Vi valde att undersöka huruvida det finns ekonomiska incitament att implementera en strategi som leder till ökad mångfald inom konsultbranschen. Spelar det egentligen någon roll om företagens ändvänder sig av mångfald? Vidare ställer vi oss frågan med vilka metoder mångfalden integreras. Vi anser oss ha funnit tydliga exempel på hur fallföretagen genom teamdesign och fokusering på personlig/social kompetens inom rekryteringsprocessen skapat uthålliga konkurrensfördelar. Genomgående framgår att fallföretagen aktivt försöker skapa team där deltagarna har olika kompetenser i syfte att lösa komplexa problem med ökad kreativitet.

Syftet med studien var att undersöka om bedömningar som socialarbetare gör gällandeförsörjningsstöd påverkas av klientens etnicitet. Betydelsen av socialarbetarnas bakgrundsfaktorer(ålder, utbildning och arbetslivserfarenhet) lyfts även fram gällande bedömningen avförsörjningsstöd både utifrån klientens etnicitet och utan påverkan av den. Metoden som användesför uppnå syftet är en kvantitativ vinjettstudie där insamlandet av data skedde via en enkät. Genomatt jämföra hur försörjningsstödshandläggarna bedömer ett identiskt fall, där den enda skillnaden ärklientens etnicitet, kan variationer synliggöras och betydelsefulla faktorer för bedömningen fångasupp. Studien har genomförts i en mellanstor kommun i Sverige där 40 av 48försörjningsstödshandläggare besvarade enkäten under en arbetsplatsträff.

Inledning: I Sverige krävs att läkare bedömer samband mellan sjukdom och nedsatt arbetsförmåga för rätt till ersättning från den allmänna sjukförsäkringen. I många länder avgörs arbetsförmåga av försäkringstjänstemän genom bedömningsinstrument. Arbetsförmågebedömningar vid komplicerade och långvariga sjukfall sker ofta inom företagshälsovård genom multiprofessionella team enligt en biopsykosocial modell.Syfte: Att utvärdera våra egna teamutredningar efter två år för att se om och hur vi lyckades förutsäga arbetsförmåga hos långtidssjukskrivna. Syftet var också att dra lärdomar inför framtida bedömningar. Undersökt grupp, metod: 42 individer, elva män och 31 kvinnor som under våren och sommaren 2007 deltog i kombinerade försäkringsmedicinska- och arbetslivsinriktade utredningar följdes med en enkät två år senare.

Titel: Bloggen är mitt vardagsrum - en kvalitativ studie om miljöbloggarens medielogik Författare: Axel Frändén, Niklas Mannheimer Ruberg och Sandra Nilsson Uppdragsgivare: Forskningsnätverket MIM - Makt, Identitet, Modernitet Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2011 Handledare: Jenny Wiik Antal ord: 17084 exkl. appendix och bilagor Syfte: Att undersöka miljöbloggarens medielogik Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade djupintervjuer Material: Analys av djupintervjuer med nio miljöbloggare i Sverige. Bland de intervjuade finns en spridning där de olika bloggarna har från drygt 200 till cirka 11 000 besökare i veckan. Huvudresultat: Resultatet visar att en majoritet av miljöbloggarna arbetar utifrån en medielogik där vi identifierat: jaget som utgångspunkt, arkivering, det enklaste sättet, den egna agendan, bloggarens omvärld och annat kommer före som grundläggande komponenter. De här komponenterna avser miljöbloggarens sätt att integrera den egna personen i berättandet, medvetenheten om Internets lagringsegenskap, valet av enkel utformning av blogginläggen, det egna intresset och personliga åsikten som utgångspunkt, hänsyn till 3 människor i miljöbloggarens omvärld samt de sysslor och åtaganden som av miljöbloggaren prioriteras högre än bloggskrivandet.

Konflikter i forna Jugoslavien har varit föremål för stor uppmärksamhet under det sista årtiondet. Kriget har väckt förvirring och hat. Inbördeskriget i Bosnien kan nog sägas vara ett av de mest brutala som någonsin ägt rum. Civilbefolkningen har i högsta grad drabbats i form av folkmord och etnisk rensning. För varje dag som går blir döden, misshandel, våldtäkt, tortyr och koncentrationsläger alltmer väldokumenterade i Bosnien.Som förklaring till kriget talas ibland om sekelgammalt hat som efter socialismens fall har brutit fram med full kraft, eller om aldrig helt läkta sår efter andra världskriget.

The purpose of this essay is to examine at how to portray characters in the stories and narratives which depicts one of these children's books and if they really have something to ethnicity and its identification to be done.The Research questions is: What are the different identification markers given, to the reading child in the books, which might indicate that the story depicts people of different ethnicities? How are the characters portrayed in the story and which role is assigned to the main character? What story is portrayed and is it relevant to an identifier can occur?The conclusions of the five children's books shows that it is important with identifications markers, to show that there are different ethnicities. For example the analysis revealed the specific features of the illustrations and how the books portrayes someone with a different ethnicity and cultural background as something exotic.In the texts, the analysis showed how it occurred ethnic differences, by explicitly demonstrating differences between the characters. It was found that the characters were produced mostly as good, happy, curious, suspicious and unsympathetic. Common to all the main characters was that they had been placed, in one for them unusual context and that they were trying to assimilate to the new situations.Depictions consisted of realism and fiction.

Hadzic, Erik & Fridén, Marcus (2014) Föräldraverksamhet på mångkulturella fritidshem. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola. Det övergripande syftet med vår studie är att kartlägga hur föräldrasamverkan fungerar och ser ut på mångkulturella fritidshem, samt vilka möjligheter och hinder det kan finnas. Vår studie har utgått från följande frågeställningar. - Vad vet föräldrarna om fritidshemmets uppdrag? - Hur resonerar föräldrarna kring samverkan, vilka möjligheter respektive hinder ser de? - Hur resonerar pedagogerna kring samverkan, i termer av möjligheter och hinder? Då det är väldigt knappt med tidigare forskning kring detta område har vi fått förlita oss på de få böcker vi haft, samt böcker angående föräldrasamverkan inom skolan i allmänhet. Vår studie är baserad på två olika skolors fritidshem som båda är mångkulturella, det vill säga att det finns många barn med olika etnisk bakgrund i skolan och på fritidshemmet.

Syftet med vår studie var att undersöka klasslärares arbetssätt för att utveckla andraspråkselevernas språkutveckling samt samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare och klasslärare och lärare i svenska som andraspråk. Dessa områden är betydelsefulla eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle och där skolan strävar efter att alla elever får en likvärdig utbildning oavsett etnisk bakgrund. Femton klasslärare verksamma i årskurserna 1-6 vid fyra olika skolor deltog i studien genom individuella intervjuer.Slutsatsen av vår studie pekade på att klasslärarna använde sig av eget material under lektionerna för att alla elever i klassen ska få samma förutsättningar och kunskaper. Bristen av förberedelseklasser på skolorna är något som de intervjuade uppmärksammade. Det är av stor vikt att skolorna har en förberedelseklass eftersom det annars läggs mycket arbete på klassläraren som inte har möjlighet att ensam undervisa en nyanländ elev och resterande elever i klassen samtidigt. Resultatet visade också att det inte finns någon samverkan mellan modersmålslärare och klasslärare.

Denna uppsats visar att det finns hyresskillnader mellan områden i Örebro trots att en hyresreglering råder. Dessa hyresskillnader kan förstärka boendesegregering som i sin tur kan leda till ökad skolsegregering. Eftersom skolsegregering kan leda till skillnader i utbildningsresultat kan detta på sikt bidra till ytterligare inkomstskillnader och boendesegregering. Ett särskilt problem är att personer och familjer som erhåller försörjningsstöd begränsas i sina val av bostad samt skola. I uppsatsen studeras hur denna regel slår i Örebro.

Examensarbetet syftar till att undersöka enskilda personers upplevelser av att arbeta i ett yrke som till antalet domineras av det motsatta könet. Vi har studerat de möjligheter och hinder som upplevs i den dagliga yrkesverksamheten, samt omgivningens bemötande och reaktioner på av yrkesvalet. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av 8 samtalsintervjuer med personer, verksamma i ett arbete dominerat av det motsatta könet. Genom kunskaper om hur det är att bryta könsmönster på en segregerad arbetsmarknad samt hur man upplever sin plats i yrket hoppas vi att studien kan bidra till att fler får chansen att bryta ett traditionellt könsmönster på arbetsmarknaden. Vi har använt oss av teorier och forskning som beskriver ett könssocialiserat samhälle, en könssegregerad arbetsmarknad med könsmärkningsprocesser där mannen utgör norm.

Inom socialt arbete konstrueras och upprätthålls ständigt olika problemidentiteter. I den här uppsatsen undersöker jag de bilder och föreställningar som skapas utifrån klienters etnicitet och kultur. Idag förs det en ständig debatt på olika plan i samhället om män och kvinnor från andra kulturer. Debatten präglas av begrepp som exempelvis ?patriarkalisk syn?, ?hedersvåld? och ?assimilation?, begrepp som kan peka ut och generaliserar stora grupper av individer och som kan skapa olika ?sanningar? kring dessa individer.

Uppsatsen behandlar en kvalitativ studie som undersöker fyra internationellt adopterades upplevelser av rasism under deras skolgång, samt deras upplevelser av skolans arbete när det handlar om att motverka rasism. Uppsatsens syfte och frågeställningar besvarades med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer vilka senare analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen av datainsamlingen jämfördes med tidigare forskning på området, utifrån ett teoretiskt perspektiv samt utifrån lagtext. Studiens resultat visar, liksom tidigare forskning, på att upplevelser av etnisk diskriminering av internationellt adopterade elever inom skolverksamheten är ett relativt vanligt fenomen. Studien påvisar också att personal som är verksamma inom institutionen många gånger har ett passivt förhållningssätt vad det beträffar att motverka och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

Syftet med studien är att redogöra för hur några förskollärare arbetar med och resonerar kring den mångkulturella förskolan samt hur de tar tillvara på mångfalden i verksamheten. Genom att genomföra fem kvalitativa intervjuer på fem olika förskolor, en med en förskolechef samt fyra intervjuer med sex förskollärare, har förståelsen ökat för hur arbetet i förskolor kan ta sig uttryck. Respondenternas tankar om vad som kännetecknar en mångkulturell förskola har också bidraget till en ökad förståelse.Resultatet av studien visar på att majoriteten av våra respondenter inte upplever sigarbeta på en mångkulturell förskola trots att det finns barn med annan etnicitet änsvensk. Mångfald kan ses ur ett etniskt perspektiv men kan även omfattas av kulturella, religiösa och språkliga perspektiv. En tolkning kan då vara att alla förskolor är mångkulturella.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att ge en bild av hur verksamma historielärare pratar om och arbetar med det mångkulturella uppdraget som ligger latent i all undervisning i skolan. Mångkulturalitet i det här avseendet fokuserar på hur lärare tänker kring etnisk mångfald och på hur detta avspeglas i undervisningen. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte har historielärare som är genuint intresserade av mångfaldsfrågor intervjuats, eftersom ett genuint intresse också betyder en större medvetenhet om sin historieundervisning utifrån ett mångkulturellt perspektiv. Metoden som används är kvalitativ, eftersom detta har kunnat ge det bästa resultatet, då uppsatsen handlar om att få ta del av verksamma lärares erfarenheter, tankar och dagliga arbete. För att kunna tolka lärarnas utsagor har en modell som är en sammanställning av olika forskares resultat gällande det mångkulturella perspektivets integrering i historieundervisningen använts.

Syftet med den här undersökningen var att förklara vad som styr redovisningsekonomer i deras val av karriär. Redovisningsekonomer kan välja ett flertal olika karriärer efter examen. För de personer som har läst ekonomi med inriktning mot revision, redovisning och controller kan valet vara att arbeta som revisor. Forskning inom området karriärval visar att det är olika faktorer som påverkar individen. Dessa faktorer kan vara ålder, kön, familjeliv, social klass och sociala kontakter.