Sökresultat:
524 Uppsatser om Etnografisk innehćllsanalys - Sida 5 av 35
Framsta?llningen av barn i den nya sexualbrottslagen : en inneha?llsanalys baserad pa? fo?rarbeten
The last major change occurred in 2005 when the new sexual offenses law came into force with an increased focus on children. The purpose of this study is that through a content analysis to identify and understand the construction of children in the new legislation on sexual offenses on the basis of preliminary work. Based on the purpose we came up with two questions: How are children constructed in the preparatory works to the new sexual offenses law? Are they attributed to child characteristics and responsibilities in the new legislation on sexual offenses and if so, how? In order to achieve the purpose of the study we have chosen the preparatory works to the new legislation on sexual offenses from 2005 until today. The study's empirical work has been further narrowed to the children, which means that a distinction is made in the new legislation on sexual offenses to 6 chapter 4-6 §§.
Speglar sportsidan staden? En kvantitativ inneh?llsanalys av hur fotbollsklubbar gestaltas inom sportjournalistiken
The aim of this study is to investigate how the five biggest football clubs in Gothenburg are
framed in the local newspaper G?teborgs-Posten. Gothenburg has five clubs in the top two
tiers of swedish football (IFK G?teborg, Gais, BK H?cken, ?rgryte IS och Utsiktens BK),
which makes them unique compared to other swedish cities. Many of the clubs also have a
long history, being some of the oldest in the country, making supportership of the clubs a big
part of the identity of many citizens in Gothenburg.
Arbetsterapeuters resonemang kring rehabiliteringsinsatser vid stressrelaterad psykisk oh?lsa
Bakgrund
Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom
?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete,
fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra.
Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med
person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det
av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i
rehabiliteringsprocessen.
LÀrarledarskap i klassrummet : En etnografisk inspirerad studie med Critical Incident Technique som analysverksyg för att synliggöra strategier hos en specifik lÀrare
The purpose has been to investigate leisure-time centers actual work on children with attention deficit disorder. In addition, the study strives to make leisure-time centers way of working, in relation to their assignments, visible. The study has also compared how the leisure-time centers work and what the research says. The survey was conducted with the help of three exploratory interviews with pedagogues and three-piece observations at the leisure-time centers. It was carried out at three different schools in two counties in Sweden.The results of the survey show that the schools are trying to create clear procedures, though the centers succeed with this in varied degrees.
Innebandy och handbollsspelares tankar och attityder till digital spelbaserad skadepreventionstr?ning : En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.
?Det ?r vad hela jobbet g?r ut p?? Motivation, Motivation? - En kvalitativ intervjustudie om hur st?dassistenter arbetar p? boende med s?rskild service f?r att fr?mja motivation och delaktighet hos personer med psykiska funktionsneds?ttningar.
Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild
service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk
funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla
aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk
funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p?
l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.
AVANCERAD HUDV?RD ? EN BARNLEK? En diskursanalys av hur barn skrivs fram och konstrueras i svensk nyhetsrapportering om avancerad hudv?rd
Syfte:
Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner.
Teori:
Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad.
Metod:
Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs.
Resultat:
Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.
Varför leder inte lyckad FoU-kommunikation till förÀndrat beteende? En etnografisk studie inom PrimÀrvÄrden Halland
Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förÀndrat beteende? En etnografisk studie inom PrimÀrvÄrden Halland.Författare: Helena MorténiusUtbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för HÀlsa och SamhÀlle, Högskolan i Halmstad.Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.Problem: FoU-enhetens uppgift Àr att förankra forskningstÀnkandet bland primÀrvÄrdsanstÀllda i Halland. En framgÄngsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse pÄ fÀltet har en grupp av anstÀllda inte velat gÄ vidare i sin utveckling.Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv pÄ gruppnivÄ beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anstÀllda att gÄ vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer Àr grunderna till att en del av primÀrvÄrdens anstÀllda inte gÄr vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist pÄ förebilder..
Det stora i det lilla med kraften att f?r?ndra normer. Matematikl?rares bepr?vade erfarenheter genom aktionsforskningens tre ordningars perspektiv utifr?n "sexualitet, samtycke och relationer"
Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor.
Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.
BRISTANDE BED?MNINGAR I V?RDNADSTVISTER En kvantitativ och kvalitativ studie om hur tingsr?tten f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld i v?rdnadstvister
Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.
Operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter vid akut traumaoperation ? ur operationssjuksk?terskors och traumakirurgers perspektiv
Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r
det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska
?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare
studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r
patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.
Tid?partiernas ideologiska konvergens : En kvalitativ inneh?llsanalys p? Tid?partiernas konvergens enligt den ekonomiska v?nster-h?gerskalan och GAL-TAN-skalan f?re och efter Tid?avtalet utifr?n Almedalstalen 2021 och 2025.
In 2022 Sweden held a national election where the results forced a coalitionconsisting of four parties to be created. The parties included were reachingfrom center-liberal to the party furthest to the right in the parliament. Withpolitical differences in between each other the parties made an agreementcalled ?Tid?avtalet? to create a collective policy platform that should be livedup to in the following election term. The purpose of this paper is to observe,analyze and discover if any ideological changes occurred with theimplementation of the coalition.
Upplevelse av digital sm?rtskola inom prim?rv?rden f?r patienter med l?ngvarig sm?rta : ? En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.
Sjuksk?terskors erfarenheter av palliativ onkologisk v?rd i livets slutskede : En litteratur?versikt med kvalitativ ansats
Bakgrund: Cancer ?r en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt. Cancer uppst?r n?r celler v?xer okontrollerat och sprids i kroppen. Personer med cancersjukdom upplever ofta sm?rta och psykiskt lidande, vilket kan lindras genom trygghet och god v?rdrelation.
Aff?rsm?ssig allm?nnytta och utanf?rskapsmotverkande policy: En kvalitativ studie av policyimplementering hos Bostadsbolaget i Hammarkullen 2018 - 2026
Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.