Sök:

Sökresultat:

48 Uppsatser om Eurocentrism - Sida 1 av 4

Kritik av värdegrunden : Att förankra en kultur

The values of the Swedish school system is said to be rooted in the ethics of Christianity and western humanism. Critics say that this expression can be seen as a sign of an obscured Eurocentrism when world-wide accepted values is said to be cared for by Christianity and the west. The purpose of this paper is to examine how the politicians argue on this issue, why the values of the Swedish school system should be said to be cared for by the ethics of Christianity and the western humanism. I also want to examine if these arguments in fact corresponds with the worldview of Eurocentrism. The examination consists of a discourse analysis review of, for example, journals of the Swedish parliament, which is later compared with the theories of Eurocentrism.I believe the argumentation can be categorized in three main categories: first a conservative ideological perspective where they are driven by the notion that the Swedish culture could be defined by establishing and defending its foundations; a philosophical/religious perspective where they want to justify the indisputable values they believe should be maintained in the schools; a eurocentric/psychological perspective where they tend to express the Swedish identity by defining what is typically characteristic of ?us? and typically characteristic of ?the others?.

Eurocentrering i läromedel, Eurocentering in schoolbooks

En diskursanalys på två av de mest frekvent använda historieböckerna på den svenska gymnasieskolan "Epos" och "Alla tiders historia A". Dessa läses med hjälp av en diskursanlys framtagen av Lennart Hellspong "Metoder för brukstextanalys". För att se om där finns spår av Eurocentrism och om de motsvarar Lpf11s kursplan för ämnet historia. Resultatet visar på att de båda böckerna är allt för vinklade till Europas fördel och att de på egenhand inte motsvarar kursplanen..

Varför väst men inte öst? ? En studie om eurocentrism i läroböcker för historia

Denna studie handlar om Eurocentrism i svenska läroböcker. Det analyserade verket är Epos ? För gymnasieskolan från 2012, som kontrasteras mot de läroböcker som den tidigare forskningen analyserat. Utifrån en modell konstruerad utifrån anti-eurocentriska teoretiker, såsom Blaut, Amin och Hobson, undersöker jag huruvida läromedlet är att betrakta som eurocentristiskt i sin skildring av Mellanösterns, Kinas och Europas historia fram till 1700-talet. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys med lingvistiska och idéanalytiska inslag.

Nordamerikas urinvånare i läroböcker : En diskursanalys om eurocentrism i svenska historieläroböckers behandling av Nordamerikas urinvånare

Undersökningen använder sig av en diskursanalys för att undersöka förekomsten av Eurocentrism i svenska historieläroböckers framställning av Nordamerikas urinvånare och deras interaktion med européerna. För att systematiskt kunna analysera innehållet har fyra undersökningskategorier skapats: Relationer, Konflikter, Motgångar och Urinvånarnas perspektiv. Läroböckerna som analyserades var från 1960 till 2010. Sammanlagt analyserades 10 olika läroböcker, två från varje decennium. Resultaten visade att läroböckerna från 60-talet gav väldigt lite utrymme till urinvånarna, och endast presenterade historien från de vitas perspektiv, vilket indikerar ett eurocentriskt förhållningssätt.

Vad säger läroböcker egentligen till våra elever? : En jämförande studie av orientalism och eurocentrism i läroböckers framställningar om hinduism under tiden 1970-2010 och vilket meningserbjudande det medför

SammanfattningDetta examensarbete har skrivits av Rune Bolin och Mattias Lindberg. Båda läser på lärarprogrammet vid Uppsala universitet och ämnar ta examen för grundskolans senare år och gymnasiet.Arbetet har behandlat orientalism och Eurocentrism i läroböckers framställningar om hinduism under tiden 1970-2010 och vilket meningserbjudande det medfört. Studien tar avstamp i teorier om orientalism och Eurocentrism. Utifrån dessa har representationer av hinduism undersökts med hjälp av en diskursanalytisk metod. Syftet är att undersöka läroböcker och dess beskrivning av hinduism och om denna framställning har förändrats över tid, samt att synliggöra det meningserbjudande som ges i de valda läroböckerna.Analysen har synliggjort tre teman i de läroböcker som har undersökts.

Sanningen utgår från Europa? - En analys av två läroböcker i historia med utgångspunkt i eurocentrismen

Burman Anders. Sanningen utgår från Europa? ? En analys av två läroböcker i historia med utgångspunkt i Eurocentrismen (Engelsk titel) Individ och Samhälle, Historievetenskap och lärande, Lärarexamen 270 hp, Malmö Lärarutbildning, Malmö Högskola 2008 Syftet med denna undersökning är att undersöka eventuell Eurocentrism i det språk som används i gymnasieläroböcker i historia samt att koppla detta till relevanta styrdokument för historieundervisning i gymnasieskolan. Rent konkret syftar studien till att synliggöra mönster i lärobokstextens ordval och skrivning som kan kopplas till Eurocentrismen. Denna undersökning utgår från kritisk lingvistisk textanalys av två olika läroböcker i historia A för gymnasiet. Resultatet för varje bok redovisas separat.

Genom vilka glasögon ser vi historien? : en analys av skolläroböcker i historia

Syftet med denna studieär att undersöka om eventuell Eurocentrism förekommer i historieundervisningen i den svenska skolan. Elevernas upplevelse av den undervisning de erbjuds har också belysts i undersökningen. Lärare arbetar utifrån direktiv där intentionerna är att den svenska skolan ska vara en skola för alla; frågan är om dessa intentioner kommer till uttryck, med andra ord om de fungerar i praktiken. Särskilt fokus har lagts på det perspektiv som finns i skolläroböckerna. Således har undersökningen genomförts genom en kvalitativ analys av utvalda läroböcker på gymnasienivå, läro?och kursplaner, samt genom intervjuer med elever.

Lärarattityder till eurocentrism i historieundervisningen : En studie vid tre gymnasieskolor

Denna undersökning handlade om lärares attityder till Eurocentrism i kurserna historia 1b och historia 1a1 i svensk gymnasieskola. Är undervisningen i dessa kurser eurocentrisk och tror lärare att en eurocentrisk undervisning kan påverka elever med annan kulturell bakgrund än svensk? Vilka faktorer styr lärares innehåll, planering och genomförande av kursmoment i historia 1b och historia 1a1? Hur kan lärare arbeta med utomeuropeiska perspektiv och fenomen i dessa kurser? Dessa är några frågor som diskuterades i denna undersökning. Metodmässigt utgick undersökningen från intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. Dessa lärare intervjuades med hjälp av några intervjufrågor och intervjuerna ämnade att se till deras tankar och attityder om ämnet i fråga. Det framgår av undersökningen att de intervjuade lärarna till stor del såg sin egen undervisning som eurocentrisk. Flera lärare menade att undervisningen till övervägande del var eurocentrisk medan några menade att det rådde en ganska jämn balans mellan europeisk och utomeuropeisk historia.

Grundskoleelevers uppfattningar av Indien och hinduism

Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie undersöka hur grundskoleelever uppfattar Indien och hinduism. Detta har undersökts genom en analys av resultatet utifrån postkoloniala teorier om orientalism. Jag har även försökt återknyta detta resultat till hur undervisningen i skolan vad gäller Indien och hinduism ser ut. Mitt urval och tillvägagångssätt består av 10 elevintervjuer och 1 lärarintervju. För att uppnå syftet har jag utgått från ett antal teoretiska utgångspunkter som hör orientalismen till, såsom: Eurocentrism, Den Andre, exotism, Västerlandet och vi-och-dem.

Kina eller Indien : En studie om eurocentrism och utomeuropeiskt material och innehåll i svensk historieundervisning

This joint study has researched the use of non-European history in a Swedish textbook for the High School course History 1a1 as well as internet based material regarding the same issue. The aim of this study was to clarify the use of non-European history in regards to the Eurocentric theory.As for the textbook analysis the purpose was to research what non-European history was mentioned in the material with regards to geographical location and the events that were mentioned, as well as to study how much non-European history was included in the material compared to European or Western history.The study of internet based material aimed to show what kind of teaching material could be found on internet based databases by and for teachers. The study aimed to show how well the material handled non-European history, as well as to what degree the material used European perspectives when dealing with non-European events and geographical areas.In our thesis we have created our own definition of the theory regarding Eurocentrism. The method used was a combination of a quantitative and a qualitative discourse analysis of the texts.Our results showed that the textbook was overwhelmingly Eurocentric, not only giving vastly more focus to the European parts of world history, but also using European perspectives and ideals to describe non-European events and areas. The internet based material, on the other hand, proved more diverse and less biased, but also more difficult to find and less plentiful.Our conclusion, then, is that teachers have to choose between the risk of letting their students develop a severely limited and heavily Eurocentric view of the world, and the additional workload required to find and organize non-textbook material to broaden their students horizons.We hope our study will contribute to the discussion of the place of Eurocentrism in today?s global and multicultural society..

?Doktor Livingstone, förmodar jag?? - en komparativ studie av illustrationer i läromedel

Syftet med detta arbete är att titta på avvikelser och skillnader kring en speciell händelse som skildras i svenska läromedel i historieämnet. Genom en kvalitativ bildanalytisk metod har vi analyserat illustrationer av det kända mötet mellan Doktor Livingstone och Henry Morton Stanley 1871. Det är en ofta förekommande illustration och i detta arbete har vi analyserat illustrationen av mötet från olika tidsepoker. Vi har tagit del av forskning kring läromedelsbilder för att få en överblick kring bilders och illustrationers syfte och roll i läromedel. Från historieforskningen har vi hämtat begreppen Eurocentrism och global perspektiv också för att synliggöra eventuella avvikelser.

Analys av förekomsten av diskriminerande strukturer i läromedel och kursplan

Då flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan återfinns såväl som i läromedel och i skolan som institution så syftar detta arbete till att analysera om även nyproducerade läromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan från lärarutbildningen, kan sägas bidra till att upprätthålla diskriminerande strukturer. Detta arbete är framförallt inriktat på begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod används en innehållsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot läromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal även är berättigade när läromedel från 2012 analyseras. Det är framförallt närvaron av Eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sägas skapa maktojämlikheter i läromedlen.

Göteborg International Film Festival Fund - Internationell kulturpolitik och strategiskt utvecklingsarbete

The aim of this research is to examine the Göteborg International Film Festival Fund (GIFFF, 1998?2011) as a part of the festival's overall operations, to provide answers to questions about if/how the Fund can be understood as an expression of the festival's fundamental values, and how the Fund can be recognized within the festival's strategic development. The GIFFF is also discussed in relation to contemporary academic studies that interpret Western film funds for the developing countries ? such as Hubert Bals Fund and Fond Sud Cinéma ? as an expression of Eurocentrism.The investigation is based on the contemporary film festival research, previous academic studies on Göteborg International Film Festival, the festival?s printed material ? such as programs and press releases ? as well as interviews with the former festival director Gunnar Bergdahl, who initiated the Fund, and festival editor Ulf Sigvardson, who ran the Fund during its final years of existence.The conclusions are: The Fund's objectives ? such as to support filmmakers and film schools in the developing countries, and also to screen their films at the festival ? can be seen as a broader interpretation of the vision that was determined by the festival founders, that the festival should be a platform for independent filmmaking and also help screen the films that otherwise would not reach the Swedish audience. Also, the Fund was a significant part of the festival's expansion strategies during the 1990s.

Ett världskrig utifrån ett eurocentriskt perspektiv : En kvalitativ analys av historieläroböckers skildringar av andra världskriget

The purpose of this study was to identify the way in which history textbooks from the 1980s, 1990s and 2000s used for grades 7-9 depicts World War II from a eurocentric perspective. A qualitative textual analysis was used to achieve the purpose. Three history textbooks from each decade was included in the study, also comparisons have been made to see any changes over time. The study used John M. Hobson matrix describing how the Occident and the Orient are defined from a eurocentric perspective.

Ett kulturarv för alla? En studie av gränserna mellan ?Vi? och ?De Andra? i litteraturhistoriska läroböcker för gymnasiets svenskämne

Föreliggande uppsats syftar till att problematisera begreppet västerländskt ?kulturarv? i svenskämnets A- och B-kurser avseende litteraturundervisningen. Undersökningen studerar tre läroböckers litterära urval under epokerna renässansen, upplysningen och romantiken (år 1500 ? 1830) genom att kartlägga vilka gränser mellan ?Vi? och ?De Andra? som används och aktiveras, samt hur dessa gränser legitimeras. De läroböcker som undersöks är Natur & Kulturs BRUS #1/#2 (2006), Libers Litteraturen Lever (2005) samt Gleerups Möt Litteraturen (2008).

1 Nästa sida ->