Internet har utvecklats till att bli den enskilt största källan för information och tjänster från myndigheter och företag. Webbsidor produceras dock sällan med användbarhet i fokus. Detta innebär en risk för att informationssökning och utnyttjande av tjänster försvåras eller omöjliggörs för stora grupper av befolkningen. I denna uppsats fokuseras på äldres problem med att tillgodogöra sig information via Internet på grund av syn-, koordinations- och kognitiva problem, dess bakomliggande orsaker och hur detta kan och bör åtgärdas.Sammanlagt 65 webbsidor har studerats och vi konstaterar att ingen av dessa uppfyller de krav och rekommendationer som finns för att producera användarvänliga webbsidor. Vidare konstaterar vi att de riktlinjer som World Wide Web Consortium utvecklat och som bland annat rekommenderas av Verket för förvaltningsutveckling inte ger någon garanti för att webbsidor blir mer användarvänliga.Uppsatsen avslutas med några rekommendationer för att skapa mera användarvänliga webbsidor. .

Uppsatsen belyser förhållningssätt till kognitiva och kommunikativa hjälpmedel hos skolpersonal i särskolan och gymnasiesärskolan. Datainsamlingen har skett via en webbenkät. Analyser av resultatet är gjorda enligt kvantitativ metod med inslag av kvalitativa tolkningar.Den teoretiska ramen är i huvudsak färgad av ett sociokulturellt tolkningsperspektiv, i vilket ett pro-blematiserande av hjälpmedel, artefakter, redskap och den medieringen av kunskaper som dessa kan bidra till förankras. Efter en inledning med ett normkritiskt förhållningssätt till funktionshinder och samhällsanpassningar redogörs för hur elever dirigeras till särskola och gymnasiesärskola. Sedan följer en redogörelse av kognitiva och kommunikativa hjälpmedel som leder in i frågan om bedömning av förmågor inför anpassningar.Materialet från webbenkäten visar på ett relativt godtyckligt bruk både vad gäller kognitiva och kom-munikativa hjälpmedel hos skolpersonalen.

Frågor kring kön och sexualitet har satts högre upp på dagordningen i moderna organisationer. Trots det är sexualitet en eftersatt forskningsfråga inom organisationsteori. Den queerteoretiska forskningsskolan utgår ifrån ifrågasättandet av synen på heterosexualiteten som naturlig och självklar. Normen definierar könen som binära motsatser. Syftet med studien var att genom deltagande observationer undersöka hur iscensättandet av kön och heterosexualitet gick till i arbetsgruppen.

Med terrordådet i New york den 11 september 2001 och USA: s deklarerade krig mot terrorismen, styrdes den globala utvecklingen om där övervakning tenderar att bli alltmer accepterat. Kritiker varnar för att de övervakningssystem som utvecklas riskerar att leda mot ett framtida övervakningssamhälle, där stora grupper av medborgare riskerar att få sitt integritetsskydd i det närmaste upphävt.Denna studie undersöker därför om den internationella terrorismen efter den 11 september lett till en ökad övervakning som på sikt kan hota den personliga integriteten i Sverige.Studien kan inte påvisa en ökad övervakning efter den 11 september, men visar däremot på en del andra resultat. Även om det inte går att påvisa en ökad övervakning så visar den ändå på att terrorismen är ett hot mot den personliga integriteten. Den visar även på att Sverige inte kan neka till eventuella krav på ökad övervakning på grund av medlemskap i olika sammanslutningar..

Med terrordådet i New york den 11 september 2001 och USA: s deklarerade krig mot terrorismen, styrdes den globala utvecklingen om där övervakning tenderar att bli alltmer accepterat. Kritiker varnar för att de övervakningssystem som utvecklas riskerar att leda mot ett framtida övervakningssamhälle, där stora grupper av medborgare riskerar att få sitt integritetsskydd i det närmaste upphävt.Denna studie undersöker därför om den internationella terrorismen efter den 11 september lett till en ökad övervakning som på sikt kan hota den personliga integriteten i Sverige.Studien kan inte påvisa en ökad övervakning efter den 11 september, men visar däremot på en del andra resultat. Även om det inte går att påvisa en ökad övervakning så visar den ändå på att terrorismen är ett hot mot den personliga integriteten. Den visar även på att Sverige inte kan neka till eventuella krav på ökad övervakning på grund av medlemskap i olika sammanslutningar..

Studien ämnade undersöka vilka faktorer som till störst del påverkade tjänstemäns arbetstrivsel. Genom att dela in sex faktorer i tre grupper kunde mer kunskap förvärvas om vilket område av individ, chef eller organisation som har störst inverkan på arbetstrivsel. Undersökningsdeltagarna bestod av 196 stycken kommunalarbetare som besvarade en enkät. Resultatet visade att faktorer kopplade till chef hade störst inverkan, därefter organisationsfaktorer och minst inverkan på arbetstrivsel hade individfaktorer. De enskilda faktorerna som påverkade trivsel mest var feedback och delaktighet.

Sammanfattning Jag har under mina tre år på studie- och yrkesvägledarprogrammet märkt att vägledares yrkesroll och yrkesidentitet ofta är otydlig eller felaktig. Om människor i vägledares omgivning har en felaktig förståelse för deras arbete och inte värderar yrket så högt orsakar detta, enligt min mening, en dissonans hos vägledaren. För att på sikt kunna bygga en grund att stärka vägledares yrkesidentitet på är det viktigt att först undersöka om vägledare upplever att det finns en dissonans och hur den i så fall påverkar dem. Syftet med mitt arbete är därför att se hur vägledares yrkesidentitet påverkas av människors förståelse och värdering av deras arbete. Undersökningen förankras först i en teoretisk del som dels består av ett historiskt perspektiv, som, genom att visa hur vägledares yrkesroll förändrats genom åren, ger oss en förförståelse för hur vägledarens yrkesroll ser ut idag, dels ett socialpsykologiskt perspektiv som ger oss en inblick i olika teorier om roller, identiteter och grupper vilket hjälper oss att förstå och analysera de bakomliggande processerna i resultaten från undersökningen.

Då trafficking för sexuella ändamål är ett brott mot mänskligheten som pågår i outtröttlig styrka vill den här uppsatsen belysa hur Sverige som stat arbetar för att motarbeta trafficking både internationellt och nationellt. För att kunna göra en så bred bedömning som möjligt av svenska statens arbete har teorin varit en rättsociologisk då den tar upp både lagliga, samhälleliga, etiska och sociala aspekter. Och då det är en stats arbete som granskas har metoden som använts varit utvärderande då uppsatsen velat lyfta fram hur lämpligheten men även effektiviteten av Sveriges arbete är. Som en del av detta har mycket av empirins fokus lagts på de bakomliggande mekanismerna så som vilka grupper som livnär sig på att sälja andra personers kroppar, hur den svenska sexköpslagen är utformad och hur de svenska myndigheterna arbetar med problematiken..

Vad som motiverar individer i arbetet har länge diskuterats och engagerat många inom forskningen utan att ha kommit fram till ett samstämmigt svar. Flertalet teorier har försökt att förklara motivationens uppkomst. Syftet med studien var att se vilka faktorer som kan tänkas påverka HR-personers motivation i arbetet. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med sex personer som jobbar med HR frågor och har analyserats med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visade sammanfattningsvis på tio faktorer  som påverkade HR-personers motivation i arbetet; utveckling, kollegor/grupper, möte med människor, variation, meningsfullhet, värderingar, bidra, mål, resultat samt lön.

I föreliggande uppsats studeras hur elever i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrån aspekterna logik, empiri och språkliga medel. Uppsatsen syfte är dels att få ökad kunskap om likheter och skillnad­er mellan eleverna i svenska och svenska som andraspråks skriftliga argument­a­­tion, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkänt) och F (underkänt) utifrån nämnda aspekter.       Uppsatsens teoretiska utgångspunkter innefattar både hur logik, empiri och språkliga medel kan användas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsättningar som skrivande i ett första- eller andraspråk kan innebära. Materialet består av tolv argumenterande elevtexter från den skriftliga delen i nationella proven i svenska 1 vårterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper på basis av ämne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger grupper med elever som har skrivit i svenska som andraspråk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F).

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och med en diskursanalytisk metodologi skärskådas Folkpartiet Liberalernas integrationspolitik. Denna politik bör förstås som en strategi att hantera ett ?utanförskap?. Samhällsforskaren Ruth Levitas har i sina studier av brittiska New Labour beskrivit tre diskurser som hon menar dominerar eller har dominerat partiets syn på ?utanförskapet?.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns skillnader i hur sexåringar i förskoleklass kan lära grundläggande geometriska begrepp, beroende på vilken typ av undervisning de får. Det är en komparativ studie där tre olika grupper av 6-åringar deltagit i tre olika typer av undervisning; praktiska aktiviteter inomhus, lärobok och utomhuspedagogik. För att kunna studera effekten av lektionerna och se likheter och skillnader mellan metoderna gjordes ett test av 6-åringarnas kunskap om geometriska begrepp såväl före som efter undervisningstillfällena. Praktiska aktiviteter visade sig i denna undersökning vara den mest givande metoden, därefter hamnade användningen av lärobok. Däremot visade resultatet att undervisningen i utemiljön inte ledde till några större framsteg hos barnen.

Arbetet undersöker hur tidsbegränsning på dialogval i spel påverkar spels förmåga att skapa immersion. Immersionsbegreppet gås igenom och flertalet saker pekar på att tidsbegränsningen kan ha en effekt på spelarens immersionsnivå. Brown och Cairns (2004) beskriver exempelvis både uppmärksamhet och tid som centrala för immersion och en tidsbegränsning kan mycket väl tänkas påverka båda dessa faktorer. Douglas och Hargardon (2001) skriver också hur en tung bok generellt ger lägre immersion då läsaren måste stanna upp och tänka. En tidsbegränsning kan hindra spelaren från att stanna upp och tänka och därmed påverka immersionen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barn uppfattar ljudeffekter i den, för uppsatsen, specialskrivna radiosagan Ninjas Detektivbyrå. Om ljudeffekter på något sätt kan medföra att barnen uppfattar fler detaljer, om specifika ljudeffekter kan bidra till en mer enhetlig distinktion av tecken och hur den dramaturgiska strukturen möjligen förtydligas när dialogen kombineras med ljudeffekter. Detta har undersökts med hjälp av två grupper med barn som fått höra varsin version av stimulimaterialet, den ena med ljudeffekter och den andra utan ljudeffekter, samt kvalitativa samtalsintervjuer med sin grund i teorier kring semiotik, klassisk dramaturgi och ljudeffekters påverkan på publiken. Undersökningen visar att deltagarna som lyssnade på versionen med ljudeffekter kan ha uppfattat fler detaljer, förstått tecken mer entydigt och kan redogöra för större delar av händelseförloppet jämfört med deltagarna i gruppen som lyssnade utan ljudeffekter..

Forskning visar att homo- och bisexuella utsätts för diskriminering och att dessa har en nedsatt psykisk hälsa jämfört med heterosexuella. Endast fåtalet studier, specifikt om bi- och homosexuella kvinnor, existerar. Denna studie är en beskrivning av unga homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av sin livssituation med avseende på bland annat bemötanden från samhället vilka stundtals är negativa och den mentala hälsan vilken i allmänhet upplevs som god även om samhällets heteronormativitet är påfrestande. Data hämtades ur enskilda intervjuer med fem respektive fyra homo- och bisexuella kvinnor och analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i kategorier. Fortsatt forskning, med bredare grupper av homo- och bisexuella kvinnor, behövs vilket kan leda till minskad heteronormativitet och homofobi som i sin tur borde medföra en förbättrad hälsa för populationen..