Abstract Jessica Jönsson (2011). Mångkulturell eller monokulturell undervisning: en studie om pedagogers förhållningssätt i etniskt homogena svenska skolor. Malmö högskolan: Lärarutbildningen. Jag har genomfört en undersökning i en kommun där skolorna inte präglas av det mångkulturella samhället. De undersökta skolorna ligger i en grannkommun till Malmö. I denna kommun är antalet barn med icke svensk härkomst väldig låg vilket gör att skolorna i denna kommun betraktas som etnisk homogena. Syftet med denna studie har varit att öka kunskaper om vilket förhållningssätt pedagogerna har och om de förbereder eleverna för det mötet med den mångkulturella samhälle de lever i.

SyfteI min studie har jag genom textanalys valt att undersöka och jämföra eventuella skillnader i hur media beskriver Liselott Neumanns och Anna Nordqvists genombrott, 1988 respektive 2009. Detta för att se om och eventuellt hur det dominerande sättet att tala om kvinnliga elitidrottare, damgolfare samt damgolf utmanas och/eller förstärks.MetodDiskursanalys av två lokala dagstidningar, en nationell dagstidning och en facktidning inom perioden en månad innan och två månader efter spelarnas genombrott.ResultatDet har mellan de två undersökningsperioderna 1988 och 2009 skett en tydlig förändring i gestaltandet av de kvinnliga golfarna i de valda publikationerna. Skillnaderna framträder då det kommer till beskrivningen såväl av idrottarens prestation som av hennes person.Beskrivningarna av Neumann och Nordqvist har mycket gemensamt men de porträtteras också olika på ett avgörande sätt. Likheterna finns bland annat i att privatlivet inte har någon plats i medias bevakning och att deras bakgrund inte alls beskrivs. Barndom, skoltid och ungdomsår lyser alla med sin frånvaro.

Från att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande närvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till västvärlden och däribland Sverige. När allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhälle i Sverige påverkar det inte bara dem som individer utan även religionen mandeism. I denna uppsats har jag påbörjat att undersöka hur mandéer ser på sin identitet och religion. Jag har tagit min utgångspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen är en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur två grundskolors lärare och elevhälsoteam arbetar för att stödja elever i förorten till ökad måluppfyllelse. 1. Hur resonerar lärare kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad måluppfyllelse?2. Hur resonerar skolans elevhälsoteam kring vilket stöd elever i förorten behöver för ökad måluppfyllelse?3. Vilken typ av stöd ger lärare och elevhälsoteam i förortens skola?Teori:Som teoretisk bakgrund används det sociokulturella perspektivet på lärande. Det innebär att lärande sker med utgångspunkt i sitt sammanhang. Vidare beskrivs även specialpedagogik och dess olika perspektiv.

Rapid urbanisation is putting strains on both the landscape and the city dwellers and the pressure on planning for sustainable and equitable cities is crucial. As many cities in Sub-Saharan Africa are expanding, city planning has trouble keeping up to meet the needs of the growing amount of urban dwellers. Many cities have also been planned with the cars in focus and the needs and comfort of the pedestrians have been overlooked. The capacity of institutions is limited due to centralized government and bureaucracy, as well as corruption. Planning is erratically implemented and it is difficult to know what will happen.

In the 90's the establishment of external trade centers had a strong growth in Sweden, primarily in large and medium cities. Gradually took smaller towns by this development. In larger cities with larger and growing customer base than in small towns were not affected by the trade centers heavily, but in the smaller towns where the customer base was smaller, there was a risk that it created a negative competitive relationship between external trade center and trade in the citycenter. In some cases, competition is a positive development for both the citycenter and external trade areas, but in some cases there was a risk that the center became impoverished. In such situation there are theories that the different variety of different types of goods should be at the center and in external trade center could lead to a balanced trade relationship.

Strax öster om Göteborgs Centralstation, i stadsdelen Gullbergsvass, ligger Gullberget och Skansen Lejonet. Platsen har varit befäst sedan medeltiden och vittnar om förutsättningarna alldeles i början av stadens tillblivelse. Skansen uppfördes i slutet på 1600-talet som en del i ett omfattande befästningsverk. Från att då varit belägen i stadens periferi har expansionen förflyttat den till centrum. Idag utgör den ett isolerat landmärke, omgärdat av tung infrastruktur. Anläggningen är kulturminnesmärkt och innehar ett högt bevarandevärde. Min uppfattning är dock att den hyser potential bortom det.

Kandidatarbetets överordnade teman är entreprenörskap, stadsförnyelse och rättvisa. Syftet är att, med utgångspunkt i vad forskare hävdar vara ett skifte från traditionell välfärdspolitik till entreprenörsmässig stadspolitik, belysa rättviseaspekterna i den nutida fysiska planeringen utifrån ett antal principer för hur en rättvis stad kan uppnås. Vidare är syftet att tillämpa dessa principer i en analys av rättviseaspekterna i ett aktuellt stadsförnyelseprojekt. Problematiken som undersöks bygger på antaganden om att den nya stadspolitiken banat väg för en ökad social polarisering i samhället, då de ekonomiska intressena tenderar prioriteras framför sociala behov och demokratiska rättigheter. Undersökningens forskningsdesign är en fallstudie och fallet som har undersökts är stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg. I fallstudien appliceras begrepp hämtade från Susan Fainsteins teori om The Just City (2010), den rättvisa staden, i en kvalitativ innehållsanalys av det empiriska materialet Fördjupad Översiktsplan för H+, Imagine Helsingborg (genomförandeplan) samt planområdets Miljöprofil.

Syftet med denna studie har varit att skildra hur de boende i fastigheten Drakenberg 12 upplevde ombildningen från allmännyttig hyresrätt till bostadsrätt. Därtill har jag studerat de boendes syn på sin bostad, utifrån begreppsparet bruksvärdet kontra bytesvärdet samt huruvida de privatekonomiska motiven ligger till grund för deras ställningstagande. För att uppnå studiens syfte har jag valt en kvalitativ ansats. Jag har intervjuat 12 boende, varav sex bostadsrättsinnehavare och sex hyresgäster.Resultatet visar att oavsett om respondenterna är bostadsrättsinnehavare eller hyresgäster har de upplevt ombildningen negativt. Ombildningen har inneburit en splittring, att det har uppstått en ?vi och dom?-relation mellan de boende, såväl i hela bostadsområdet som inom den ombildade fastigheten.

År 2005 enades FN?s medlemsländer om ett initiativ vid namn Responsibility to protect. Initiativet baserades på tanken att en stats suveränitet inte är ett privilegium utan ett ansvar och syftade till att förhindra brott mot civilbefolkningar. Brott i form av folkmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten och etnisk rensning.Den 17 mars 2011 röstade FN?s säkerhetsråd igenom resolution 1973.

Safe in the cityscape? Gender aspects on spatial city planning In this thesis, theories regarding gender and spatial planning are applied to the comprehensive plan Fortuna och Hemgården in eastern Malmö. Independent of factors like class, ethnicity and age women experience lack of safety to a larger extent than men do. Today, safety aspects on housing projects is scarcely a controversial issue, quite the contrary. However seldom are the central terms such as safety and security defined. Research has shown that women feel safe when they experience little risk of being subjected to violence; security is deeply interconnected with feeling safe.

Syftet med denna uppsats är att belysa diskurser om sexuella förövare i Rädda Barnens litteratur om Pojkmottagningen. Detta görs med hjälp av kritisk diskursanalys i kombination med ett intersektionellt perspektiv. Studiens fokus är att undersöka hur författarna konstruerar sexuella förövare utifrån kön, ålder, etnisk härkomst, social status och funktionalitet.För att klarlägga på vilket sätt författarna framställer de sexuella förövarna som avvikare utöver deras kriminella handlande, används Goffmans stigmateori som därmed fungerar som en förlängning av intersektionen funktionalitet.Resultatet visar fem olika diskurser om sexuella förövare, som i studien benämns som Monstret, Förföraren, Förvanskaren, Janusansiktet och Kufen. Genom att dekonstruera dessa diskurser kan vi se att förövarkaraktärerna sätts samman av olika kombinationer av intersektioner. Vi har också kunnat se att deras grad av avvikelse förstärks eller försvagas beroende på hur dessa intersektioner framställs som samspelande ? genom skilda kombinationer av dem görs stigmat svagt eller starkt och spannet mellan avvikelse och normalitet tänjs ut.

Lärarutbildningen har tidigare fått mycket kritik för att inte förbereda studenterna för den verklighet som väntar dem ute i skolorna, särskilt vad gäller den blandade elevgruppen med många elever med annan etnisk, kulturell och språklig bakgrund än svensk och svenska. Hur dessa elever blir bemötta i skolan är väsentligt för resultatet av deras skolgång och det visar sig att lärarnas attityder och förväntningar har stor påverkan för dessa elever.I grundkursen för svenska som andraspråk för blivande lärare (LSI110) finns ett uttalat kursmål där studenternas egna värderingar och kultur ska synliggöras. Uppsatsen har sin grund i ovanstående kursmål och ämnar genom kvalitativa intervjuer undersöka om lärarstudenter som läst svenska som andraspråk upplever att deras attityder förändrats under studietiden i ämnet och på vilket sätt attityderna eventuellt förändrats.Utifrån socialpsykologisk forskning definieras attitydbegreppet som bestående av en tanke-, en känslo- och en handlingskomponent vilka har använts som underlag för att fastställa informanternas upplevda attitydförändringar.Resultatet som framkommer i undersökningen visar att studenterna främst upplever att deras attityder förändrats vad gäller deras tankar, men även deras känslor och handlingar har påverkats av svenska som andraspråksstudierna. Förändringen består främst utav en förstärkning av tidigare attityder samt en större förståelse och ödmjukhet gentemot andraspråkstalare och invandrare och därmed även starkare och mer positiva känslor till dessa och den situation de står inför i det svenska samhället. Informanterna har även i viss mån börjat handla annorlunda genom att numera stå upp för sina åsikter i större utsträckning än tidigare, se på andra TV program, ha ett större intresse för vissa nyheter samt politiskt genom att eventuellt påverka hur informanterna röstar i riksdagsvalet.Några av slutsatserna som dras av resultatet i undersökningen är att svenska som andraspråksstudier i viss mån når det mål som står i kursplanen för LSI110 och att svenska som andraspråk möjligtvis ger studenterna den interkulturella kompetens som tidigare forskning menar är av vikt för verksamma lärare i den mångkulturella skolan som idag är ett faktum på många håll i Sverige..

Under de senaste åren har antalet ombildningar ökat stadigt och sedan 1990 har 115 000 bostadsrättslägenheter tillkommit via ombildning. I takt med detta har även antalet bostadsföreningar ökat och idag är dessa den vanligaste kategorin köpare av bostadshyreshus i Sverige. Tidigare hindrade stopplagen de allmännyttiga bostadsbolagen att ombilda, men sedan denna lag upphörde i juli 2007 har ett större intresse för utförsäljning av det allmännyttiga bostadsbeståndet uppstått. Ombildning har varit ett mycket omdebatterat ämne under lång tid och åsikterna går isär angående fenomenet då den enskilde individen ser möjlighet till en ekonomisk vinst medan motståndare hävdar att ombildning leder till ökad segregation. Värdering inför ombildning är av central betydelse för en riktig uppskattning av priset för den aktuella fastigheten.

SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats är att fördjupa förståelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhället. I uppsatsen läggs fokus på de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration då jag betraktar dessa som grundläggande för den enskildes fullständiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma ämne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen låg då på de fyra bosniska invandrarnas integration på arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemområde som tidigare är att jag är intresserad av integrationsfrågor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmänt innebär.