Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader ställer nya krav på ett internationellt ledarskap med kunskap angåendekulturella skillnader. Det ledare gör över hela världen är ungefär detsamma men dess utförandeskiljer sig åt mellan olika länder vilket kan leda till att missförstånd och konflikter uppstår, ettstörre fokus på kulturell kunskapsinhämtning kan leda till ökad effektivitet och underlättabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som är effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike är det land i Europa som länge dominerats av enbolagsform där familjägande är centralt, till skillnad från övriga länder organisationer i storutsräckning utgörs av större enheter, idag går dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus på effektivisering, konsekvensen av denna utveckling är att det ställs andra krav på ledarskapet.Lutz är en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet på den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader kräver förståelse förtvärkulturella möten därför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet är att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende på fem dimensioner som är centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

Svensk massmedia rapporterar sällan om orsakerna till de många väpnade konflikter som förekommer i vår omvärld. Uppsatsens huvudsyfte är att med hjälp av Barry Buzans hot-teori om hot mot en stat analysera vilka olika hot som orsakat den väpnade konflikten på Sri Lanka. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på den tid då Storbritanien koloniserade ön samt efterkolonial tid när landet blev självständigt. Delar av förkolonial tid beskrivs och analyseras för att skapa en bild av hur landet fungerade innan koloniseringen. Uppsatsen visar att britternas kolonisation påverkat konflikten och att britternas kolonisering och förändring i försörjningsbalansen är en av orsakerna till uppkomst av konflikt mellan huvudparterna.

I will in this paper give an introduction to the subject fields systemdevelopment, groupdynamic, conflicts and kommunication. The paper will fokus on what systemdevelopmentgroups can do before and during a project to support the teamwork and what systemdevelopmentgroups kan do to overbuild destruktive conflicts..

Kvinnor har uppfattats som effektiva i ett transformativt ledarskap vilket även haft en positiv inverkan på ett effektivt samarbete i en arbetsgrupp. Ett effektivt samarbete krävde gemenskap i arbetsgruppen vilken kunde kompliceras av såväl arbetsrelaterade som relationsrelaterade konflikter. Åtta kvinnliga mellanchefer intervjuades med fokus på deras arbetssätt som chefer och deras uppfattningar om eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga medarbetare och kollegor i olika avseenden. Resultatet från en kvalitativ innehållsanalys visade att ett effektivt samarbete krävde såväl tydliga arbetsroller och mål som en gemenskap med och förståelse för varandra. Kvinnliga medarbetare upplevde ett behov av relationer i arbetsgruppen och ett psykosocialt stöd.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever tänker kring konfliktsituationer som uppkommer i klassrummet och hur de vill att läraren ska hantera dem. Studien bygger på två utformade scenarion som sexton stycken gymnasieelever i södra Halland diskuterat vid tre olika fokusgruppintervjuer. Scenarierna behandlar två olika situationer dels en fysisk konflikt mellan två elever och dels en verbal konflikt mellan lärare och elev. Resultatet visar att det råder delade meningar kring hur eleverna önskar att lärare ska hantera de två givna konfliktsituationerna, exempelvis gällande när vi ska ingripa samt vilka strategier som kan användas. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar att lärare är tydligare med vad som är acceptabelt respektive oacceptabelt beteende i klassrummet.

Denna uppsats undersöker attityder och fördomar gentemot människor med annat etniskt ursprung än svenskt och även gentemot den svenska polisen. Huvudfrågan gällde om det fanns någon skillnad mellan polisaspiranters och studenters uppfattning om skuldfrågan ? som den bestäms av polisen - vid rån begångna av personer med skilda etniska ursprung. Tre grupper (n = 108) -polisaspiranter, studenter och yrkesverksamma poliser deltog i studien som genomfördes genom en enkätundersökning. Studien visade att det ej finns några större skillnader i attityd och fördomar grupperna emellan och att dessa attityder och fördomar ej heller är speciellt framträdande..

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om ett familjearbete med placerade ungdomar och deras familjer, på SiS ungdomshem Folåsa, påverkar ungdomarnas upplevelse av oro/besvär inom områden så som familj och psykisk hälsa.Genom en analys av ungdomarnas svar på inskrivnings-, utskrivnings-, samt uppföljnings-ADAD- intervjuer har jag sökt svaren på frågeställningarna.När ungdomarna själva skattar så upplever de att det är bättre eller mycket bättre inom de flesta av de livsområden som ADAD avser att undersöka. Det visar sig att ungdomarna upplever mindre konflikter i hemmet efter behandlingen. De har även en mindre oro för problem inom området familj när uppföljningsintervjun görs ca ett år efter utskrivning. Oron för den psykiska hälsan har dock ökat något från inskrivning till uppföljning.Ungdomar anser sig i stor utsträckning fått hjälp med de problem de velat ha hjälp med, och endast två (2/ 26) av ungdomarna har vistats på annan behandlingsinstitution efter Folåsa..

Inledning:Det är väl få människor som har kunnat undgå att på något sätt bli indragen i en konflikt. Framförallt gäller nog detta människor som dagligen arbetar i organiserat på arbetsplatser, Där ska många viljor mötas och förenas till en helhet för att nå de aktuella organisationernas uppsatta mål. Under vår utbildning så har det inte getts så stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter är. Detta väckte vårt intresse gällande konsultverksamhet inom ämnet.Syfte:Syftet med denna undersökning är att studera hur några inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta stycken män och kvinnor som alla jobbar med någon form av konsultverksamhet beträffande konflikthantering. Det vi har grundat vår studie på är fenomenologi.

AbstractThe purpose of this study was to investigate how preschool teachers reflect on the phenomenon of conflict, and to find out what children think about this in relation to Nanny method. I referred to the following questions:? How to reflect pre-school teachers on conflict management at the preschool?? What methods / approaches tell teachers that they use in conflict management?? How the children reflect on their experiences on conflict management at the preschool?In the background, Im trying to define the word conflict, and I also point to the methods and models that are already in conflict management. It is clear that a key ingredient in the conflict is communication, the question is how well we communicate with each other?I've done interviews with three active educators and four children to study this subject.

Inledning:Det är väl få människor som har kunnat undgå att på något sätt bli indragen i en konflikt. Framförallt gäller nog detta människor som dagligen arbetar i organiserat på arbetsplatser, Där ska många viljor mötas och förenas till en helhet för att nå de aktuella organisationernas uppsatta mål. Under vår utbildning så har det inte getts så stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter är. Detta väckte vårt intresse gällande konsultverksamhet inom ämnet.Syfte:Syftet med denna undersökning är att studera hur några inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med åtta stycken män och kvinnor som alla jobbar med någon form av konsultverksamhet beträffande konflikthantering. Det vi har grundat vår studie på är fenomenologi.

Denna C-uppsats har två syften. Det ena är att studera samrådsprocesserna i den svenska miljörätten och i plan- och bygglagen (PBL) för att se hur dessa samrådsprocesser i dagsläget tillgodoser allmänhetens möjligheter att medverka i och att påverka miljöärendena. Det andra syftet med uppsatsen är att studera hur olika alternativa konfliktlösningsmetoder (ADR) har tillämpats i USA vid konflikter med allmänheten och i synnerhet vid konflikter som rör miljön. Tanken är att därefter diskutera möjligheterna att implementera de amerikanska lärdomarna till svensk miljörätt. Metoden för att studera dels den svenska miljörätten dels de amerikanska ADR- metoderna har varit deskriptiv.

Uppsatsen behandlar den svenska säkerhetspolitiska diskursens normativa mönster samt ställningstagande i Kosovokonflikten år 1999, Afghanistankonflikten år 2001, Irakkonflikten år 2003 och den pågående Darfurkonflikten utifrån en realistisk förklaringsmodell. Syftet med uppsatsen är att pröva hypotesen att det förekommer paradoxer i den svenska säkerhetspolitiska retoriken kring normer som är stadgade för Sverige och att retoriken saknar intern konsistens. Uppsatsen syftar även till att undersöka huruvida den svenska statens normativa ställningstaganden styrs av en nyttomaximerande aspekt. Uppsatsen visar på att det i den svenska säkerhetspolitiska diskursen framhålls värdet i normer som underminerar varandra samt att Sveriges normativa mönster i uppsatsens valda konflikter är inkonsekvent. Uppsatsen för ett resonemang som visar på att paradoxerna i diskursen och Sveriges inkonsekventa normativa mönster bygger på en nyttomaximerande aspekt, det vill säga Sveriges normativa ställningstagande och agerande i uppsatsens valda konflikter är inte styrt av normerna i sig utan av Sveriges nationella intressen..

Sverige blir alltmer mångkulturellt. I dagens samhälle finns det många individer och grupper av olika härkomst. Detta har lett till många diskussioner kring integration samt konflikter mellan olika folkgrupper. Vad kan dessa konflikter mellan de olika folkgrupperna innebära för individernas identitetsskapande? Och hur kan vissa av dessa individers identitet och livsvillkor formas under en integrationsprocess?Denna antologi kommer att behandla identitet ur ett etnicitetsperspektiv.

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader ställer nya krav på ett internationellt ledarskap med kunskap angåendekulturella skillnader. Det ledare gör över hela världen är ungefär detsamma men dess utförandeskiljer sig åt mellan olika länder vilket kan leda till att missförstånd och konflikter uppstår, ettstörre fokus på kulturell kunskapsinhämtning kan leda till ökad effektivitet och underlättabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som är effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike är det land i Europa som länge dominerats av enbolagsform där familjägande är centralt, till skillnad från övriga länder organisationer i storutsräckning utgörs av större enheter, idag går dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus på effektivisering, konsekvensen av denna utveckling är att det ställs andra krav på ledarskapet.Lutz är en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet på den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader kräver förståelse förtvärkulturella möten därför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet är att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende på fem dimensioner som är centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

Konflikten i Darfur påbörjades 2003 men först i mitten av 2004 började frågan på allvar att diskuteras i FN:s säkerhetsråd. När FN väl uppmärksammat problemen i Darfur gjordes ändå inget för att stoppa pågående massakrer på civilbefolkningen. I denna uppsats frågar vi oss vad som gick fel i FN och vad som kan reformeras i Säkerhetsrådet för att förhindra att denna situation uppstår igen i framtida konflikter. Vi gör en normativ och konstruktiv analys av befintliga reformförslag inom FN och presenterar också egna idéer.De problem vi har funnit som kan ha lett till denna handlingsförlamning är framförallt en orättvis maktstruktur i Säkerhetsrådet, det samtida Irak-kriget, stormakternas skilda egenintressen samt att konflikten i Darfur var komplicerad och inte alls ett traditionellt krig. Dessutom har vi funnit stora problem med suveränitetsprincipen och FN:s folkmordsdefinition.