Syftet med detta arbete är att beskriva hur föräldrar med annan etnisk bakgrund och pedagoger uppfattar och ser på ömsesidig föräldrasamverkan, det vill säga vilka möjligheter respektive svårigheter det finns mellan dessa parter när det gäller detta fenomen.Undersökningen har utförts i förskola och skola, där sex föräldrar och sex pedagoger har intervjuats. Intervjufrågorna har delats in i tre olika frågeområden: föräldrasamverkan, syn på uppfostran och kommunikation. Resultatet visar att svårigheterna främst består av brister i ömsesidig kommunikation, brist på tolk, kulturella skillnader i synen på barns uppfostran och synen på förskolan och skolan. Svårigheterna med föräldrasamverkan är ibland stora, men både föräldrar och pedagoger vill alla barn väl. Viljan till samarbete är stor i båda grupperna.

I studien undersöks individers olika behandling i det svenska skolsystemet utifrån etnisk, kulturell och religiös härkomst. Fokus ligger på skolans styrdokument och den teoretiska utgångspunkten är den universalistiska och mångkulturalistiska perspektiven på hur en individ ska behandlas och vilka fri- och rättigheter den ska kunna åtnjuta. Studien belyser de olika perspetiven och eventuella spänningar dem emellan. Slutsaten är att båda perspektiven finns representerade i styrdokumenten och att spänningar faktiskt existerar. Där till konstateras det att det universalistiska perspektivet alltid har ett övertag gentemot det mångkulturalistiska.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som är av betydelse i sjuksköterskans omvårdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund än sjuksköterskans egen kultur. Utifrån detta syfte var det främst följande frågor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vårdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur? Hur kan vårdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur, för att denne skall känna sig respekterad och trygg?Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut.Resultatet visade att det är svårt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som är beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsättningar.

Examensarbetet behandlar olika faktorer och dess påverkan till elevers gymnasieval. Det hu-vudsakliga syftet är att jämföra och analysera dessa faktorer samt att besvara frågan huruvida faktorerna skiljer sig åt beroende på de bakomliggande faktorerna kön, klass och etnisk bak-grund. Undersökningen sker på två olika skolor bland elever i årskurs nio, boende i två olika områden, i en västsvensk kommun. Materialet som ligger till grund för undersökningen är enkäter och metoden är därmed kvantitativ. Som teoretisk utgångspunkt används Pierre Bour-dieus begrepp habitus, fält och kapital.

Syftet med min undersökning är att se hur lärare arbetar med ämnesintegrering genom att lyfta in etnisk musik i undervisningen. Jag har undersökt tre ämnen; musik, engelska och de samhällsorienterade ämnena. Vilka faktorer påverkar lärares användande av etnisk musik? Vilka vinster lärare kan göra genom att integrera etnisk musik i undervisningen? Jag har genomfört en kvalitativ studie med intervjuer som primärkälla. Svaren på intervjuerna har jag tolkat med hermeneutisk tolkningsmetod.

SÅ FÖDDES IDÉN att undersöka den ännu mer homogena arbetsgivarkårens inställningar till etnisk mångfald och framför allt, deras argument till varför det var viktigt. Eftersom tidigare studier som gjorts huvudsakligen fokuserat på journalister med utomnordisk bakgrund och deras erfarenheter av mediemarknaden i Sverige så kändes det intressant att låta arbetsgivarna komma till tals och få deras syn på problemet.SYFTET MED MAGASINET är att få fram en bild av hur arbetsgivare på några av de stora redaktionerna i Sverige tänker och resonerar kring etnisk mångfald. Tanken är inte att jämföra de olika intervjupersonernas svar, utan att kunna presentera en bild av varför det är viktigt med etnisk mångfald och hur aktivt olika arbetsgivare arbetar med det..

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter på arbetsmarkna-den. Frågorna jag har valt för att uppnå syftet är: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering på arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte från ett utländskt till ett mer svenskliknande? Vilka föreställningar om etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet från ett utländskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förväntningar på arbetsmarknaden? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemställningen. Min slutsats av denna studie är att föreställningar om den andra gruppen, har hämmat, både den större gruppen och den lilla individen.

Försäkringsgivarens informationsplikt och rättsverkningar för bristande information.

Bakgrund och problem: Etnisk och kulturellt mångfald inom TMT har tack vare globaliseringen blivit ett alltmer förekommande fenomen inom företag. Tidigare studier om etnisk och kulturellt mångfald inom TMT:s inverkan på företagsutfall har för det mesta fokuserat på den privata sektorn samt finansiella utfall. Dessa studier har även ignorerat TMT-processer, vilket har lett till blandade resultat.Syfte: Att förklara hur etnisk mångfald i TMT påverkar icke-finansiella utfall i hybrida företag.Metod: Studien utgår från en kvantitativ undersökningsmetod, där data samlades in genom elektroniska enkäter. Urvalet bestod av 98 hybrida företag inom den offentliga sektorn i Sverige. Vi härledde tre hypoteser utifrån tidigare studier för att besvara studiens syfte.Slutsatser: Vi har funnit att etnisk mångfald inte har någon påverkan på varken beteendeintegration eller ambidextri inom hybrida bolag.

TitelSVT och mångfalden i rutan ? en kvalitativ innehållsanalys av SVT Västs produktioner ur ettmångfaldsperspektivFörfattareMariana SorianoKursPåbyggnadskurs i Medie- och kommunikationsvetenskapTerminVT 2007SyfteSyftet med denna undersökning är att utvärdera om mångfalden i SVT Västs produktioner efter säsongen 2002/2003 har utvecklats och är representativ enligt SVT:s policy för etnisk och kulturell mångfald 2006.MetodDen forskningsmetod som har använts kallas för Ethnographic Content Analysis, ECA. ECA ären kvalitativ innehållsanalys där syftet är att upptäcka och beskriva på vilket sätt ettundersökningsobjekt framställs i olika medietexter. ECA används med fördel när man vill upptäcka och kartlägga ett fenomen systematiskt och på djupet.MaterialÅtta program producerade av SVT Väst säsongerna 2002/2003 och 2006/2007:Debatt SVT1 18 mars 2003 kl. 22.00Mat/Tina SVT1 3 mars 2003 kl.

Syftet med uppsatsen är att studera styrdokument- från nationell till lokal nivå- vad gäller synen på etnisk och kulturell mångfald i skolan. Min ambition är även att med utgångspunkt från befintliga styrdokument undersöka hur skolledare på en skola i Eskilstuna tolkar styrdokument beträffande mångfald samt hur de tillämpar sina tolkningar i verksamheten. Samspelet mellan mångfald som direktiv samt dess förverkligande är således uppsatsen röda tråd. Studien har inspirerats av det hermeneutiska perspektivet och närmar sig mångfaldsbegreppet genom textstudier och intervjuer.Studien visar för det första att Lpo94, Eskilstuna kommuns skol- och verksamhetsplan framhåller värdet av kulturell och etnisk mångfald. Dock kan ingen definition på mångfaldsbegreppet utrönas.

Detta arbete handlar om synen på världsmusik och etnisk musik i tre svenska kulturskolor. Syftet med arbetet är att undersöka hur dessa kulturskolor ser på och arbetar med genrenvärldsmusik och etnisk musik. Av intresse är också att studera hur eller om de följer ellerkänner till kulturrådets rekommendationer och riktlinjer. I arbetet tar jag upp världsmusikenoch dess plats i Sverige, begreppet världsmusik samt teorier om hur kulturer förändras ochutvecklas hela tiden. Datamaterialet utgörs av tre kvalitativa intervjuer med tre enhetschefer från tre olika kulturskolor som erbjuder världsmusik och/eller etnisk musik i undervisningen.Deltagande respondenter hade olika åsikter om ämnet, särskilt angående terminologin inom området såsom exempelvis begreppet världsmusik.

Bakgrund: I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår att tillgodose patienters olika behov, däribland de kulturella behoven. Detta ställer höga krav på att sjuksköterskor ska besitta kulturell kompetens för att behärska att arbeta i den mångkulturella vården. God kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grundläggande för en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som påverkar ett kulturmöte mellan en sjuksköterska och patient. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning genomfördes.

Studiens syfte är att se hur gymnasielärare på en skola i Västsverige ser på kulturell mångfald och hur de arbetar med det. Vi försöker även klargöra för begreppet intersektionalitet och användningen av det synsättet. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod och insamlandet av material grundas på en semistrukturerad intervjuguide. Sju gymnasielärare intervjuades med spridda ämnesförankringar och verksamhets år. Resultatet av hur lärarna tolkar kulturell mångfald mynnade ut i etnicitet eftersom skolan upplevs segregerad av informanterna.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur undervisningen i historieämnet kan bidra till en interkulturell identitetsutveckling. Min målsättning var att utifrån lärarnas upplägg och metoder kunna dra slutsatser om hur lärare arbetar med den kulturella identiteten i historieämnet. För att får svar på detta har jag dels fördjupat mig i teorin om kulturell identitet och interkulturell kompetens samt intervjuat tre lärare verksamma i olika kommuner i Sverige och med olika stor erfarenhet av elever med annan kulturell bakgrund. Metoden jag använde mig av var kvalitativ intervju där jag intervjuade lärare enskilt och ställde övergripande frågor och dels följdfrågor. Svaren har jag analyserat och resultatet av undersökningen visade att lärarna inte har någon medveten strategi i undervisning utifrån elever med annan kulturell bakgrund i klassen.