Sök:

Sökresultat:

2123 Uppsatser om Europas grönaste stad - Sida 24 av 142

Kan platser som genomgÄr förÀndringsprocesser brukas för tillfÀlliga lösningar? -En kvalitativ studie om hur stÀder i stÀndig förÀndring kan utnyttja hela förÀndringsfasen

Uppsatsens tar avstamp i att Göteborg stÄr inför stora planer pÄ förÀndring. Under de kommande Ären planeras stora delar av Göteborg att byggas om.Studien undersöker ocksÄ tidigare exempel pÄ hur man gjort tidigare och tittar nÀrmare pÄ NDSM i Amsterdam, Boxpark Shoreditch i London, KÞdbyen i Köpenhamn och Kalasatama Temporary och Suvilahty i Helsingfors. DÀrefter hÀrleds exemplen i de europeiska stÀderna till tre olika platser i Göteborg med olika karaktÀr. Först ut Àr den brÀnda tomten i Brunnsparken, hÀdanefter för enkelhetens skull benÀmnd som Johannatomten, vars byggnad brann ner 2005 och dÀr man nu vÀntar pÄ att nybyggnation ska pÄbörjas. Platsen har huserat tillfÀlliga lösningar under kortare perioder, dÀribland en Speakers corner.

Sluttningshus

Sluttningshus. 3 kilformade bostadshus pÄ en sluttning i Gröndal. PÄ SannadalsplatÄns i centrala Gröndal finns en plats med fin utsikt mot MÀlaren och Stockholms stad. HÀrifrÄn sluttar marken 22 meter till lekparken nedanför. Mot gatan, pÄ SannadalsplatÄn, Àr byggnaderna som lÀgst för att sedan vÀxa sig som högst dÀr marken Àr som lÀgst.

Preschool outdoor environment i the urban context/Förskolans utemiljö i den urbana kontexten

Den förtÀtade staden ses idag som en sjÀlvklar del av en hÄllbar stadsutveckling. Vi lever i en urbaniseringstid och frÄgor kring hur vi kan skapa en förtÀtad stad av god kvalitet stÄr högt pÄ agendan. NÀr allt fler mÀnniskor lever i staden skapas ökad efterfrÄgan pÄ samhÀllsservice i staden, som till exempel barnomsorg. I Sverige Àr det kommunen som ansvarar för att tillgodose medborgarna med denna service. Den svenska förskolan, som Àr den institution dÀr detta behov till stor del ska tillgodoses, har i sin tur krav pÄ god pedagogisk verksamhet samt en bra miljö för barnen, sÄvÀl inne som ute. Den hÀr uppstasen handlar om hur förskolans utemiljö konstrueras i den urbana kontexten.

?De Àr fantastiska mÀnniskor?? - En kvalitativ studie om frivilligorganisationers upplevelser av situationen för hemlösa mÀn i Göteborg.

En kvalitativ studie med syfte att undersöka personal pÄ frivilligorganisationers upplevelser av hur situationen förÀndrats mellan 2008-2015 för hemlösa mÀn i Göteborg. MÄlgruppen för studien Àr medelÄlders mÀn i hemlöshet som lever med alkoholproblem. Studien grundas pÄ fyra individuella intervjuer och en fokusgruppsintervju med respondenter frÄn fyra olika frivilligorganisationer. Studiens resultat har vÀxt fram pÄ ett induktivt sÀtt genom tematisering och en analys i tvÄ steg. Den socialkonstruktionistiska teorin och begrepp frÄn socialpedagogiken har anvÀnts för att förklara och förstÄ studiens resultat.

Europas befolkning Äldras -utmaningar och strategier : En studie om EU:s möjligheter att arbeta mot de Àldres ohÀlsa

The aging population is a challenge for Europe and there must be cooperation between EU member states to join the challenge to meet. The purpose of this study is to describe and analyze the EU's ability to influence older people's health, based on experiences from a selection of European officials and on a review of the EU's common strategies. The authors studied and problematize the implementation of the strategies that the EU has negotiated for the work against the elderly poor health, with a view of member countries have different conditions. Using qualitative methods, we have collected and processed statements from targeted interviews and publications by a range of European policies. The material was then analyzed from implementation theory and organizational theory, and based on results of previous research. The result shows that the EU is developing common strategies and coordination methods to the aforementioned challenge to meet. The results also show that the differences existing between Member States causes implementation difficulties of the common strategies. The study states ultimately decide that there should be common strategies to facilitate the work of Member States when it comes to countering the elderly poor health.

Aldrig mera krig? : Synen pÄ Europas utveckling utifrÄn nÄgra svenska tidskrifter mellan 1920-1923

Med bakgrund av de hÀndelserika Ären 1917-1920 (ryska revolutionen, vÀrldskrigets slut, Versaillesfreden, bildandet av NF med mera) vill jag se vad det kan finnas för framtidsvisioner och farhÄgor vad gÀller utvecklingen i Europa i nÄgra svenska tidskrifter mellan Ären 1920 och 1923. Den största fredsglÀdjen har vid denna tid lagt sig och de första konsekvenserna av kriget var allmÀnt kÀnda och debatterade.Jag vÀljer att granska sex stycken tidskrifter, vilka dels har olika politiska inriktningar; en konservativ, en socialistisk, en högerextrem, en vÀnsterextrem. Dels med olika intressesfÀrer; AllmÀnna försvarsföreningens tidskrift och Svenska freds- och skiljedomsförenings tidskrift.Versaillesfreden blev genomgÄende utdömd i de analyserade tidskrifterna. Freden mÄste inom kort revideras, fredligt med initiativ frÄn segermakterna, eller sÄ var ett nytt vÀrldskrig oundvikligt. MÄnga skribenter förutsade att de hÄrda villkoren skulle stÀrka den tyska nationalismen, och att Tyskland snart skulle samla krafter till ett revanschkrig..

Boende - en ny strategi: Marknadsföring genom ett event! Studieobjekt: Trelleborg

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utröna hur events kan pÄverka boendeattraktionen till en stad och ÄskÄdliggöra andra pÄverkande faktorer. Metod: I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av en kombination av kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkÀtundersökning. Vi utförde personliga semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn studieobjektet Trelleborgs kommun, medan enkÀtundersökningen genomfördes under tvÄ dagar i de centrala delarna av Trelleborg stad. Teoretiska perspektiv: Det huvudsakliga teoretiska perspektivet i vÄr uppsats utgörs av teorier kring Place marketing, Event marketing och Boendeattraktion. Dessa sammankopplas i en teoretisk referensram som ligger till grund för analysen.

LivsmedelssÀkerhetsutbildning för smÄskaliga producenter i Blekinge : vilka behov, konflikter och problem upplevs av producenter och inspektörer?

I dagens samhÀlle efterfrÄgas nÀrproducerad och smÄskaligt tillverkad mat allt mer. För att gÄ detta ökade behov till mötes behövs fler smÄskaliga livsmedelsproducenter. EU och staten satsar pÄ landsbygdsutveckling och smÄskalig livsmedelproduktion; Sverige ska bli Europas frÀmsta matland enligt jordbruksministern. För att stötta och inspirera producenter funderade Leader Blekinge pÄ hur en utbildning kring livsmedelssÀkerhet kan anpassas efter smÄskaliga producenters behov, dÄ producenterna upplevde att de Àr i behov av kompetensutveckling. Syftet var att pÄ uppdrag av Leader Blekinge undersöka hur en utbildning i livsmedelssÀkerhet skulle kunna anpassas efter smÄskaliga producenters behov.

JÀmstÀlld samhÀllsplanering - en möjlighet för Stockholm? : En studie om framvÀxten av Hjorthagen, Norra DjurgÄrdsstaden

MÄnga byggprojekt hÄller pÄ att genomföras i Stockholm för att möta befolkningsökningen. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ och redovisa om och hur de involverade aktörerna i byggnationen av Hjorthagen, Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm arbetar med genus- och jÀmstÀlldhetsfrÄgor. FrÄgan Àr om Hjorthagen kommer att kunna bli en mer jÀmstÀlld stadsdel Àn de övriga i Stockholm. Hypotesen som uppsatsen fokuserat kring Àr att ambitionerna att skapa en ökad jÀmstÀllhet finns men att de inte införlivas.Den svenska staten försöker implementera jÀmstÀlldhetsarbetet inom de flesta omrÄden idag men samhÀllsplaneringen har inte visat nÄgot större intresse för detta. Det Àr Stockholms stad som har det övergripande ansvaret för den fysiska planeringen i Stockholm men ocksÄ för den sociala hÄllbarheten dÀr jÀmstÀlldhet rÀknas in.

SÄ blir du lönsam, lille vÀn! ? FramgÄng och identitet speglat genom gymnasieskolors reklammaterial i Malmö stad

Föreliggande arbete diskuterar hur gymnasieskolor konsturerar bilder av sig sjÀlva och sina elever i sin marknadsföring inför gymnasievalet. Marknadsföringsbroschyrer frÄn tre fristÄende och tvÄ kommunala gymnasieskolor i Malmö stad har undersökts. Fokus ligger frÀmst pÄ hur broschyrerna konstruerar bilder av en framgÄngsrik skola och en framgÄngsrik elev. En utgÄngspunkt i analysen Àr att gymnasievalet i allt högre utstrÀckning kommit att bli ett livsstilsval. DÀrför undersöks vilka identiteter och livsstilar skolorna tillskriver sina elever och idealiserar genom att sammankoppla dem med framgÄng.

Socialdemokrati och bondeförbund i NederluleÄ socken: folkrörelser i lantbrukssamhÀllet

Bensbyn och ErsnÀs Àr traditionellt tvÄ mycket snarlika mindre jordbruksbygder belÀgna inom det som idag utgör LuleÄ Kommun. BÀgge byar har en lÄng historia av bosÀttning i omrÄdet med anor i bÄda fall Ànda tillbaka till 1300-talet e.kr. I bÄda fallen har jordbruket varit den dominerande nÀringen under mÄnga sekel. Trots byarnas relativa snarlikhet framtrÀdde politiska skillnader dem emellan under 1940- och 50-talet. I Bensbyn blev SAP, Svenska Socialdemokratiska Arbetarpartiet, den dominerande politiska kraften medan Bondeförbundet i ErsnÀs framtrÀdde som det starkaste politiska partiet i bygden.

Gymdeltagares graderingar av olika faktorers betydelse fo?r trova?rdigheten hos en gyminstrukto?r ? En kvantitativ studie om trova?rdighet ur ett sociokulturellt perspektiv

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som trÀnar pÄ gym ansÄg att olika faktorer pÄverkade betydelsen för hur trovÀrdig en gyminstruktör Àr. FrÄgestÀllningarna var: Finns det faktorer som Àr betydelsefulla för trovÀrdigheten oberoende av trÀningsmÀngd och bakgrundsfaktorer? Varierar uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovÀrdig beroende pÄ hur mÄnga trÀningstillfÀllen per vecka en person har? Skiljer sig uppfattningen av vad som gör en gyminstruktör trovÀrdig mellan personer som har en lÄng tids medlemskap i gymkulturen? Metoden var enkÀtundersökning som genomfördes pÄ sex olika gymanlÀggningar i mellanstor stad i vÀstra Sverige. EnkÀterna bearbetades i ett datorprogram och diskuterades sedan utifrÄn begreppet trovÀrdighet ur ett sociokulturellt perspektiv. Det framkom att den faktor som graderades högst för trovÀrdigheten hos en gyminstruktör var att kunna uppvisa goda kunskaper om trÀningsformen.

Elevinflytande pÄ fritidshemmet

Syftet med denna studie Àr att titta pÄ vilka lokaler som finns till förfogande pÄ olika fritidshem i en sydsvensk stad som Àr integrerade i skolan, och se hur dessa anvÀnds. Vi har Àven undersökt om miljöns utformning Àr anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begrÀnsningar med fritidshemmens lokaler. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur anvÀnds dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begrÀnsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara pÄ vÄra frÄgor utifrÄn vÄr undersökning, relevanta teorier och forskning. VÄr undersökning har vi gjort pÄ fyra fritidshem i en sydsvensk stad dÀr vi har anvÀnt oss av observation och intervju som metod.

Planeringens möjligheter - hur tÀnker planerare i Göteborg om möjligheterna att pÄverka segregationen i staden genom fysisk planering?

Göteborg Àr en av Europas mest segregerade stÀder (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrÀtter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsomrÄden eller bor i innerstaden. I jÀmförelse med andra liknande stÀder i Europa Àr Göteborg starkt segregerat. Mer Àn hÀlften av regionens bostadsomrÄden bestÄr till 90 procent av bara en upplÄtelseform, de flesta av dem Àr egnahemsomrÄden, vilket placerar Göteborg i en sÀrstÀllning.

Upplev Boden med Fördel: en studie om samverkan och upplevelsestrategi i Bodens kommun

Allt fler mÀnniskor söker efter upplevelser och upplevelsenÀringen har kommit att bli en av de stora framtidsbranscherna. Tidigare har Boden varit en utprÀglad militÀrstad men neddragningar inom det militÀra har gjort att Bodens kommun mÄste satsa pÄ en ny industri för att stanna kvar pÄ kartan. Den ekonomiska föreningen Boden Turism anser att upplevelseindustrin i Boden Àr en viktig del i framtiden. Har Bodens kommun logi- och aktivitetsaktörer idag en samverkan sinsemellan och med kommunala aktörer och kan detta stÀrka Bodens kommun att bli en stad som fokuserar pÄ upplevelser i deras turismnÀring. DÄ upplevelseindustrin Àr viktig för Bodens kommun framtid kan en strategi som fokuserar pÄ upplevelser innebÀra positiva effekter för Bodens kommun.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->