I denna uppsats har jag studerat förÀndringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Arbetet har en abduktiv ansats dÀr jag utifrÄn en fallstudie pÄ Akademiska Sjukhuset i Uppsala har studerat hur de arbetar med förÀndringsarbetet. För att fÄ insikt i deras förÀndringsarbete har jag intervjuat delar av personalen och deltagit i tvÄ av deras utbildningsdagar.Förutom en beskrivning av hur arbetet pÄ Akademiska Sjukhuset Àr organiserat sÄ innehÄller arbetet Àven en stor teoridel som tar upp de grundlÀggande principerna i Lean-filosofin. I tillÀgg till detta sÄ presenteras ocksÄ en modell för förÀndringsarbete och jag har tagit med teorier som specifikt handlar om förÀndringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Genom att jÀmföra teorierna med erfarenheterna frÄn utbildningsdagarna har jag sedan kunnat dra slutsatser om förÀndringsarbetet.För att lyckas med Lean-implementeringen Àr det viktigt att inse att det kan finnas ett motstÄnd mot förÀndringarna.

De internationellt adopterade har ett biologiskt samt ett etniskt ursprung som skiljer sig frÄn majoriteten i det land de Àr adopterade i. De internationellt adopterade har tvÄ uppsÀttningar förÀldrar, de biologiska förÀldrarna och adoptivförÀldrarna. Den symboliska interaktionismen menar att en mÀnniskas identitet utvecklas i samspel med andra mÀnniskor som Àr viktiga för individen. Studiens syfte Àr att undersöka fem internationellt adopterades upplevelser av att leva i Sverige och hur de konstruerar sig en adekvat identitet. DÄ studien har sin grundlÀggande utgÄngspunkt frÄn den symboliska interaktionismen granskar den i sin helhet den betydelse som interaktionen har för de adopterades identitetsutveckling.

Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna pÄ sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar ocksÄ hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som anvÀnds i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrÄn olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP pÄ ett relativt överensstÀmmande sÀtt och de pÄpekar att implementeringen av IUP Àr en lÄng process. Genomförandet av IUP har pÄ skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.

Dagens samhÀlle befinner sig under stÀndig förÀndring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu pÄ olika sÀtt pÄ föreningsutveckling, det Àr utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta nÀrmare pÄ. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fÄtt bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade Àven till syfte att se vilka mÄl dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för undersökningen var: Vilka mÄl har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur Àr utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrÄn de aktuella seglingsföreningarna.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ fram orsaker till varför samverkan mellan Àmnena idrott och fysik inte försiggÄr i större utstrÀckning Àn det gör idag och vilka möjligheter lÀrarna sjÀlva ser att undanröja dessa orsaker. För att ta reda pÄ detta har jag valt att göra strukturerade intervjuer med 14 lÀrare i fysik och 8 lÀrare i idrott och hÀlsa. Resultaten av dessa intervjuer Àr att lÀrarna vill arbeta Àmnesövergripande. De största orsakerna till att detta inte sker Àr organisatorisk tid och att man Àr osÀker i relationen till den lÀrare man i sÄ fall skall samarbeta med. LÀrarnas förslag pÄ lösningar Àr att dels fÄ större möjligheter att mötas, bÄde spontant och organiserat, dels att rektor bör ta sitt ansvar gÀllande att tydligare styra verksamheten.

Syftet med studien Àr att redogöra för hur nÄgra förskollÀrare arbetar med och resonerar kring den mÄngkulturella förskolan samt hur de tar tillvara pÄ mÄngfalden i verksamheten. Genom att genomföra fem kvalitativa intervjuer pÄ fem olika förskolor, en med en förskolechef samt fyra intervjuer med sex förskollÀrare, har förstÄelsen ökat för hur arbetet i förskolor kan ta sig uttryck. Respondenternas tankar om vad som kÀnnetecknar en mÄngkulturell förskola har ocksÄ bidraget till en ökad förstÄelse.Resultatet av studien visar pÄ att majoriteten av vÄra respondenter inte upplever sigarbeta pÄ en mÄngkulturell förskola trots att det finns barn med annan etnicitet Ànsvensk. MÄngfald kan ses ur ett etniskt perspektiv men kan Àven omfattas av kulturella, religiösa och sprÄkliga perspektiv. En tolkning kan dÄ vara att alla förskolor Àr mÄngkulturella.

Kunskap Àr en förutsÀttning för intresse och vice versa och ny kunskap föder oftast förnyat och fördjupat intresse. Kunskap och/eller intresse krÀvs för att söka en anstÀllning. Dagens gymnasieungdomar har lÄg kunskap om och bristande intresse för Försvarsmakten, vilket leder till mÄnga utmaningar för Försvarsmakten gÀllande rekrytering till det nya personalför-sörjningssystemet med frivilligt anstÀlld personal istÀllet för vÀrnpliktiga. All personal mÄste rekryteras i konkurrens med civila arbetsgivare pÄ marknaden, nÄgot som inte Àr sÄ lÀtt. Spe-ciellt nÀr intresset för soldatyrket inte finns hos ungdomarna.Försvarsmakten strÀvar efter att vara en myndighet som representerar hela den svenska be-folkningen, men fortfarande Àr majoriteten av de sökande unga mÀn med nordiskt ursprung.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa Àmnestraditioner i skolÀmnet historia för gymnasiet utifrÄn exemplet; de populÀraste utlagda/publicerade lÀromedlen pÄ Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av tvÄ av de populÀraste texterna/lÀromedlen frÄn Lektion.se för att besvara frÄgorna: Vilka Àmnestraditioner finns representerade bland de populÀraste lÀromedlen? Och vilka Àmnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera Àmnestraditioner sÄ undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar pÄ att det i mÄnga fall Àr en traditionellt faktaspÀckad historieundervisning dÀr den svenska mannen Àr norm i en genetisk framstÀllning av historien som styrs av strukturella förÀndringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrÀdda.

Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna pÄ sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar ocksÄ hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som anvÀnds i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrÄn olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP pÄ ett relativt överensstÀmmande sÀtt och de pÄpekar att implementeringen av IUP Àr en lÄng process. Genomförandet av IUP har pÄ skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.

?En stad för alla? Àr ett vÀlanvÀnt begrepp idag. Dock kan man frÄga sig vad en stad för alla egentligen innebÀr. I den hÀr uppsatsen har jag valt att fokusera pÄ boendefrÄgan i den urbana miljön, och hur denna ser ut idag. Finns det idag, i den postmoderna demokratin, utrymme för alla att bo i staden? Uppsatsen fokuserar pÄ exempel ifrÄn Sverige.

Children are said to be the future of our society. Hence, how we take care of our children is a cause of concern. This is evident in much of the social work that is carried out in Sweden. One of the times when we find children to be the most vulnerable is when they, for different reasons, are separated from their biological families and placed in foster care. Based on the fact that Sweden over the last century has experienced an increased immigration intake we wanted to take a closer look on how this change of the population dynamics has influenced foster care in the country.

BakgrundDialogen mellan hem och skola/fritidshem omskrivs idag i lÀroplanen, LGR-11(Skolverket, 2011)som en samverkan dÀr förÀldrar bör göras mer delaktiga. Denna studie presenterar olika forskningsom gjorts pÄ omrÄdet, sÄvÀl svensk som utlÀndsk och med pedagogisk respektivebeteendevetenskaplig utgÄngspunkt. Faktorer som sociala förhÄllanden, etniskt ursprung och barnsÄlder har tagits upp i detta kapitel.SyfteAtt undersöka den dialog som kan förekomma mellan pedagog och förÀldrar med sÀrskilt fokus pÄfritidshemmet.MetodKvale (2007) ser den kvalitativa intervjun som ett medel att vinna nya kunskapsmarker och genomatt intervjua sökte jag fÄ fram varje pedagogs tankar men ocksÄ skildringar av deras sÀtt att arbetaför att skapa en bild av hur dialogen ser ut och utvecklas under barns Är pÄ fritids.ResultatDen dagliga dialogen pÄ fritidshemmet Àr nÄgot som pedagogerna Àr bekvÀma med att hantera ochresultatet visar att man anpassar dialogen efter familjernas behov och utifrÄn ett perspektiv pÄbarnets vÀlbefinnande i verksamheten. Dialogen Àr som mest frekvent under de första skolÄren föratt sedan mattas av efter hand barnen blir Àldre och dÄ istÀllet ersÀttas av olika socialasammankomster dit förÀldrar inbjuds. Resultatet visar pÄ sÄvÀl skillnader som likheter mellanverksamheterna i frÄga om prioriterade omrÄden och strategier för att skapa alternativa former avdialog vid sidan av en daglig kontakt..

Begging as a phenomenon has again become a hot topic of debate both in the public and the media. Actions have been discussed and motions have been given to social authorities in the country. During the last two years people from other parts of Europe who engage in street begging have been seen on the streets of Kristianstad.The purpose of this paper is to find out the individuals, certain authorities and other participants experiences of people begging in public places in Kristianstad. We have used a combination of qualitative, quantitative and literature review method and we have a social constructionist perspective as a basis. The participants and authorities we have included in the study are the police, the social services, security guards, a shop owner and two other assistance agencies.

The aim of the analysis in this essay will be divided into two cases. In the first, I will study the formation of a new State and why a geographic area of a country decides to make an secession. The focus will be on the secession of Biafra from Nigeria in 1967 and how the causes and explanations behind this secession, get in the Swedish literature as well as the international literature. In Case 2, I will use a explanation games, as a means to give pupils more understanding and to make it more clear, why a geographical area chooses to make a secession, and where I will use the secession of the Biafra from Nigeria as my example (Case 1). To more easily understand and answer  the question, why the geographical area of Biafra in south-eastern Nigeria chose to do an secession, I have chosen to study my Case 1 from a social and political context.

Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att se hur professioner som Polis och SocialtjÀnst samverkar och samarbetar i det förebyggande arbetet mot huliganism i Sverige.Metod: Vi har gjort kvalitativa intervjuer med en polis frÄn Supporterpolisen och tre stycken fÀltassistenter under socialtjÀnsten. Vi har ocksÄ samlat in data frÄn officiella dokument som vi har fÄtt frÄn de verksamheter som har studeratsResultat: Resultatet visar oss hur professionerna samverkar och samarbetar med varandra i det förebyggande arbetet mot huliganism. Det visar ocksÄ hur det förebyggander arbetet Àr organiserat , vad som görs av de olika professionerna samt vilka de övergripande mÄlen inom organisationerna Àr. Vi har Àven fÄtt information om vad polisen och socialtjÀnsten anser som deras samverkan och samarbete, vad som Àr positivt med samverkan och i vilka fall som samverkan inte fungerat. Slutsats: VÄr slutsats Àr att det finns en god samverkan mellan de studerade professionerna.