AbstraktStudien ifrågasätter huruvida diskrimineringslagens är tillräcklig eller inte. Internationella granskningsrapporter om diskrimineringssituationen i Sverige har undersökts så väl som rättsfall och forskning i Sverige. I analysen lyfts de argument fram som de internationella granskningsorganen belyst i sina rapporter. Dessa argument behandlas tillsammans med den socialkonstruktivistiska och den intersektionella teorin. Undersökningen har visat att de internationella granskningskommittéerna ser viss betydande diskriminering i samhället.

Studien ska ses som ett bidrag till förståelse av de utmaningar som finns i samband med samhällsplanering för social hållbar stadsutveckling. Utgångspunkten tas inte i en given definition utan studien syftar till att undersöka innebörden av social hållbar stadsutveckling i två olika samhällsplaneringsprojekt (i Göteborg respektive Borås) samt utifrån dessa empiriska data dra slutsatser om vad social hållbar stadsutveckling kan innebära. Dessa två projekt har erhållit medel av VINNOVA för utveckling av innovationsplattformar i samband med utlysningen ?Hållbara attraktiva städer?. Frågeställningarna som besvaras är följande:? Vilka likheter och skillnader finns i de båda projektens inriktningar?? Vilken innerbörd har begreppet social hållbarhet i de två undersökta projekten?? Vilka utmaningar framkommer om social hållbar stadsutveckling? Metodiskt baseras studien på dokument inom de båda projekten samt intervjuer med ansvariga projektledare.

Arbetarstadsdelen Hagalund i Solna byggdes vid förra sekelskiftet och kom tidigt att anses förslummad men har sedan kåkstaden revs på 1960-talet omladdats till kulturhistorisk idyll. Som ett led i miljonprogramsbebyggelsen under tidigt 1970-tal byggdes nya Hagalund vilken snart kom att betraktas som nyslum. Mitt syfte är att analysera olika beskrivningar av gamla och nya Hagalund och undersöka varför en stadsdel kom att stämplas som ful, farlig och olämplig av utomstående men av de boende kom att upplevas som modern, trygg och bekväm. Jag har intervjuat arton personer som bor eller har bott i stadsdelen Hagalund och fått deras sense of place av sitt Hagalundsboende. Flera av familjerna har varit stadsdelen trogna i över 30 år och är in place med Hagalund.

Uppsatsen är en mångfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och är genomförd som en fallstudie under våren 2012. Syftet med studien är att undersöka vilka som får komma till tals i nyheterna och utifrån vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, män och personer med minoritetsbakgrund. Därtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren på SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att påverka nyhetsinnehållet ur ett mångfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgångspunkter är att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rådande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram är det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehåll. Därtill har mångfald på SVT varit ett intressant undersökningsområde då det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahålla ett utbud som präglas av mångfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sändning i tre sammanhängande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie på SVT Riksnyheter under två arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnår en relativt jämn könsfördelning i nyhetsinnehållet i avseendet presentationen av kvinnor och män, men att nyhetsinnehållet är könsmärkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

Varje år placeras över 1000 ungdomar inom Statens Institutions Styrelse (SiS), varav ungefär hälften placeras för behandling. Studiens frågeställningar är: I vilken grad uppfattar behandlingsplacerade ungdomar inom SiS att de får hjälp med sina familjeproblem? Finns det synliga samband mellan ungdomarnas könstillhörighet eller etniska ursprung och deras skattade upplevelse av hjälp med familjeproblem under placeringstiden? För att besvara frågorna har kvantitativ arkivdata analyserats, material som vid in- och utskrivning av ungdomar samlats genom strukturerade ADAD-intervjuer (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). Studien visar att ungdomarnas upplevelse av hjälp kan delas in i tre kategorier; ?över förväntan? 27%, ?motsvarar förväntan? 41%, ?mindre än förväntat?, 32%.

Diversity Marketing eller mångfaldsmarknadsföring är ett fenomen som har spridits från USA till andra delar av världen senaste decennierna. Etnicitet och kulturell tillhörighet uppfattas allmänt påverka bland annat konsumtionsmönster och individers preferenser. Det innebär att etnicitet har kommit att bli en segmenteringsvariabel och uppfattas vara ett tillämpbart marknadsföringsverktyg. Vår utgångspunkt för uppsatsen är att etnicitet och kulturell tillhörighet inte problematiseras i de sammanhang där Diversity Marketing förekommer. Dessutom finns det en direkt risk att en betoning av till exempel etnicitet bidrar till att individer kategoriseras och fastnar i oföränderliga identiteter.

Uppsatsen är en mångfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och är genomförd som en fallstudie under våren 2012. Syftet med studien är att undersöka vilka som får komma till tals i nyheterna och utifrån vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, män och personer med minoritetsbakgrund. Därtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren på SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att påverka nyhetsinnehållet ur ett mångfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgångspunkter är att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rådande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram är det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehåll. Därtill har mångfald på SVT varit ett intressant undersökningsområde då det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahålla ett utbud som präglas av mångfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sändning i tre sammanhängande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie på SVT Riksnyheter under två arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnår en relativt jämn könsfördelning i nyhetsinnehållet i avseendet presentationen av kvinnor och män, men att nyhetsinnehållet är könsmärkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

Fokus i uppsatsen är begreppet mångfald och svenska Amnesty. Utgångspunkten är dels det oproblematiserade och positiva talet om mångfald som kommer till uttryck i den offentliga debatten i Sverige och dels det faktum att den svenska sektionen av Amnesty International nyligen tagit beslut om att införa ett"mångfaldsperspektiv"i syfte att genomsyra all organisation och verksamhet.Syftet med uppsatsen är formulerat i två steg: som ett första steg analyserar jag uppfattningar och föreställningar om Amnesty som organisation, och om dess medlemmar och som ett andra steg gör jag - med särskilt fokus på etniska och kulturella aspekter - en analys av hur mångfald förstås i intervjuerna och hur denna förståelse relateras till svenska Amnesty som organisation. Kvalitativa intervjuer med sex aktiva medlemmar inom svenska Amnesty utgör grunden för analysen. Ett socialkonstruktionistiskt inspirerat synsätt används som teoretisk referensram och begrepp som etnicitet, kultur, mångkulturalism och kategorisering är centrala och används som teoretiska verktyg i analysen.De huvudsakliga slutsatserna av analysen är att den bild av Amnesty, och dess medlemmar, som kommer till uttryck i intervjuerna är nästintill uteslutande positiv, vilket får till följd att en diskussion om utanförskap och diskriminering i rörelsen inte ges något direkt utrymme. Mångfald förstås i mångt och mycket i termer av en representation av olika"kategorier"av människor såsom "män", "kvinnor", "invandrare", "icke-akademiker".

I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag användandet av kategoriseringar som grundar sig på etnicitet. Jag diskuterar även de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berättelser om deras liv och livssituation.Först kommer det inledande kapitel där jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgångspunkter, vilka är; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ?hen?, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag även mina metodiska utgångspunkter och tillvägagångssätt.

Sammanfattning: Ungdomar med utländsk bakgrund har enligt tidigare studier sämre förutsättning i skolan, arbeten och inom rättsväsendet, på grund av diskriminering. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga utlandsfödda ungdomar blir bemötta i det svenska samhället, samt att se om det finns vissa specifika mönster till varför det uppstår diskriminering i bland annat skolan. Till vår undersökning använde vi oss av teorier om - diskriminering och rasism, som används i analysen av det empiriska materialet. Vår utgångspunkt i uppsatsen har varit att ta reda på varför diskriminering och rasism sker i samhället. Vi hade ett antal frågeställningar som kan ses nedan, som besvarats i arbetet.Hur blir invandrarungdomar bemötta i det svenska samhället utifrån deras etniska bakgrund?Spelar ungdomarnas genus någon roll i hur de blir bemötta i det offentliga samhället?Finns det skillnader mellan ungdomar med olika bakgrund beroende på deras vilken världsdel de kommer ifrån? Påverkar ungdomarnas socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur de blir bemötta i det svenska samhället?        För att besvara dessa frågeställningar, delade vi ut enkäter till 42 ungdomar i en mellan stor stad i åldrarna 16 ? 24 år i olika skolor.

In Sweden exist a Swedish institute for children?s book which is a national information center. They have an annual "Book tasting" where they present statistics and trends from the latest publications of literature for youth and children.In their ?book tasting?? from 2010 a number of picture books had, as they say, children who descend from non-Swedish culture (Swedish institute for children?s book, 2010). The aim of this thesis is to investigate how the ethnical diversity describes in these picture books from 2010. To understand how the ethnical diversity describes in these books I had two questions which helped me in my research.

Fokus för denna studie är de föräldrastödsutbildningar som i snabb takt introduceras i Sverige. Dessa är ofta manualbaserade program vilket innebär att de inte bör ändras. Syftet med dem är att ge föräldrar stöd och nya verktyg i uppfostran av sina barn. I USA finns en pågående debatt om huruvida sådana föräldrastödsutbildningar kan fungera på ett likvärdigt sätt för alla föräldrar oavsett vilken kulturell bakgrund eller vilka levnadsvillkor man har. Den debatten grundar sig på tanken om att synen på föräldraskap och barnuppfostran kan skilja sig avsevärt åt mellan olika kulturer samt att programmen därmed på olika sätt är normativa med en västerländsk syn på föräldraskap.

Läroplanen för förskolan nämner att föräldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighetberor på hur verksamheten i förskolan presenteras. Genom att förskolans mål och innehållpresenteras tydligt ökar föräldrarnas kunskaper och möjligheten till inflytande. Kunskaper omförskolan och dess verksamhet är även en förutsättning till föräldrars möjlighet tillutvärdering. Pedagogerna i dagens förskola möter familjer med olika etniska, sociala,religiösa och kulturella bakgrunder. Detta examensarbete undersöker pedagogernas syn påanvändningen av läroplanen för förskolan, i arbetet med föräldrar.

Den här uppsatsens syfte har varit att undersöka hur tre framgångsrika idrottare: brottaren Tomas Johansson, friidrottaren Ludmila Engquist samt friidrottaren Marion Jones, som alla tre dopade sig under sin aktiva karriär, beskrevs i dagstidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter dels då de stod på toppen av sin karriär och dels tiden efter de avslöjades som dopade. Skillnader och likheter i rapporteringen om dessa idrottare har analyserats utifrån perspektiven etnicitet, nationalitet och kön samt om de undersökta texterna bidrar till ett skapande av ett ?vi? och ett ?dom andra?.Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är att olika stereotyper tar sig form i texter och att det finns och används etniska, nationella och könsliga stereotyper för att beskriva idrottare samt att dessa attribut som tillskrivs idrottarna är olika viktiga beroende på situation. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys där ett urval av artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter har analyserats.Resultatet visar att alla idrottarna blev hyllade när de vann och efter de hade avslöjats som dopade blev de alla fördömda. Deras etnicitet, nationalitet och kön kommer fram i de journalistiska texterna både när de var hyllade och fördömda men används på olika sätt och har olika betydelse beroende på tidpunkt.

Med syftet att säkerställa jämställdhet mellan kvinnor och män och att jämlikhet skall råda mellan olika etniska grupper får EU:s länder göra avsteg från likabehandlingsprincipen. Detta avsteg ger därmed medlemsländerna möjlighet att tillämpa positiv särbehandling. För att positiv särbehandling skall kunna tillämpas krävs det att vissa specifika kriterier som utmynnats ur EU ? domstolens praxis uppfylls. Dessa avser att lika eller nästintill lika meriter skall föreligga, en objektiv bedömning skall ske, en egenskap får inte vara automatiskt avgörande samt att särbehandlingen skall stå i proportion till ändamålet.