Sök:

Sökresultat:

200 Uppsatser om Europeisk bolagsrätt - Sida 3 av 14

American daydream, European nightmare : - en studie i skillnader mellan amerikansk och europeisk skrÀckfilm under stumfilmseran

JÀmförande studie av likheter och skillnader mellan amerikanska och europeiska (frÀmst tyska) stumma skrÀckfilmer, med tyngdpunkt pÄ perioden 1913 ? 1932 och med hÀnsyn till handling / manustyp, huvudperson / monstertyp, scenografi och teknik. JÀmförande analys av kulturella, politiska och ekonomiska aspekter och dessas inverkan skrÀckfilmsproduktionen..

EU-OPINION I TIDER AV KRIG I EUROPA En kvantitativ studie om hur attityder till EU och europeisk integration f?r?ndrats under krigstid.

In the early morning of February 24th, 2022, Russian troops crossed the border to Ukraine which started the full-scale war between Ukraine and Russia. Even though the war does not directly involve the EU or member states of the union, it affects the lives of the European people. While previous research has established that general attitudes towards the European Union and European integration has changed in some countries within the Union since the start of the war, the question remains how attitudes towards EU and European integration has changed across EU. A second unanswered question is whether populations in Western and Eastern Europe have responded differently, leading to a potential divergence or convergence in attitudes. The theory ?Rally around the flag? suggests that an outright war that border to EU will increase support for the political leadership in EU.

Den europeiska identiteten : Komparativ studie mellan kommissionsordförande Barrosos syn pÄ Europeisk identitet och EG/EU:s tidigare officiella hÄllning

What is the European Union (EU) and which countries should be part of it in the future? These questions became topical during the first part of the 21st century when political and geographical changes hasten the need to decide the nature of the European cooperation. In the European Constitution, that never come into force, the European values that a key role but was taken away in the succeeding Lisbon Treaty. Nevertheless EU continues to expand, recently to the East and non-European countries asTurkey are now on the ?waiting-list?.

Ett europeiskt problem som landat i en kommuns vardag.

This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

Digital kompetens och Gy 2011 : -En kritisk diskursanalys

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

SPE-förordningens förvÀntade genomslagskraft i Sverige

För att harmonisera handeln, skapa en lÄngsiktig utveckling samt öka sysselsÀttningen för smÄ och medelstora företag, presenterade Europeiska kommissionen den 25 juni 2008 ett förslag till ny förordning (SPE-förordningen), angÄende en ny europeisk privat associationsform. Förslaget möjliggör grundande av ett privat europabolag (SPE-bolag). I praktiken skulle föreslagen bolagsform betyda att entreprenörer erbjuds en möjlighet att etablera samma bolagsform inom hela EU och dessutom underlÀtta för grÀnsöverskridande verksamhet.Redan 2004 öppnades möjligheten att bedriva en europeisk bolagsform, europabolaget (Àven kallat SE-bolag), som till skillnad frÄn SPE-bolaget i första hand Àr utformat för publika bolag. Fyra Är efter förordningens ikrafttrÀdande, har knappt 60 europabolag registrerats inom hela EU och bolagsformens misslyckande kan konstateras.Uppsatsens syfte Àr att utreda vilket genomslag föreslagen förordning förvÀntas erhÄlla bland smÄ och medelstora företag i Sverige. Genomslagskraften skall bedömas utifrÄn tvÄ olika perspektiv, dels dess effekt pÄ nÀringslivet och dels dess rÀttspolitiska pÄverkan.Den grundlÀggande förutsÀttningen för att förordningen skall fÄ genomslag Àr att det föreligger ett behov av förÀndring av bolagsrÀtten för smÄ och medelstora företag.

Val av extern affÀrsrÄdgivare : En kvantitativ studie om vilka faktorer som pÄverkar mikro-, smÄ- och medelstora företag i VÀsterbotten i valet av extern affÀrsrÄdgivare.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Databasskydd enligt svensk och europeisk rÀtt

Databaser Àr nÄgot som i dagens företagarsamhÀlle har kommit att bli vÀldigt viktigt dÄ det lÀggs ner stora resurser i form av bÄde tid och pengar pÄ att arbeta fram en databas som blir en företagsprodukt. DÀrav krÀvs att dessa databaser kan skyddas pÄ ett för databasproducenten tillfredstÀllande sÀtt, samtidigt som samhÀllets intresse av att fÄr ta del av dessa verk skall tillgodoses. För att harmonisera lagstiftningen i Europa antogs det sÄ kallade databasdirektivet 1996 enligt vilket en databas kan skyddas pÄ olika sÀtt. Med hjÀlp av ett fiktivt fall analyseras de olika skyddens objekt och innehÄll..

EG-domstolen:roll och funktion i en utvidgad europeisk union

The European Court of Justice, the ECJ, has the governing function in the Union as a guardian of law and justice. Even today, with a Union of 15 memberstates, statistics show that the ECJ and the Court of First Instance have increasing difficulties in fulfilling their tasks. This situation is chiefly a cause of an increasing number of cases raised. Due to this, profound changes have to be made in order to preserve common lawagreements in a future expansion of the Union. The purpose of this paper is to exam which changes the Courts have to make in order to meet an increased amount of cases that an enlarged Union would mean..

RÄder det diskrepans mellan 8 kap. 4 § UB och vissa EU-rÀttsliga förordningar som reglerar grÀnsöverskridande verkstÀllighet av domar?

Under 2000-talet har tvÄ EU-rÀttsliga förordningar stiftats i syfte att reglera erkÀnnande och verkstÀllighet av domar pÄ privatrÀttens omrÄde inom EU. Först stiftades Bryssel I-förordningen. I enlighet med den förordningen kan en dom som meddelats av domstol i en medlemsstat verkstÀllas i en annan medlemsstat. Dessförinnan skall domen förklaras verkstÀllbar i den medlemsstat dÀr verkstÀllighet önskas.Den andra förordningen, EEO-förordningen, tillkom bara nÄgra Är senare. I denna förordning har förfarandet varigenom en dom förklaras verkstÀllbar i en annan medlemsstat avskaffats.

Den nya gemensamma europeiska köplagen (CESL) : En analys av kritiken mot förslaget och konsekvenser för svenska företag

I oktober 2011 framlade Europaparlamentet det senaste försöket till en mer samstÀmmig europeisk avtalsrÀtt, genom ett förslag till en förordning om en gemensam europeisk köplag, CESL. Den europeiska köplagen innehÄller bÄde avtals- och köprÀttsliga regler med det övergripande syftet att, likt den inter-nationella motsvarigheten CISG, underlÀtta den unionsinterna handeln för konsumenter och företag. Mot bakgrund av att förslaget har mötts av omfattande kritik Àr det av intresse att stÀlla sig frÄgan om CESL kommer att bidra med de uppenbara skillnader, som har angetts bÄde i förarbeten och i förslaget som sÄdant.Uppsatsen syftar till att granska och analysera förslaget till en ny gemensam europeisk köplag, CESL, tillsammans med den kritik som framförts frÄn svenskt hÄll. Med utgÄngspunkt frÄn det arbetet analyseras slutligen de konsekvenser förslaget, vid ett eventuellt införande, fÄr för svenska företag.Kritiken som lyfts fram i studien kommer frÄn 12 svenska intressenter, med hÀrkomst bÄde frÄn nÀringsliv, akademi och doktrin. Efter en systematisering, och en efterföljande analys, av denna kritik kan fyra segment urskiljas.

PÄverkan pÄ kommunala beslut : En studie av lokala intressegrupper och deras arbete

Uppsatsen behandlar intressegruppers pÄverkan pÄ beslutsfattare pÄ lokal nivÄ genom att undersökapÄtryckargrupper som var involverade vid byggandet av Uppsala konsert och kongress. Studiensyftade till att utröna huruvida det fanns nÄgon skillnad mellan lokala intressegruppers pluralistiskaarbete och teorin kring pÄtryckargruppers verksamhet pÄ nationell och europeisk nivÄ. Slutsatsen Àratt alla dessa intressegrupper anvÀnder sig av liknande verktyg. Studien behandlar Àven skillnadenmellan intressegrupper dÀr delar av medlemskÄren Àr beslutsfattande politiker och pÄtryckargruppersom ej har det. HÀr visar studien att de intressegrupper som har förtroendemÀn som medlemmarfokuserar mer pÄ direktkontakt med politiker Àn vad andra pÄtryckargrupper gör..

Vad tycker ni egentligen om vÄr historia? / What do you really think of our history?

Den hÀr uppsatsen handlar om hur invandrarelever reflekterar sin uppfattning om vÀsterlÀndsk historia i sin egen. Hur de uppfattar att lÀsa om svensk och europeisk historia och hur det pÄ nÄgot sÀtt pÄverkas av den historiska verkligheten i deras ursprungsland. Vidare försöker den hÀr studien urskilja vilken pÄverkan deras arv har för förstÄelsen av vad som lÀrs ut i deras skolor. Denna uppsats tar Àven en nÀrmare titt pÄ hur de vill att undervsningen ska vara för att mer berika deras lÀroprocess. I anslutning till det, försöker uppsatsen att diskutera möjliga hinder för att uppnÄ sÄdana teoretiska ideér i den nuvarande skoldebatten i Sverige 2013..

Den Europeiska Arresteringsordern: I ljuset av till?tliga avsteg fr?n principen om ?msesidigt f?rtroende ?

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

Valutahedging - ur Kalmar Industries Perspektiv

Syftet med uppsatsen var att analysera Kalmar Industries valutariskhantering. UtifrÄn Kalmar Industries perspektiv undersökte vi om terminer Àr ett lÀmpligt derivat för att skydda sig mot valutarisker eller om europeiska sÀljoptioner eller asiatiska sÀljoptioner av europeisk typ Àr att föredra. Syftet uppfylldes genom en intervjustudie och en empirisk undersökning. Den empiriska studien prissatte derivaten och skapade portföljer som utvÀrderades. VÄr slutsats blev att Kalmar Industries Àr ett riskminimerande företag som i sin valutariskhantering bör anvÀnda sig av terminer.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->