Zambia är ett land med 71 olika folkgrupper där många olika språk talas, ändå är känslan av etnisk tillhörighet inte särskilt stark. I motsats till grannländerna där våldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för våldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgått har haft någon större inverkan på konflikter i samhället. Vi använder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstår för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade från dem. När Zambia studeras närmre inser man att det inte verkar så självklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.

Forskning har visat att många skolbarn lider av psykisk ohälsa och att ohälsa påverkas av socioekonomisk status och etnisk tillhörighet. Studiens syfte var att undersöka om gruppbehandling med medveten närvaro kan minska skolbarns oro, ångest och nedstämdhet i ett område med låg socioekonomisk status och etnisk mångfald. Aktiv behandling jämfördes med kontrollbehandling (avslappningsövningar). 50 skolbarn i åk 3 deltog. Behandlingen omfattade 12 sessioner á 30 minuter under sex veckor.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har på ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjälp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen är en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. Bostadsområdets vuxna är viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i närmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering.

Författare: Sebastian Malmborg och Max Berg Handledare: Karin Staffansson Pauli Bakgrund: I media framställs Möllevången som ett delområde i en pågående gentrifieringsprocess. Begreppet gentrifiering associeras med negativitet och segregation. Syfte: Syftet med denna studie är att granska om den utveckling som skett på Möllevången är att klassas som gentrifiering och vilka effekter det medför på det givna området. Metod: Undersökningen bygger på sju intervjuer som är riktad till de intressenter författarna anser vara mest relevanta kring utvecklingen av Möllevången. Utöver detta har två enkätundersökningar utförts som riktar sig till de boende och fastighetsmäklare. Slutsatser: Författarna anser att Möllevången är i en pågående gentrifieringsprocess. Gentrifieringen är av naturlig karaktär och kommer därför till största sannolikhet fortlöpa. De goda effekter gentrifieringen av Möllevången medför innefattar förbättrade kommunikationsmöjligheter, ökad lokalservice, förbättrad näringslivsstruktur och ökade lokala skatteintäkter.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur arbetet med att öka den etniska mångfalden serut på Habilitering & Hälsa och vad det ger för konsekvenser för organisationen, detta medhjälp av en analys av tidigare erfarenheter och tillvägagångssätt inom området.Tidigare forskning som ligger till grund för denna uppsats behandlar en kort beskrivning omhur den etniska mångfalden har utvecklats i Sverige. Därefter redogörs för den forskning somfinns kring problematiken med hög arbetslöshet bland människor med en annan etniskbakgrund, tolkningen om vad som är etnicitet, hur den etniska mångfalden ser ut i olikaprofessioner på den svenska arbetsmarkanden samt om rekrytering av etnisk mångfald.Den teoretiska referensramen bygger på två teorier. Den första är tröghet till förändring iorganisationer där teorin menar att det finns ett naturligt motstånd till förändring iorganisationer (Ahrne & Papakostas 2002). Den andra är teorin om kultur i affärslivet, dennateori menar att det finns tre lager som skapar en kultur som kan liknas med ett isberg(Trompenaars & Hampden- Turner 1997).Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod och en abduktiv ansats vilka ligger till grund fördatainsamling samt analys.Habilitering & Hälsa har både mål och visioner med hur de vill att den etniska mångfalden iorganisationen ska se ut dock är ett grundproblem är att det inte finns sökande med annanetnisk bakgrund. Vidare är tidsaspekten ett problem där H&H strävar efter att etnisk mångfaldska prioriteras men eftersom alla medarbetare i organisationen har en stor arbetsbörda ochpress finns det inte mycket tid över att lägga på arbetet med etnisk mångfald.

Three different factors are thought to be involved in the increased segregation in Stockholm: the living segregation, scientific and political dissonances and the social economical factor. Many segregated areas have many inhabitants with foreign background. Schools in these areas have a higher number of students with lower grades compared to other schools with higher number of students that are ethnical Swedes. Jordbromalmsskolan is a school in Haninge kommun that is one of the seven schools in Stockholms suburbs where students graduate with the lowest grades. The school is suffering from a very bad reputation because of many problems like fights between students and lack of resources like purchase stop.

Syftet med denna studie var att undersöka institutionella föreställningar och diskurser kring bostadsmarknaden i Östersund. Det vetenskapliga förhållningssättet inspirerades av en kritisk diskursanalys och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens empiriska material bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer samt tidningsartiklar från Östersunds Posten. De huvudsakliga diskurserna om segregation och diskriminering på bostadsmarknaden, framställdes som en fråga för ?dem? ?invandrarna?, eller personer med låg socioekonomisk status.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrån en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anställa personen i fråga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet på den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering ägde rum..

Syftet med detta arbete är att beskriva hur föräldrar med annan etnisk bakgrund och pedagoger uppfattar och ser på ömsesidig föräldrasamverkan, det vill säga vilka möjligheter respektive svårigheter det finns mellan dessa parter när det gäller detta fenomen.Undersökningen har utförts i förskola och skola, där sex föräldrar och sex pedagoger har intervjuats. Intervjufrågorna har delats in i tre olika frågeområden: föräldrasamverkan, syn på uppfostran och kommunikation. Resultatet visar att svårigheterna främst består av brister i ömsesidig kommunikation, brist på tolk, kulturella skillnader i synen på barns uppfostran och synen på förskolan och skolan. Svårigheterna med föräldrasamverkan är ibland stora, men både föräldrar och pedagoger vill alla barn väl. Viljan till samarbete är stor i båda grupperna.

This paper examines women's positions in the music industry. By quantitativelyinvestigate ten major companies on the swedish music market, the authors have beenable to mapp positions that are dominated by women and as well as men. The essaydiscusses several theories of both gender in organizations and gender in society inorder to analyze the quantitative results.The aim of the paper is to highlight the current segregation of careers in the musicindustry as well as to lay a foundation for further research on why it is segregated.Clear graphs shows the gender distribution between women and men in business butalso the distribution of gender in occupations / positions in similar companies. In theanalysis the authors reflects on the results using relevant gender theories. In theconclusion, the authors explain the result generated by the analysis and illustrates theprevailing segregation that exists in the music industry.This paper has concluded that a seemingly even distribution between men andwomen in business organisations can sometimes be misleading.

Miljonprogrammet blev löftet om en modern bostad för alla bortom de odrägliga förhållanden som ansågs råda i städernas gamla arbetarkvarter. Men det blev aldrig en miljon lägenheter, industrins blomstring avtog snabbare än vad man hade väntat sig och det vi idag kan se när vi blickar tillbaka är de första stegen mot en ökad urban segregation. Sedan början på nittiotalet har segregationen i Sverige också kommit att fördjupas, något som visar sig från sin allra tydligaste sida i de stora städerna. Den boendesegrega-tion vi idag ser präglas av både sociala och etniska förtecken som direkt och indirekt påverkar människornas vardagsliv i de forna miljonprogramsområdena, och inte minst de ungdomar som växer upp där. I Göteborg är denna segregation ett tydligt faktum, vilket bland annat manifesterar sig i de ?satellitförhållanden? som framför allt präglar de nord-östra stadsdelarnas relation till den övriga staden, och i de ojämlika relationer som råder mellan olika stadsdelar och mellan centrum och periferi (Sernhede 2002).

Det här är en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk gränsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar från en internationell vänskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrån en teoretisk utgångspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det både finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk gränsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och språkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnå externa överbryggande värden begränsas av svårigheter att nå ut till närsamhället och till personer med svensk bakgrund i verksamheten.

Zambia är ett land med 71 olika folkgrupper där många olika språk talas, ändå är känslan av etnisk tillhörighet inte särskilt stark. I motsats till grannländerna där våldsamma konflikter utefter etniska skiljelinjer har varit vanligt har detta aldrig utgjort en grund för våldsam konflikt i Zambia. Inte ens de olika regimomvandlingarna, kallat de tre republikerna, som landet genomgått har haft någon större inverkan på konflikter i samhället. Vi använder oss av teorier kring varför etniska konflikter uppstår för att försöka förklara varför Zambia har varit skonade från dem. När Zambia studeras närmre inser man att det inte verkar så självklart att det ?borde? vara drabbat av etniska konflikter.

Titel: Hur får man ?Carmen? att gå på ?Trollflöjten?? Om GöteborgsOperans kommunikation för att nå en publik med en bred etnisk mångfaldFörfattare: Helena E:son AlmUppdragsgivare: GöteborgsOperanKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Britt BörjessonAntal ord: 18 483Syfte: Att undersöka de kommunikativa aspekterna av GöteborgsOperans svårigheter att nå en publik med en bred etnisk mångfaldMetod: Kvalitativ studie med djupintervjuer och fokusgruppsamtalMaterial: Analys av samtalsintervjuer och fokusgruppsamtal med sammanlagt tio personer med en annan nationell, etnisk och kulturell bakgrund än svensk. De sju fokusgruppsmedlemmarna är studenter vid Mångkulturella Folkhögskolan i Angered, Göteborg och de tre andra har valts ut för att de utnyttjat ett erbjudande från GöteborgsOperan som delats ut i samband med Göteborgs Stads medborgarskapsceremoni till nyblivna svenska medborgare på Nationaldagen 2012.Huvudresultat: Studien visar att huvudskälen till att de representanter för den etniskt mångfaldiga publiken som intervjuats inte besöker GöteborgsOperan i så stor utsträckning, främst hänger samman med brist på vana och erfarenheter, och i förhållandevis liten grad härrör till nationell, etnisk eller kulturell bakgrund. Andra orsaker är ekonomiska förutsättningar, liksom en vanligt förekommande (miss)uppfattning om GöteborgsOperans prissättning. Det utmärkande för gruppen som helhet är något begränsade kunskaper i svenska språket.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur lokala politiker och tjänstemän arbetar med mark och bostadsfrågor för att bekämpa bostadssegregation i Göteborg. Vi ska även diskutera relationen mellan segregation på bostadsmarknaden och segregation på arbetsmarknaden samt inom skolsystemet. Utgångspunkten är följande frågeställningar: Hur beskriver lokala politiker och tjänstemän bostadssegregationen i Göteborg? Vilka faktorer anser lokala politiker och tjänstemän upprätthåller bostadssegregationen i Göteborg? Vilka strategier använder lokala politiker och tjänstemän för att motverka bostadssegregering i Göteborg?På vilket sätt anser lokala politiker och tjänstemän att segregation på bostadsmarknaden i Göteborg kan relateras till segregation på arbetsmarknaden och inom skolsystemet?Metodologiskt har vi använt en tematisk intervjuform med en förbestämd intervjuguide. Det har genomförts sex intervjuer som sedan har transkriberats och kodats inför analys och diskussion.