I debatter om invandring fokuseras ofta på problemrelaterade områden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmärksammat område inom både mediedebatt och forskning är migration mellan västerländska länder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker också vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta på om de återvänder till Sverige efter många år utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell gruppgemenskap, främlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen.

I debatter om invandring fokuseras ofta på problemrelaterade områden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmärksammat område inom både mediedebatt och forskning är migration mellan västerländska länder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker också vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta på om de återvänder till Sverige efter många år utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell gruppgemenskap, främlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen.

Till svenska sjukhus, vårdcentraler och äldreboende kommer patienter med en annan kulturell bakgrund. På grund av detta krävs att en sjuksköterska har en bra förståelse, en bred och djup insikt i olika kulturer och levnadssätt för att ge patienten ett gott bemötande. Syftet med studien var att beskriva kunskap om de olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. En litteraturstudie har genomförts, som baseras på vetenskapliga artiklar och fokuserar på bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. Materialet har bearbetats genom innehållsanalys.

Floorball is currently the second largest sport in Sweden, yet there is a low ethnic diversity. This study aims to describe, explain and understand how the leaders in Swedish floorball perceive the work with ethnic diversity from the Swedish Floorball Federation and within the associations they seem. The questions of the study are: How do leaders perceive that the Swedish Floorball Federation works to promote ethical diversity in the within the federation? How do the leaders describe their own efforts to promote ethnic diversity within their team / association? How do the leaders perceive their role in increasing ethnic diversity? How do the leaders perceive the sport as an integration arena? The study was based on a qualitative method with semi-structured interviews. The respondents were eight leaders from four different associations, two leaders from each association.

 Bakgrund: I ett alltmer mångkulturellt samhälle blir det märkbart hur förutsättningarna för en god hälsa skiljer sig mellan olika samhällsgrupper. Hälso- och sjukvården har som uppgift att främja hälsan hos alla patienter oavsett bakgrund. Detta ställer nya krav på den svenska sjukvården, då en mångkulturell utveckling leder till fler transkulturella möten i vården. Dessa möten innehåller ofta hinder som kan vara svåra att överbrygga, vilket kräver en kunskap om vilka faktorer som påverkar mötet och en medvetenhet om kulturens betydelse hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv belysa de faktorer som påverkar vårdrelationen i transkulturella möten. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar var av nio kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet analyserades och sammanställdes genom ett kvalitativt analysinnehåll.  Som teoretiska utgångspunkter användes en definition av kulturell kompetens och vårdrelation. Resultat: Resultatet visar att kommunikation och språkbarriärer utgör det största hindret i den transkulturella omvårdnaden.

Denna studie undersökte vad 17 föräldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckenspråks- utbildning för föräldrar) ansåg vara viktigt/motiverande för att delta i teckenspråksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen är aktionsforskning och undersökningens design är en mixad metodstudie där mätinstrumenten är enkät, intervju med hjälp av intervjuguide och utvärderingsblankett. Samtliga föräldrar som deltog hade en annan språklig och kulturell bakgrund än svensk och var anmälda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i Västra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt säte i Göteborg.Resultatet visar att det finns sex olika områden som bedöms som viktiga av föräldrarna för att delta i teckenspråksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmänna aspekter. Viktigast är att få teckenspråkundervisning som är anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivå, att få ta del av samhällsinformation som gäller personer i behov av teckenspråk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att få diskutera hur man bör göra med modersmålet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras också om kursplanerna för den reguljära och den alternativa TUFF-utbildningen, i något avseende avspeglar de aspekter som föräldrarna anser är viktiga..

Bakgrund: Många av de människor som kommer som invandrare, asylsökande och flyktingar till Sverige kommer någon gång i kontakt med sjukvården. Detta gör att sjuksköterskorna ställs inför möten med människor från andra kulturer, med en annan uppfattning om hur de vill bli omvårdade än vad sjuksköterskan är van vid. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser av mötet med människor från andra kulturer i den svenska vården. Metod: Arbetet är en kvalitativ litteraturstudie. Analysen är gjord på sex artiklar, och de har analyserats med hjälp av en innehållsanalys i fem steg.

Bakgrund: Mångkulturella samhällen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra värderingar, seder och levnadssätt än de som är vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar även ett nytt sjukdomspanorama med krav på sjukvården som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hälso- och sjukvårdslagen skall all vård ges på lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori går ut på att en professionell, kulturellt anpassad omvårdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhållningssätt och med kulturell medvetenhet hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vårdpersonal och hur detta påverkar vården.

Den här uppsatsen är en fallstudie av nationalismen som spelande roll för att Kroatien och Bosnien bröt sig ur Jugoslavien samt dess betydelse för att krig bröt ut i dessa två regioner.När den jugoslaviske presidenten Tito dog 1980 och när kommunismen föll i Europa i slutet av 1980-talet började Jugoslavien gå mot sitt sönderfall. Därmed började nationalistiska stämningar och etnisk separatism ta fart. Kroatien och Bosnien var två länder som förklarade sig som självständiga i början av 1990-talet efter att nationalistiska krafter vunnit stark terräng där. I både Kroatien och Bosnien ledde självständighetssträvandena till konflikt med den serbiska minoriteten och det resulterade i blodiga krig. De serbiska nationalisterna valde som svar att förklara sig som autonom inom dessa länder, men det kom att leda till en eskalerande konflikt med Kroatien och Bosnien.

Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen.Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat.Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen.

Uppsatsens syfte är att studera diskursen om mångfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mångfaldsplaner samt två intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frågor vi ställt vårt material är hur ?mångfald? definieras, hur mångfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mångfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen är etnisk mångfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket består av diskursteori samt begrepp och idéer hämtade från kritisk litteratur om mångfald.

I dagens samhälle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lättare att förflytta sig över nationsgränserna har detta öppnat dörrar för såväl privatpersoner som företag. I och med detta har många företag och organisationer fått anpassa sig till, lära sig att förstå och hantera kulturell mångfald. I globala företag är det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anställda med annan nationell kulturell bakgrund än sin egen. Detta kan ibland leda till missförstånd och merjobb, men bidrar även till dynamik och inspiration på arbetsplatsen.Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig på tre djupgående intervjuer med managers på olika nivåer på ett multinationellt callcenter i Wien.

Studiens övergripande syfte har varit att undersöka vilka upplevelser personer med utländsk bakgrund har av att leva med inflytandet från flera kulturer, samt hur det påverkar deras syn på den egna etniska identiteten. Mer precist har fokus riktats mot barn till utrikesfödda personer och deras upplevelser av deras etniska identitet. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie har varit interaktionistisk.Studiens syfte mynnade ut i tre frågeställningar som lyder: Hur upplever barn till utrikesfödda personer sin etniska identitet? På vilket sätt har interaktionen med omgivningen bidragit till skapandet av de utrikesfödda barnens etniska identitet? Upplever barn till utrikesfödda personer att deras självupplevda och/eller av omgivningen tillskrivna etniska identitet utgör en börda eller en tillgång i det svenska samhället, exempelvis när de söker arbete? För att besvara frågorna har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts under hela arbetsprocessen. Sex personer med olika kön, bakgrunder och åldrar har intervjuats.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad det kunde finnas för faktorer som påverkade genomförandet av ett samtal med patienter ur ett tvärkulturellt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature), Wiley online library samt Science Direct. Resultat: Resultatet visade på att kommunikation i det tvärkulturella mötet var beroende av en kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Vidare visade resultatet på brister i hälso- och sjukvårdspersonalens kulturella kompetens, samt att det i sjuksköterskeutbildningen saknades specifik utbildning inom kulturell kompetens.

Uppsatsens syfte är att studera diskursen om mångfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mångfaldsplaner samt två intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frågor vi ställt vårt material är hur ?mångfald? definieras, hur mångfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mångfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen är etnisk mångfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket består av diskursteori samt begrepp och idéer hämtade från kritisk litteratur om mångfald.