Denna uppsats behandlar etniska relationer i Norra Irak eller irakiska Kurdistan. Syftet är att studera invånarnas syn på etniska relationer i Erbil och Kirkuk. Tidigare forskningar, som gjorts i västvärlden, har visat att interetniska relationer påverkar attityder och beteenden. Tidigare forskningar har även visat att det finns skillnad i attityd till interetniska relationer beroende på individers etniska tillhörighet, kön, ålder, utbildning, etcetera. Uppsatsens huvudfråga är hur är de etniska relationerna i Norra Irak/Kurdistan, vilka attityd har respondenterna till varandra och vad påverkar attityder till interetniska relationerna?  Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer.

Det som idag är Bosnien och Hercegovinas konstitution är en del av Daytonavtalet, fredsavtalet för kriget 1992-1995. I den här uppsatsen granskar vi konstitutionen utifrån hur den påverkar de etniska gruppernas interaktion. Bosnien och Hercegovinas politiska uppbyggnad har många likheter med consociational democracy. Därför kommer vi använda Donald L Horowitzs kritik av consociational democracy i vår analys. Vi granskar närmare skolsystemet, valsystemet och ansvarsfördelningen mellan entiteterna och den federala regeringen och analyserar hur de påverkar tolerans och interaktion mellan de etniska grupperna i landet.

Uppsatsen handlar om kärleksrelationer mellan människor med olika etniska ursprung. Vi vill undersöka hur omgivningen reagerar när någon i deras närhet väljer att ingå en kärleksrelation med en person som har annan etnisk bakgrund. Vi vill ta reda på kärlekens betydelse för paret i deras förhållande och hur kärlekens kraft övervinner parets problem samt konflikter i deras förhållande. Vi har även undersökt paret i relation till sin omgivning. Att ingå ett förhållande över etniska gränser kan innebära många kompromisser av sina egna levnadsmönster och värderingar.

På samma sätt som saker och ting kategoriseras, grupperar sig människor till ?vi? och ?dem?. Tidigare forskning har visat att både en gärningsman och ett vittnes etniska ursprung har avgörande betydelse för hur en gärningsman bedöms vid ett brott. Denna studie undersökte om deltagarnas och gärningsmannens etniska ursprung inverkade på attityden till att vittna vid ett brott. Studien var en kvasiexperimentell enkätundersökning där sammanlagt 166 skolelever i årskurs 9, varav 81 av utländskt ursprung fick besvara påståenden utifrån en fiktiv berättelse då gärningsmannens etnicitet manipulerades.

Federationen Jugoslaviens splittring medförde att de fem republikerna: Serbien & Montenegro, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Slovenien och Makedonien som ingick i federationen blev självständiga stater. Detta medförde att människorna fick en ny identitet. Jag har gjort en studie omfattade tolv intervjuer. Jag ville få reda på om det finns konflikter mellan de tre etniska tillhörigheterna som drabbades hårdast under kriget, vilka var serber, kroater och bosnier. Jag sammankopplade det empiriska materialet som jag har fått fram genom en kvalitativ metod där intervjuer är min utgångspunkt med relevanta teorier.

Zambia är ett land med 71 olika folkgrupper där många olika språk talas, ändå är känslan av etnisk tillhörighet inte särskilt stark. I motsats till grannländerna där våldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för våldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgått har haft någon större inverkan på konflikter i samhället. Vi använder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstår för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade från dem. När Zambia studeras närmre inser man att det inte verkar så självklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.

Nigeria är ett av världens mest etniskt mångfaldiga länder. Landet har under senare år, trots ett alltmer demokratiskt styre, erfarit ett uppsving av etniska konflikter. Med en konstruktivistisk syn på etnicitet är orsaken till konflikterna inte given, utan kan elimineras. De nigerianska ledarna har dock inte lyckats med detta, utan snarare gjort problemen än mer komplicerade. Därför syftar denna fallstudie till att analysera civilsamhällets möjligheter och hinder att få bukt med de etniska konflikterna.Genom tillämpande av teorier om inter- och intraetniskt civilsamhälle samt socialt kapital finner vi att civilsamhället, som genom en bred definition är livfullt och heterogent i Nigeria, i dagsläget är för svagt och fragmenterat.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om pedagogers förhållningssätt och arbetssätt gentemot barn av annan etnisk bakgrund än svensk i förskolan. Genom att intervjua 2 pedagoger framgick hur de beskriver sitt arbetssätt för att synliggöra barns etniska bakgrunder och hur de beskriver möjligheter och svårigheter med arbetet i en mångkulturell förskola. Genom att observationer utfördes kunde även pedagogernas arbetssätt exemplifieras. Undersökningen visade på 3 olika återkommande teman hos de båda pedagogerna; ett interkulturellt arbetssätt, svårigheter och olika grad av självsäkerhet i det interkulturella arbetssättet. I dessa kunde ses att pedagogerna synliggör barnens etniska bakgrunder, men utan uppföljning.

Denna uppsats behandlar etniska relationer ur ett könsperspektiv i Norra Irak eller irakiska Kurdistans två städer: Erbil och Kirkuk . Syftet är att studera mäns och kvinnors etniska relationer i städerna Erbil och Kirkuk. Uppsatsens huvudfrågeställning är hur ser kvinnors respektive mäns interetniska relationer ut, finns det någon skillnad mellan mäns och kvinnors etniska relationer, vad som kan påverka deras interetniska relationer? Undersökningens teoretiska bakgrund är nätverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt på etniska relationer, dessa med fokus på könsperspektiv. I ljuset av dessa teorier studerar jag mäns respektive kvinnors etniska relationer utifrån fyra dimensioner: integration/interaktion, tillit, bland äktenskap, samt kvalitén av kontakter.

Syftet med C- uppsatsen är att utifrån ett etnicitetsperspektiv studera vilka föreställningar flickor på högstadiet har gällande skolämnet idrott och hälsa, vilket också innebär att uppmärksamma likheter och skillnader som går att identifiera mellan flickor ifrån etniska minoriteter och flickor ifrån den svenska etniska majoriteten. För att uppnå uppsatsens syfte har vi valt att dela in det i två forskningsfrågor och sedan ur ett etnicitetsperspektiv analyserar relationen mellan dessa forskningsfrågor.? Vilka föreställningar har flickor på högstadiet gällande skolämnet idrott och hälsa?? Vilka föreställningar har flickor på högstadiet gällande genusrelaterade förväntningar?? Analysera relationen mellan flickornas föreställningar gällande ämnet samt genusrelaterad förväntningar.I arbetet redogörs för idrottsämnets historia ur ett genusperspektiv. Begreppet genus förklaras som socialt förankrade förväntningar och normer som har med människans kön att göra. Vidare belyses begreppet etnicitet samt de möjligheter och svårigheter som människor ifrån etniska minoriteter möter i det svenska samhället, i skolan och inom idrotten.För att besvara våra frågeställningar genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med tio flickor ifrån år skolår nio.

 Denna studie syftar till att redovisa hur etniska stereotyper kan användas vid individers identifikationer med andra i sociala sammanhang samtidigt som man stöter undan andra grupper. Eftersom studiens utgångspunkt är att etnicitet är en social konstruktion kommer studien även att redovisa för hur ungdomar i olika sociala sammanhang konstruerar etniska identiteter beroende på tidpunkten i deras liv och situationer de befinner sig i. .

Zambia är ett land med 71 olika folkgrupper där många olika språk talas, ändå är känslan av etnisk tillhörighet inte särskilt stark. I motsats till grannländerna där våldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för våldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgått har haft någon större inverkan på konflikter i samhället. Vi använder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstår för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade från dem. När Zambia studeras närmre inser man att det inte verkar så självklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.

Detta är en kvalitativ studie vars huvudfokus belyser hur två etniska folkgrupper, ?assyrier/syrianer? samt bosniaker förhåller sig till sin etniska identitet utanför ursprungslandet och hur dem ser på att leva i diasporiska grupper. Studien behandlar även betydelsen av transnationella nätverk och förbindelser över nationsgränser. Diasporiska grupper har kommit att utveckla transnationella nätverk som överskrider nations gränser och människor liv påverkas dagligen direkt samt indirekt av att leva mellan två identiteter. Det finns människor i samhället som drar nytta av denna kulturella rikedom som finns inom etniska och kulturella föreningar men det finns även dem som ser begräsningar inom samhället genom att ha två identiteter. .

In the world after the Cold War, internal and ethnic conflicts have been predominant. Ethnic conflicts have their own theories on why they erupt and what can be done to solve them. This essay seeks to analyze how the Ethnic Security Dilemma can explain the causes, and possible solutions, of today´s armed ethnic conflicts.By making an ideal types typology over different types of ethnic conflicts, and then analyzing the Ethnic Security Dilemma´s impact on each conflict type.

Studiens övergripande syfte har varit att undersöka vilka upplevelser personer med utländsk bakgrund har av att leva med inflytandet från flera kulturer, samt hur det påverkar deras syn på den egna etniska identiteten. Mer precist har fokus riktats mot barn till utrikesfödda personer och deras upplevelser av deras etniska identitet. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie har varit interaktionistisk.Studiens syfte mynnade ut i tre frågeställningar som lyder: Hur upplever barn till utrikesfödda personer sin etniska identitet? På vilket sätt har interaktionen med omgivningen bidragit till skapandet av de utrikesfödda barnens etniska identitet? Upplever barn till utrikesfödda personer att deras självupplevda och/eller av omgivningen tillskrivna etniska identitet utgör en börda eller en tillgång i det svenska samhället, exempelvis när de söker arbete? För att besvara frågorna har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts under hela arbetsprocessen. Sex personer med olika kön, bakgrunder och åldrar har intervjuats.