My essay deals with a problem in our society which, in my opinion, has been neglected. Even today in 2011, the quality of schools and preschools is extremely varied. This has been a problem for a long time and not nearly enough attention has been paid to it.In my essay I have tried to understand what it is that causes these differences in quality between preschools. With help from literature and research studies I have examined what quality in preschool really means.My starting point is an account of my own experience at the preschool where I currently work and a description of a study visit I made to another preschool which operates in a very different way to the one where I work. I wanted to investigate what the consequences are for children who grow up attending preschools of different quality.

The aim of this investigation work " What was it called...Equality...? is to study a clinics current gender equailty plan from a gender approach and by a field survey see if, and in that case, how it can be improved. A connection between existing gender norms and gender power strukctures is applied in the results of this survey in order to illustrate their significance from an individual as well as a structural perspektive.The survey has been carried through by a field survey as well as a discourse analysis as method. Yvonne Hirdmans gender power system is on of the main theoretical points of departure.The results that I have achieved in this essay is that gender can be looked at in different ways within the labour market where women have the main responsibility over the family and are considered more nursing then men. Men on the other hand are thinking of their carriers and have higher salary requirements.

Denna uppsats avser studera hur kvinnor i diaspora framställs på film. Undersökningen är utförd på filmerna Persepolis (Marjane Satrapi, 2004) och Exils (Tony Gatlif, 2007). De teoretiska utgångspunkter som uppsatsens analysdel grundar sig på är: postkolonialism, hybriditet och postkolonial feminism. Analysen är utförd efter mina egna frågeställningar, tolkningar och reflektioner, med hermeneutiken som metod. Slutsatsen visar att kvinnorna i diaspora framställs som starka och självständiga. De visar motstånd mot auktoriteter.

Racial discrimination is a highly topical and burning issue, of special interest in working life. Most researchers agree on that discrimination is a problem in the Swedish labour market. To counteract the ongoing discrimination, a new Anti-Discrimination Act was founded in 1999. The Racial Discrimination Act although appears to be ineffective on the basis of legal usage. Of all the legal cases about racial discrimination in the labour market, there has only been one sentence of guilty stated by the Swedish Labour Court.

Swedish as a second language and special education are two topics that have a lot in common. I have chosen to in my study look at something that is covered by the two subjects: Swedish as a second language education that is taking place in a group segregated from the class. I have interviewed students in preschool, grade one and grade two to learn details of their experience of the segregation. Finding out that it is mostly bad planning and trouble getting the schedule together that?s affecting the pupils in a negative way.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion specialpedagogen kan ha i skolans ledning samt att jämföra rektors respektive specialpedagogens syn på specialpedagogens funktion i ledningsgruppen. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Vilken är specialpedagogens funktion i skolans ledningsgrupp? Är det ett medvetet val att en specialpedagog ingår i skolan ledningsgrupp? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på individanpassningen i skolan? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på integration/segregation? Och vem äger specialpedagogiken på skolan? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre rektorer och tre specialpedagoger på tre olika skolor. Samtliga specialpedagoger medverkar i respektive skolas ledningsgrupp. Studien visar att specialpedagogen har en stor betydelse på dessa skolor.

I uppsatsen undersöker vi vilken grupp av låg-, medel- och höginkomsttagare som kan tänkas gynnas mest av det nya pensionssystemet. Vi har gjort beräkningar för att få fram skattning av hur mycket respektive grupp kan tänkas få i pension i förhållande till sin slutlön beroende på hur man placerar sin premie- och tjänstepension. Utifrån dessa resultat har vi även undersökt vilken grupp som har störst nytta av att placera sin premie- och tjänstepension i låg- och högriskfonder. Undersökningen pekade på att ju lägre inkomst man har desto högre kompensationsgrad får man vid placering i högriskfonder. Däremot fick höginkomsttagarna störst nyttoökning av att placera sin pension i högriskfonder.

Syftet med denna uppsats är att enligt nämnda frågeställning utvinna en systematisk klassificering av Londons karaktärer utifrån Nietzsches text. Detta innebär i en imperialistisk kontext, med utgångspunkt i den postkoloniala teori formulerad av Edward Said, en problematisering av dikotomin västerländsk och icke-västerländsk samt ett uppdagande av en etnisk-kulturell hierarki, där det västerländska, i form av den londonska övermänniskan, gestaltas som högst och urinvånaren, det icke-västerländska, som lägst.Den kulturella representationen ska i denna studie undersökas i valda litterära texter av Jack London utifrån en nietzscheansk matris. Det är alltså inte en historisk granskning av hur imperialismen och kolonialismen i Nordamerika inverkat på dess urinvånare, även om denna studie undersöker en problematik som kan inplaceras i den historiska kontexten..

Syftet med denna studie har varit att undersöka de val, inslag och strategier som präglar nyanlända flyktingars vardag. För att kunna uppfylla syftet har fyra flyktingar intervjuats och uppsatsens disposition har strukturerats efter det som de upplevt som relevanta inslag i vardagen. Uppsatsens teoretiska ram är fenomenologisk, där fokus läggs på studiet av individers dagliga liv och den kunskap som styr utformningen av det. Materialet visar att informanterna trots skilda personligheter, olika förflutet och skild etnisk bakgrund skildrar vardagen på liknande sätt. De likartade upplevelserna visar på att tillvaron till stor del ordnas utifrån de valmöjligheter som samhället erbjuder och att utformandet av den personliga livsplanen struktureras efter dessa..

The state of Israel is known as the only democracy in the Middle East. The purpose of this study was to examine if there is aspects in the Israelis society that can be questioned in terms of liberal democracy.Areas of concerns in the study are the Israeli official policy's concerning inclusion and exclusion of their citizens in areas of property owning, personal status and the duty of military service.The results show that the Israeli society distinguishes their citizens in these areas by their ethnic origin, in favour for the Jewish population. The law prohibits changes in the states Jewish character. One clear example how this is presented is that a Jew is prohibited to marry a non-Jew. The results show also that this official policy by the Israeli state violates important principles of liberal democracy.

De senaste åren har den etniska mångfalden ökat i Sverige och det har gjort Sverige till ett multikulturellt samhälle (Roth, 2004). Detta påverkar vårt vardagliga leverne och allt fler organisationer har börjat uppmärksamma de problem som de kulturella skillnaderna kan leda till. Länsförsäkringar Värmland är en organisation som har uppmärksammat den allt mer diversifierade marknaden och de har startat ett projekt i etnisk mångfald. I Värmland är andelen utrikes födda människor 8,1 procent1 och Länsförsäkringar Värmland menar att det kan krävas en förändring för att kunna möta deras potentiella ochbefintliga kunder som har utländsk bakgrund samt ta tillvara på den kompetens som finns hos dessa människor som även har förändrat arbetsmarknaden. Länsförsäkringar Värmland är liksom många andra svenska organisationer homogen med de vita männen i toppen och har en låg andel medarbetare med utländsk bakgrund, i enlighet med hurHolgersson (2003) generellt beskriver situationen i Sverige.

Målet med denna uppsats är att försöka få fram vilka som är de avgörande faktorerna som påverkar ungdomar med utländsk härkomst i segregerade områden att studera vidare efter gymnasiet. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod i form av en s.k. livshistorieintervju. Genom att använda sig av livshistorieintervju ges möjligheter för respondenterna att berätta sin historia från uppväxten i hemlandet till Sverige och de nuvarande studierna. Uppsatserna utnyttjar teorier som berör invandrarungdomars skolgång, attityder gentemot det svenska samhället, social habitus, rationellt tänkande samt om de kom frivilligt eller ofrivilligt till Sverige.

Min uppsats handlar om situationer där jag har svårt att fördela min uppmärksamhet. Mitt fokus läggs antingen på barnet med speciella behov eller på barngruppen.I essän för jag en diskussion runt mitt eget förhållningssätt kring detta.Den senaste tiden har vi upplevt en trend att barn med särskilda behov ska inkluderas i all skolverksamhet. Syftet är naturligtvis gott, men min upplevelse är att det ibland kan leda till en ny form av exkludering. Det vill säga att de barn som inte fungerar som förväntat kan känna sig ännu mer utanför vilket kan få konsekvenser för att uppnå kunskapsmålen. Hur kan jag hantera detta som pedagog? I min essä undersöker jag problemet med hjälp av ett antal etiska teorier, pliktetik, utilitarism, diskursetik och fronetisk etik..

Syften med vår studie var att undersöka begreppet utanförskap och dess koppling tillvissa bostadsområden. Vi intervjuade personer verksamma inom socialt arbete, och medstrategiskt ansvar för att implementera politiska direktiv gällande att bryta utanförskapet.Undersökningen genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer samt enfokusgruppintervju, och informanterna tillfrågades om sina uppfattningar om begreppenutanförskap och utanförskapsområden. Vi fann att informanterna definierade utanförskapsbegreppetgenom att prata om vad utanförskap inte är. Ett motsatsförhållande uppvisadesi resonemang kring innanförskapet och dess beståndsdelar. Informanterna uppgaväven delaktighet som en motsats till utanförskap, och arbete som en viktig komponenti delaktigheten.

Syftet med vår undersökning var att få en bild av arbetet med flerspråkighet och mångfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med läroplansmålen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med modersmålslärare och förskollärare i kommunen. Resultatet visar att arbetet med flerspråkighet och etnisk mångfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i ämnena och direktiven från ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmålslärare och förskollärare förbättras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas.