Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lära mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tänkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolår 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjälpmedel används eller inte används. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förälder, klasslärare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslärarens förmåga att skapa struktur och sammanhang är för elever i allmänhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Denna studie är kvalitativ med intervjuer och litteraturstudier. Syftet har varit att undersöka läroplanen och uppdraget hos några anställda som har som målgrupp ?elever i behov av särskilt stöd?. Lärarna har inte likadan vidareutbildning.Min uppsats handlar om en del av den utbildning som finns för att kunna arbeta med elever i behov av särskilt stöd. De teoretiska utgångspunkterna är allmänna och gäller även för lärare med grundutbildning.

I förskolans läroplan (Skolverket, 2010) beskrivs att föräldrar ska ha ett nära samarbete med förskolan, bland annat ska föräldrar vara delaktiga i och ha inflytande över verksamheten. Förskolan ska ge föräldrarna goda förutsättningar för det. Det leder fram till syftet med studien om vad föräldrar har för uppfattningar om förskolans verksamhet. I fem kvalitativa intervjuer, med föräldrar ställs följande forskningsfrågor:* Vilken kännedom har föräldrarna om förskolans pedagogiska uppdrag? * Vilka förväntningar har föräldrarna på förskolan?I studien framkommer det att respondenterna har övergripande mycket kännedom om förskolan, vilket också överrensstämmer med deras förväntningar på förskolan.  Den förälder som har fått ta del av hur läroplanen konkretiseras i verksamheten, har också en vidare insikt i arbetet på förskolan, vilket kan ge ett djupare samarbete.

Inom den teoretiska ramen för den här uppsatsen finns ett ideal, en idé om att journalistiken spelar en viktig roll till och med avgörande roll, i en fungerande demokrati. Idealet om en journalistik som tar sitt ansvar och informerar medborgarna om hur makten sköter sitt uppdrag, genom att granska makten, är något som utgör en av de viktigaste riktlinjerna inom det journalistiska uppdraget. Teorierna som används har sin grund i de normativa förväntningarna som finns på journalistiken i en fungerande demokrati och journalistikens ansvar som granskare av makten på medborgarnas uppdrag. Den övergripande utgångspunkten för den här uppsatsen är att media/journalistiken borde granska Sveriges internationella bistånd till andra länder..

Socialstyrelsen beskriver att kunskapsbaserad hälso- och sjukvård innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Forskning visar dock att 11?52 % av de ambulansuppdrag som utförs saknar behov av traditionell ambulanssjukvård. Därför är det en utmaning att tidigt i vårdkedjan bedöma patienters behov av vård, för att möjliggöra att patienter omhändertas på optimal vårdenhet. Syftet med denna studie är att kartlägga patienter som erhållit bedömningskategorin vård-på-plats samt beskriva vad som är kännetecknande för vårdbehovet och ambulanssjuksköterskans bedömning då patienter vårdats på plats.

Under vår utbildning upplever vi att vi har läst mycket om barns lärande i förskolan medan omsorgen inte alls har fått lika stor plats. Vi vill med denna undersökning ta reda om förskolan arbetar med att barn ska känns sig trygga i förskolan. Ser förskollärarna svårigheter med det uppdraget? Vi ville också att utomstående beteendevetare skulle bidra till undersökningen med sina tankar, förhoppningar och förväntningar på förskolan. Vi intervjuade därför fyra förskollärare, två psykologer och en socionom.

Vi har i denna studie undersökt om den grävande journalistiken har större möjligheter än journalistik i allmänhet att fullfölja det journalistiska uppdraget. För att kunna svara på den frågan har vi först, genom teori, tittat på skillnaderna mellan den vardagliga journalistikens ideal och hur den fungerar i praktiken. Glappet visade sig vara väldigt stort. Med teorin som grund har vi genom den kvalitativa ansatsen analyserat tre inslag från det grävande tv-programmet ?Uppdrag granskning?.

Val av ämne till studien föll på att det i tidigare kurser under utbildningen har nämnts mycket att en förskollärares uppdrag är att möta alla barn, detta är ett ämne som vi funnit intresse i. Syftet med studien är att förskollärares uppfattningar ska få presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det är en kvalitativ studie som är genomförd med frågeformulär via e-post. Undersökningen visar på förskollärares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser därmed hur förskollärare uppfattar något, i detta fall mötet med alla barn.

Skolkuratorsfunktionen är idag en lagstadgad del av elevhälsan i den svenska skolan och ska tillsammans med de övriga professionerna arbeta med förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Syftet med denna studie var att analysera och beskriva skolkuratorns uppdrag i skolan utifrån skolkuratorns erfarna perspektiv. Frågeställningarna som utformades för att uppfylla syftet var hur skolkuratorn ser på sin funktion i skolan, hur skolkuratorn ser på sin yrkesroll samt hur skolkuratorn ser på sin arbetsbeskrivning.Studien är kvalitativ och är baserad på nio semistrukturerade intervjuer med yrkesutövande skolkuratorer. Intervjuerna har tolkats och analyserats utifrån en hermeneutisk ansats. Skolkuratorns profession och yrkesroll har sedan analyserats med hjälp av rollteori och professionsteori.

Syftet med studien var att ge en beskrivning av hur lärarna uppfattar sitt uppdrag när det gäller ordningsproblem och brott i skolan. Vi försökte även ta reda på om lärarna är medvetna om vilka befogenheter de har att ingripa vid ordningsproblem, enligt Sveriges Lagar, tidigare Sveriges Rikes Lag. Studien genomfördes på sju olika skolor i en kommun i norra Sverige. Studien visade att det finns en stark vilja att ingripa vid brottsliga handlingar, men det framkom även en rädsla för att bli skadad, polisanmäld eller utsatt för repressalier. Vi kunde även se att det saknas en enighet om vad som ingår i lärarens uppdrag.

Syftet med denna studie är att undersöka några förskollärares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollärares uppdrag och svårigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien är kvalitativ och datainsamlingen består av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrån tre områden. Dessa områden var ansvar, uppdrag och svårigheter. Studiens slutsater är att förskolläraryrket är komplext och även om förskolläraryrket är professionellt är det inte alltid enkelt att agera på ett professionellt sätt i alla situationer..

Sammanfattning Uppsatsens titel: Den nya revisorslagen och revisorns oberoende Seminariedatum: 2002-06-07 Kurs: FEK 591, Magisteruppsats redovisning 10 poäng Författare: Martin Bergqvist, Daniel Dolenec Handledare: Michael Thorstensson Krister Moberg Nyckelord: Revisorslagen, analysmodellen, Revisorsnämndens praxis, rev-isorns oberoende, Revisionsbolagsutredningen Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att utvärdera om den nya revisorslagen medför en förändring i oberoendefrågor som har behandlats i praxis, samt att undersöka hur revisorerna genom att tillämpa analysmodellen skulle agera i dessa frågor. Metod: Det har genomförts en rättsdogmatisk studie som ligger till grund för utvärderingen. Den har bestått av en jämförelse mellan den gamla och nya revisorslagen, samt en granskning av praxis i oberoendefrågor. Vidare har en fallstudie genomförts, där revisorer har fått tillämpa analysmodellen på ett antal typfall som är kopplade till revisorns oberoende. Slutsatser: Våra slutsatser är att den nya revisorslagen medför att revisorn nu under vissa förutsättningar kan åta sig eller behålla ett uppdrag i följande situationer: Ett revisionsuppdrag där revisionsklienten ingår i ett avtalsförhållande med revisorn/revisionsbyrån; ett konsultuppdrag där det föreligger intressegemenskap mellan uppdragsgivaren och revisorn/revisionsbyrån; ett konsultuppdrag där revisorn tillhandahåller revisionsklienten med konsulttjänster av revisionell karaktär.

Studiens syfte är att ta reda på vad föräldrar till barn i förskolan år 2012 anser vara viktigast samt hur väl resultatet överensstämmer med förskollärarnas tolkning av uppdraget. Undersökningsinstrumentet som använts är en kvantitativ webbaserad enkät för föräldrarna. 66 föräldrar valde att delta genom att rangordna tio olika påståenden. De fyra förskollärarna som deltog i studien fick skriftligt fylla i samma enkät utifrån fyra olika perspektiv. Studien innehar även kvalitativt undersökningsinstrument då samtal fördes med förskollärarna om de bägge respondentgruppernas resultat.

Bakgrund Mobila Intensivvårds Grupper (MIG) är idag etablerade på flera svenska sjukhus. MIG bidrar till att minska antalet hjärtstopp och till att patienter som är på väg att försämras upptäcks tidigare. MIG innebär också en trygghet för avdelningspersonalen. Delaktighet i MIG är en naturlig del i intensivvårdssjuksköterskans arbetsuppgifter.Syfte Att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av interaktionen med avdelningspersonalen vid MIG-uppdrag.Metod En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har utförts vid två sjukhus. Resultatet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat Två teman framkom vid analysen, Betydelsen av interaktion för en sammanlänkad och säker vård samt Samspelsbefrämjande faktorer.

Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhållande till vad styrdokument och teorier säger, och därmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Vi belyser hur några utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av särskilt stöd inför upprättande av åtgärdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhälsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vårt resultat i teman: specialpedagogens uppdrag, uppmärksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svårigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd är att de inte når målen i kursplanen. Vi ser även en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhälsans specialpedagoger på vilka nivåer de lägger fokus.