden iakttas oljepriset noggrant. Denna studie undersöker huruvida statistiska samband mellan oljepriset och olika aktieindex kan påvisas, och även huruvida dessa går att utnyttja för prognostisering. Fyra branschindex ? industri, kemi, transport och råvaror ? samt generalindex, för Sverige respektive EU, undersöks.Kointegrations- och regressionsanalys används för att undersöka sambanden mellan oljepris och aktieindex, och resultaten tillämpas sedan för prognostisering.

This study is about different teacher?s ´conception of remedial classes and its function in Today´s School. ?A school for everyone? the utopia that all schools and teachers aspire for. All pupils, regardless of ethnic background, class, and religious affiliation should be able to go to school without being segregated and are seen as different.

Denna uppsats har som mål att undersöka begreppet kvalitetsfilm och dess användning med utgångspunkt i marknadsföringskanalerna public relations, marketing management och filmfestivaler i Sverige. Uppsatsen definierar marknadsföring och beskriver hur den kan praktiseras i filmindustrin. Begreppsanalysen av kvalitetsfilm refererar till Pierre Bourdieus sociologiska texter och har en kort historisk genomgång av hur begreppet kvalitetsfilm myntades i Sverige. Sedan följer en genomgång av kvalitetsfilm i förhållande till europeisk konstfilm samt hur begreppet influerat den svenska filmbranschen idag. Uppsatsen innehåller analyser utifrån tre kvalitativa intervjuer med anställda som i någon form arbetar med kvalitetsfilm, samt litteratur kring marknadsföring av film och kvalitetsbedömning..

Uppsatsen behandlar EU:s utvidgningspolitik och dess underliggande krafter. Syftet är att förklara Turkiets långa väg mot EU-medlemskap med hjälp av en jämförelse med Polen. Vårt teoretiska ramverk är en tredelad modell som förklarar individers och organisationers handlande. Modellen består av konsekvenslogik som rör rationella kalkyler om nytta, regellogik som behandlar situationsspecifika regler och uppfattningar om gemenskap och identitet, samt morallogik som tar sin utgångspunkt i universella principer som demokrati och mänskliga rättigheter. Förutom de officiella dokumenten rörande utvidgningen undersöker vi den inofficiella diskussionen - en relativt oprövad avgränsning i den europeiska kontexten.

Public opinion has increasingly become a political force in the European integration process. At present, it appears that the people?s attitude towards the European integration is relatively skeptical. How can we expect that the attitude towards European integration will evolve in the future? This paper tests the extent to which diffusion theory can serve as a model to explain the development of attitudes to European integration policy in Sweden from 1999 until 2009.

Denna kandidatuppsats behandlar sambandet mellan hållbar utveckling, spårväg och städers varumärke. Med utgångspunkt i europeisk planering har en fallstudie av städerna Montpellier och Malmö gjorts för att undersöka dagens ideal och de drivkrafter som ligger bakom byggandet av spårväg. I uppsatsen ges en kort översikts om trafikplaneringens historia för att få en förståelse varför läget ser ut som det gör idag. En genomgång och förklaring av begreppet hållbarhet görs också samt en undersökning kring marknadsföring av städer och begreppet ?place branding?. En analys av styrande dokument och information från kommunerna har gjorts för att ta reda hur de motiverar valet av spårvagnstrafik med fokus på hållbarhetsaspekterna. Slutligen har resultatet av analysen jämförts för att se vilka slutsatser som gick att dra utifrån det insamlade materialet. Några av slutsatserna är att spårvagnsbyggande kan användas som en del i arbetet för att marknadsföra en mer hållbar stad samt att det finns politiska drivkrafter bakom valet av spårvagn som kollektivtrafikmedel..

Den offentliga sfären är ett begrepp som genom historien har definierats på en rad olika sätt. Detta har medfört att litteraturen om den europeiska offentliga sfären (EPS) har antagit en rad olika utgångspunkter. Vilket tidigare studier visar på finns det inom litteraturen på detta område ett antal brister i så väl operationaliseringar som konceptualiseringar. Denna kandidatexamen syftar till att, genom en litteraturstudie, utforska dessa olika konceptualiseringar kring EPS och även till att utreda huruvida forskningsfältet har förbättrats inom de olika områdena. Vårat resultat visar på att många metodologiska och konceptuella problem återstår inom forskningen om EPS och även att det finns en generell avsaknad av diskussion och kritik mot forskningens egna tillvägagångssätt. Vi vill också hävda att det Habermasiska perspektivet, och även forskning med fokus på massmedia och ett empiriskt perspektiv, är allt för dominerande..

I denna uppsats behandlas hur vertikala samarbeten och begränsningar är reglerade i svensk och europeisk rätt och hur synen på vertikala begränsningar har förändrats. Uppsatsen försöker även att måla upp en gräns mellan tillåten och otillåten vertikal prisstyrning. Metoden är baserad på en rättsdogmatisk metod. Svensk konkurrensrätt är harmoniserad med EG- rätten. Konkurrensbegränsande samarbeten är förbjudna enligt artikel 81 EG- fördraget/6§ konkurrenslagen.

Denna uppsats undersöker de moraliska grunderna för patenträtt till mjukvara. Detta problemområde utgör en del av ett bredare principiellt dilemma inom den immaterialrättsliga diskussionen, där gränsen för intellektuellt ägande har debatterats flitigt. Genom att undersöka inutitioner och strukturerade teorier i den filosofiska litteraturen formulerar och försvarar vi en normativ analysmodell som vi anser utgöra en lämplig utgångspunkt i en undersökning av en patentinstitutions legitimitet. Denna analysmodell ligger sedan till grund för en kritisk textanalys av EU-kommissionens förslag till direktiv för mjukvarupatent i Europa. Vi kommer i denna fram till att EU-kommissionens argumentation brister på en rad punkter eftersom man inte tar hänsyn till de värden som vi anser vara önskvärda.

Uppsatsen syftar till att ta reda på hur det kommer sig att medlemsländerna i EU ger upp delar av sin suveränitet för att ingå ett samarbete kring utrikes- och säkerhetspolitiska frågor (GUSP). För att besvara frågan används en byråkrati- och en diplomatiteori för med utgångspunkt i de förändringsfaktorer som ligger bakom framväxten av GUSP skapa en bred bild av detta unika internationella samarbete. Genom att se till interna drivkrafter och samarbetsvinster visar vi hur samarbetet ständigt utvidgats. Som exempel lyfter vi fram ?En Europeisk Säkerhetsstrategi? från 2003.

Personlighet och dess betydelse fo?r beteende har under la?ng tid varit ett lika aktuellt som va?lunderso?kt forskningsomra?de. Denna studie syftar underso?ka sambandet mellan personlighetsdrag enligt Five Factor Model och musikpreferenser i en svensk population. Resultaten fo?rva?ntas ligga i linje med tidigare studiers, vilka funnit vissa positiva samband bl.

Subsidiaritetsprincipen är ett verktyg för att kontrollera maktfördelningen i en konstruktion som innebär att det finns olika nivåer av beslutsfattande. Principen har i EU två huvudsakliga funktioner; att värna medlemsstaternas suveränintet samt, om nödvändigt, ge beslutsmakten till den nivå som på mest effektiva sätt kan genomföra en åtgärd. Subsidiaritetsprincipens utformning i fördragen har gett upphov till ett flertal diskussioner. Exempelvis om vilka åtgärder som faller inom EU:s exklusiva kompetens respektive vilka åtgärder som bör fallla under den konkurrerande kompetensen och därmed avgöras i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Mitt syfte med denna uppsats är att ge en utförlig beskrivning av, samt diskutera kring, subsidiaritetsprincipens innebörd och omfattning, både i sitt EU-sammanhang samt som ett teoretiskt naturrättsligt begrepp.