Denna uppsats i Etnologi handlar om identitet i förhållande till ett fotbollslag och dess supportrar. Hur man bygger upp och förstärker sin identitet som supporter till Malmö FF trots att man bor i Stockholms området. jag har följt dessa supportrar under våren 2007 och intrevjuat en handfull av dem för att förstå hur man upprätthåller och förstärker denna supporterkultur.Jag upplever det som att Malmö FF får stå som symbol för mycket mer än bara fotboll för dessa människor, det får symbolisera rötter, historia och hembygd. det blir ännu viktigare att visa vilket fotbollslag man hejar på när man flyttat till en ny stad som ett sätt att bevara sin identitet i en ny miljö..

This paper deals with the question: "Why does the U.S. aid project to cambat HIV/AIDS in Africa, called PEPFAR, use a strategy that has been shown to be couterproductive?" The author uses an anthropological approach, based on theory of "aid as a gift" inspired by work of Mauss and Stirrat& Henkel. The study demonstrates that the interests that lie behind PEPFAR have had a greater influence on the choice of strategy than the declared goals. It is concluded that evaluations of development assistance should focus as much on the background interests of the givers as the declared objectives..

This essay presents a picture of swedish reggae listeners and how their love of music give meaning to their lives and unite them in a sub-culture. Based on interviews with six young men about their involvement in reggae, it also investigates the relationship between music and identity, or more clearly; how identity is expressed through music. Furthermore, I discuss the notion of taste according to Bourdieu, and argue against his statement that taste in music affirms the class and social background of an individual. Results from my empirical data have indicated that reggae music is difficult to associate to a distinct lifestyle, which inclines me to argue that it has managed to transcend phenomena such as ethnicity, class and cultural affiliation..

De senaste årens kulturarvsdiskussioner har präglats av sambandet mellan kulturarv och regional utveckling. Utgångspunkten för denna uppsats är en upplevelseanläggning; den så kallade Trelleborgen i den sydskånska staden Trelleborg. Borgen är en rekonstruktion av en fjärdedels ringborg som man funnit spår av i samband med uppdragsutgrävningar under slutet av 1980-talet.Uppsatsen belyser ett exempel på kulturarvsproduktion, där stora resurser satsas i investeringsprojekt kopplade till kulturarv. Risken är dock överhängande att många av dessa projekt misslyckas till följd av aldrig införlivade kulturpolitiska visioner, eller som ett led i konkurrensen om turisterna..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, postkoloniala tankestrukturer kommer till uttryck i Nå Målets verksamhet under en begränsad period. Undersökningsperioden sträcker sig från den 14 mars till den 12 maj 2011. Avsikten med undersökningen är att analysera de eventuella postkoloniala tankestrukturer som kommer till uttryck. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, Nå Målets personal och deltagare samt övriga aktörer i projektet. Resultatet visar att postkoloniala tankestrukturer gör sig gällande i Nå Målets verksamhet.

Min uppsats handlar om längtan och syftet är att visa att och hur längtan spelar en roll i våra liv. Jag försöker i uppsatsen att göra längtan konkret genom att visa hur längtan finns och deltar i vår vardag. Detta gör jag med hjälp av litteratur, två djupintervjuer och texter skrivna av 13 åttondeklassare.Jag försöker inte ge några svar i min uppsats utan mer skapa en diskussion och ge läsaren något att tänka vidare på. Kanske längtans olika former och betydelse och hur något så naturligt men svårt att definiera tar plats i oss. Jag kommer att ta upp hur vi formar vår längtan bland annat beroende på vår ålder och livssituation, men också vad längtan gör med oss och vilka influenser vi får från vår omgivning..

Hur kan ett klädesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? väcka så starka känslor? Det här är en Etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berättelser om det samhälle de växte upp i och det samhälle de lever i idag, hur det formar och förklarar en föreställning om kvinnan i hijab. Med hjälp av postkolonial diskurs analyseras synen på jämställdhet och frihet. Den föreställda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon är just en föreställning.

The essay, which is solely theoretical to its form, presents a critical view upon the unproblematized usage of the concept of ethnicity in the Swedish mass media discourse. Theories of critical discourse analysis and post colonial nature is applied to and used to analyze what ethnicity really means. The essay also provides an insight in the functions and power of mass media in Sweden today to understand why ethnicity is so widely used, and what consequences it may bring upon the systematically excluded "other" and the society as a whole..

Den svenska biståndspolitiken utformades på 1960-talet genom proposition 1962:100. Sedan dess har åtskilliga nya propositioner antagits som riktlinjer för biståndspolitiken. Den här studien utgör en policy-analys av ett urval av dessa propositioner och syftar till att se om den svenska biståndspolitiken har förändrats. Detta arbete redogör dessutom för de historiska sammanhang och teoretiska grunder som biståndspolitiken bygger på. En slutsats jag har dragit är att flera av de grundläggande perspektiven som antogs genom proposition 1962:100 återfinns i dagens biståndspolitik..

The purpose of this essay is to examine the everyday beliefs about mental illness surrounding the disease and how these are expressed and affects the sick life and identity. The focus is on the sick perspective, where a concept of norms, normalization and taboo forms a basis in the use of materials, which here consists of qualitative interviews and Internet forums. This is analyzed and then discussed with the help from structuralism and poststructuralism approach, where I mainly refer to the social anthropologist Mary Douglas, ethnologist Lars-Eric Jönsson and philosopher Michael Foucault. In the discussion vented even historical aspects of the subject and how these might have followed in our time and how beliefs about mental illness is created and maintained by the norms within a society / culture including the sick..

Den här uppsatsen handlar om turism och resande. Jag har valt att inrikta mig på storstadsturism och storstadsweekends i utlandet i min undersökning. Idag är storstadsturismen mycket stor, inte minst i Europa. Många turister väljer att åka på så kallade storstadsweekends, vilket innebär att man gör en kortare resa på några dagar till en storstad, ofta över en förlängd helg. Det handlar i de flesta fall om resor till europeiska huvudstäder, men resmålet kan även vara välkända städer i USA.

How is the fat body constructed in public spaces? This essay deals with the experiances of five participants, being fat in public spaces. The fat body is often constructed as "matter out of place", more or less expected to be invisiable in public spaces. But living with a fat body isnt all about assimilation, wearing black clothes to fit in or staying at home in fear of facing comments of your body. More than being a body constructed as improperiate in public spaces, the participants view can be described as "revolting".

Den här uppsatsen handlar om unga vuxnas identitetsskapande i dagens västerländska samhälle. Via två uttryck - kläder och kulturkonsumtion - undersöker jag hur individen bygger upp sin identitet och kommunicerar den till omvärlden. Mitt syfte är att undersöka hur stil och smak (i kläder och kulturkonsumtion) utgör meningsbärande komponenter i det egna identitetsskapandet. Stil och smak utgör två viktiga element, eftersom det är genom dessa begrepp som individen avgränsar och definierar både sig själv och andra. I den avslutande diskussionen utgår jag vidare från Ziehes teorier och analyserar sambandet mellan de ungas jakt på identitet och dagens omvälvande samhällsförhållanden.

The goal of this essay is to analyse how women belonging to a right wing political discourse talk about feminism and equality. This analysis will be used to determine if right wing feminism exists. The analysis is based on Laclau and Mouffe´s  discourse theory as the primary base. The focus is articulation, antagonism and hegmony; the central terms of Laclau and Moffe´s theroy. The material consists of five interviews with representatives of women wings of liberal political in Sweaden; Liberala kvinnor, Centerkvinnor and Moderatkvinnor.The study shows that there are different opinions regarding feminism in the liberal political discouse, and that those opinions have an antagonistic relationship.

In this essay the aim is to examine what an analysis of records of the Swedish phenomenon called the ?mara? or nightmare can tell us about gender relations in the nineteenth century Swedish peasant society. From Snorre Sturlasson to studies done in the present day I go through records and the people who has written them for answers to my questions. I use the methods sex/gender and Michel Foucault?s perspective of power and my main material I study is records from DAG.With this essay I take you through methods, and descriptions of the ?mara?.