Syftet med denna studie är att analysera genusmedvetenheten hos elever i årskurs 6 med fokus på hur de förhåller sig ifråga om könsuppdelningar, könsroller, föreställningar om vad som just är manligt och kvinnligt.Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige i år 6 på två olika skolor, friskola med år 6 till 9, Stadsskolan, samt en kommunal skola med år f till 6, Skogsskolan. Genom gruppintervjuer, fick eleverna med hjälp av adjektiv, tillsammans presentera deras bild av vad en man och kvinna är. Den slutsats vilken framkom av undersökningen var att alla elever var medvetna om genus. Däremot tydliggjordes en skillnad mellan skolorna där eleverna på Skogsskolan framlade konstaterande svar att så här är det i motsats till Stadskolan där eleverna framlade mer reflekterande svar i med diskussionskaraktär. Anledningen till detta är att eleverna kommer från stadens alla områden på Stadsskolan i motsats till Skogsskolan där eleverna bor i samma område som skolan ligger..

Utredning och avgörande genom partikulärdispasch är en sjörättslig konfliktlösningsmetod vid tvister om sjöförsäkringar. Dispaschören har att som första instans befatta sig med tvisten, och grundar sin behörighet på en tvingande forumregel i 17:9 sjölagen. I den här uppsatsen undersöks om förfarandet även måste iakttas vid tillämpningen av Bryssel I bis-förordningen. I NJA 2000 s. 3, ansågs försäkringstagarens rätt enligt art.

Denna kandidatuppsats behandlar sambandet mellan hållbar utveckling, spårväg och städers varumärke. Med utgångspunkt i europeisk planering har en fallstudie av städerna Montpellier och Malmö gjorts för att undersöka dagens ideal och de drivkrafter som ligger bakom byggandet av spårväg. I uppsatsen ges en kort översikts om trafikplaneringens historia för att få en förståelse varför läget ser ut som det gör idag. En genomgång och förklaring av begreppet hållbarhet görs också samt en undersökning kring marknadsföring av städer och begreppet ?place branding?.

Syftet med denna studie är att undersöka trafikbullrets betydelse för var vi väljer att bosätta oss genom att besvara frågeställningen: finns det något samband mellan trafikbullernivåer och efterfrågan på bostäder i Stockholms innerstad? Metoder som används är regressionsanalys och intervjuer. Statistik från 251 enskilda bostadsrättsförsäljningar fördelade på 12 stycken innerstadsgator i Stockholm har insamlats för 2013. Genomsnittliga kvadratmeterpriser på dessa gator har ställts mot trafikbullernivåer som Stockholm stad uppmätt 1999. Trafikbullernivåer, kvadratmeterpris och boyta är centrala variabler för denna uppsats.

Med denna uppsats är tanken att undersöka vad en åldrande befolkning kan få för konsekvenser för Kalmar och Kronobergs län. Jag har tittat på olika perspektiv som kan tänkas påverka varför befolkningssammansättningen ser ut som den gör och hur den kommer att se ut i framtiden. De perspektiv som jag valt är hälsa, sjukvård, migration, utbildning och arbete. Perspektiven diskuteras framförallt i kapitlet tidigare forskning. Vidare så gjorde jag en jämförelse mellan de två olika länen för att se vilka likheter och skillnader det finns och kan tänkas komma att finnas.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning. De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen. Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och platser som konkurrensmedel. Hur resonerar egentligen politiker och planerare, hamnar de offentliga miljöerna på undantaget? Resultatet visar att det finns tendenser till detta men att det också finns ett stort utrymme för att de offentliga rummen kan komma att får en större betydelse i framtidens stad som ett medel för att attrahera nya invånare, turism och företagsetableringar.

Informationskoncept om kommunikation och tjänster för Stockholm Stadsom skall kunna tas i bruk år 2010, året då Stockholm har som mål att varavärldens tillgängligaste stad. Konceptet består av "huvudstationer" vid vilkaman kan genom att peka på en dataskärm får information om hur man tarsig från en plats till en annan. Stationerna är placerade på frekvent besöktaplatser i staden, så som tunnelbanestationer, torg, gallerior, parker mm. Påplatser där det inte rör sig folk i samma utsträckning finns det #mellanstationer#med karta och info om närliggande kommunikationer. För att hittatill respektive #huvudstation# finns även markeringar i marken i form av enpil av metall och glas ur vilken det strålar ljus.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till det värdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger på en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav två var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes på två skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som främst behandlas är kring värdegrund, värdepedagogik, och SET-materialet.

Uppsatsen handlar om hur olika diskurser karaktäriserar Malmö stads planeringstänkande i de tre undersökta översiktsplanerna under 2000-talet. De fyra diskurserna som studeras är den globala staden, entreprenörsstaden, kunskapsstaden och postmodernistiskt planeringsteori. De tre första diskurserna behandlar fenomen om städer och regioner utifrån en global informationsekonomi. Den fjärde och sista diskursen är en gren inom planeringsteorin som ställer sig kritisk till den modernistiska synen på planering och planerare. Planering som postmodernism är likt sina föregångare, normativ i sin karaktär och försöker att lösa problem som har tillkommit i en postkolonial värld. Malmö är en stad med en historia som industristad och som nu försöker etablera sig som en kunskapsstad.

Förtätning av städer har under lång tid varit den allmänt gällande normen för hur den hållbara staden skall uppnås. Den rådande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av våra städer, ska stoppas och städerna istället planeras med hållbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den täta staden är den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hållbara staden? Syftet med examensarbetet är att till viss del bringa klarhet i den rådande diskussionen inom forskningsområdet samt göra en ansats att tillämpa teorierna på Luleås centrumhalvö. Målet är att bidra till ökad dialog och diskussion gällande förtätning i Luleå.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtätning, såsom reslängder, energiförbrukning, buller, social hållbarhet med mera.

Umeå är valt till Europas kulturhuvudstad år 2014 och betraktas som den nordligastekulturhuvudstaden. En sådan händelse är ett utmärkt tillfälle för att kunna marknadsföra Umeå samt hela regionen och locka turister/besökare som i sin tur kan leda till ökad sysselsättning och (skatte)intäkter. Det kan också gynna företagsklimatet som kan resultera i fler arbetstillfällen och starkare dragningskraft för kulturhuvudstaden.I sin ansökan beskriver Umeå kommun att ett av de främsta målen med Umeå2014 är kulturen ska vara tillgänglig för alla medborgare och att graden av medskapande ska vara hög, vilket innebär att medborgarna kan involveras i olika utsträckning. Detta görs i syfte att skapa en ökad kulturell medvetenhet och en stärkt identitet som ger goda förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling.Vi i denna uppsats vill lyfta fram medborgarnas syn på delaktighet och motivation angående kulturhuvudstadsåret. Vi kommer att jämföra medborgarnas syn med vad som sägs i Umeås ansökan för att undersöka hur väl dessa överensstämmer.Syftet är att identifiera de faktorer som påverkar kommunikationen mellan kommunen och medborgarna för att därefter kunna ge rekommendationer till de ansvariga arrangörerna inom Umeå2014 om vilka åtgärder som bör vidtas.Studien är av kvantitativ art och har ett deduktivt angreppssätt för att besvara den valda problemformuleringen om hur Umeå kommun har lyckats i sina ambitioner att göra medborgarna delaktiga i kulturhuvudstadsåret, Umeå2014.

Vad menar man med en grön stad? Varför är det något att sträva efter? ?Det gröna? i stadsplaneringssammanhang har ofta dubbla betydelser, där begreppet rymmer både växtlighet och miljövänlighet i ett. Termen återfinns bland annat i dokumentation såsom PM, översiktsplaner och policydokument där man talar om strategier och metoder för en hållbar stadsutveckling. Det finns många forskningsrön som visar på positiva effekter av grönska i staden, men hur kan man gå tillväga för att säkra ett grönt resultat? Grönytefaktor är en modell som ursprungligen utarbetats i Berlin, Tyskland och som sedan importerats till Sverige via Malmö.

Den här undersökningen handlar om attityder till modersmålsundervisning bland elever i årskurs 1-7 i en stad i södra Sverige. Undersökningen bygger på intervjuer med 28 barn med utländsk bakgrund som deltar i modersmålsundervisning. Syftet är att ta reda på elevernas attityder till modersmålsundervisningen. Vad anser de att de lär sig av undervisningen? Vilken roll spelar den för elevernas kulturella identitet? Vilken roll har modersmålsläraren för eleverna? Hur tycker eleverna att det är att ha ett extra ämne utöver det vanliga skolschemat? Vilka övriga attityder har eleverna till modersmålsundervisningen? Tidigare undersökningar av attityder till modersmålsundervisning som jag tar upp är en studie byggd på intervjuer med 42 stycken invandrarungdomar (Hill 1996) och två undersökningar från Skolverket (2002:228). Min undersökning visar på starka positiva attityder till modersmålsundervisningen hos eleverna, speciellt betydelsen för skriftspråket, för deras kulturella identitet och för modersmålslärarens roll..

Uppsatsen är benämnd en upplysande uppsats. Det är precis vad den är. Uppsatsen bygger på en undran om vad ljusfestivalen Lysande Kalmar är. För att få svaret använder sig uppsatsen av grundad teori som metod och kvalitativa intervjuer med aktörer bakom evenemanget för att finna svar på den undran den bygger på. Därefter har aktörernas svar satts samman med relevant teori för att finna upplysning.

Climate changing is a growing problem for many countries and communities over the world. The cities has a huge work to deal with in their reforcements of their cities to be resilient ones. This thesis makes an effort to investigate and illuminate some of the problem the cities has to solve related to flooding, hazards, erosions, rising sea levels and crotches. This thesis will help to find solutions that international and national efforts has produced and handed out to each other. A lot of communities are charing their excellent tools that works for them.