Det är vanligt att folk som kommer till ett nytt land känner utanförskap, att de är i diaspora. Dock är det lika trivialt att drabbas av liknande känsla av exkludering när de besöker hemlandet. Men vad beror detta på? Syftet med föreliggande studie är främst att fånga kärnan i varför folk ifrån Bosnien-Hercegovina känner sig som diasporamedlemmar när de återvänder hem..

This thesis examines political consumerism as a political tool for change. Consumers' attitudes and behaviour towards political consumerism is of special interest. The method used is a questionnaire with 59 participating students. Their answers are analysed both quantitatively and, to a lesser degree, qualitatively. The theoretical framework consists of Fishbein and Ajzen's theory of reasoned action and previously published research of essence.The consumers in this study generally rank corporate social responsibility (CSR) as important.

Syftet med denna studie var att med kvantitativ data undersöka om de deltagare som upplevde respektive inte upplevde en attitydförändring även erfarit att vanorna förändrats vid vissa specifika aktiviteter efter ett hållbarhetsprogram. Studien syftade även till att med kvalitativ data urskilja uppkomsten till den eventuella förändringen. Datainsamling har skett via två enkäter som skickats ut via e-post till 1187 deltagare. Svarsfrekvensen var 477 respektive 200. Deltagarna var kvinnor och män i åldern 25-66.

This paper studies how the ?Swedish model? has influenced the Swedish community during the first half of the twentieth century and how living with this model was like in the 1960s. During the ?60s the laws and reforms created by the ruling socialistic party, SAP, dominated the Swedish society. Their goal was to build Per Albin Hansson?s vision of a welfare state.

Syfte: Syftet är att belysa hur mobilitet och konsumtion samverkar på 2000-talets järnvägsstation som servicelandskap. Teoretisk referensram: Studien fokuserar teori kring servicelandskapet och platsbegreppet. Metod: För att besvara syftet har vi använt oss av ett induktivt tillvägagångssätt, vilket har inspirerats av grundad teori, dikotomier och berättelseforskningens narrativa analys. Det empiriska materialet, berättelsen om järnvägsstationen, har samlats in genom öppna intervjuer, icke-deltagande observationer och broschyrer från konceptutvecklare på tre större centralstationer i Tyskland. Slutsatser: Slutsatserna i studien är att bilden av den traditionella järnvägsstationen är både positiv och negativ.

Denna uppsats behandlar en studie av en konfessionell skola med kristen inriktning och hur mantänker kring mångfald och mångkulturella aspekter i undervisningen i en skolsituation som är iprincip etnisk monokulturell vad gäller personal och elevsammansättning. Tyngdpunkten liggerpå hur pedagogerna ser på sina möjligheter att arbeta med dessa frågor dessutom görs avförfattaren en jämförelse med den forskning som finns inom detta område..

Denna studies syfte är att undersöka och öka kunskapen kring hur hållbar utveckling kan införlivas inom textilslöjdsämnet både inom gymnasiet och grundskolans senare år. Frågeställningarna bestod i hur och varför textillärare bör arbeta och integrera hållbar utveckling i undervisningen. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och intervjuer av kvalitativ art. Intervjuerna har rört textillärare verksamma inom gymnasiet och grundskolans senare år. Intervjuresultatet har bland annat bidragit till att få fram konkreta arbetsmetoder och förslag, som exempelvis att arbeta tematiskt kring textilproduktion, att föra diskussioner kring elevernas egen konsumtion och kring hur man resurshushåller.

Bakgrund: Vi lever i en globaliserad värld och Sverige är en nation med en stor demografisk mångfald. Detta gäller även hälso- och sjukvården. Tidigare vetenskapliga studier och rapporter från fackföreningar visar att diskriminering mot sjuksköterskor av etnisk minoritet är vanligt i hälso- och sjukvården. Rapporter från fackföreningar i Finland och Storbritannien visar att uppemot 40 till 50 procent av sjuksköterskorna upplevt diskriminering på ett eller annat sätt. Diskrimineringen uttrycks på olika sätt och yttras från patienter, deras anhöriga samt personal.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Mer än hälften av det nötkött vi konsumerar är importerat, samtidigt som den inhemska produktionen minskar. Frågan handlar inte om hur vi ska öka den svenska nötköttsproduktionen, istället bör vi ifrågasätta om det är rimligt att vi konsumerar den mängd nötkött som vi gör. Syftet med studien är att med utgångspunkt i den svenska livsmedelskedjan kartlägga problematiken med svenskt nötkött ur ett hållbarhetsperspektiv. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer som senare analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. För att kartlägga distributionskedjan har vi utgått från systemteorin som beskriver relationen mellan aktörer inom distributionssystem av svenskt nötkött.

Undersökningen syftade till att beskriva upplevelsen av sitt eget och andras sätt att konsumera. I relation till faktorer baserade på ?social identity theory? (Tajfel & Turner. 1979, refererat i Myers, 2007) men också egna individuella upplevelser om påverkan på det egna konsumtionssättet hos kvinnor i åldern 20-24 år. Strävan efter att uppnå en positiv social identitet och undvika en negativ social identitet upplevs påverka sättet att konsumera.

Dagens samhälle är präglat av materialism och dagens konsumtionsmönster är ohållbara ur miljömässig synpunkt. Konsumtionen skapar därmed miljöproblem och ett viktigt styrmedel för att göra den mer hållbar är miljömärkning. Miljömärkta produkter produceras på ett miljöansvarigt sätt utan kemiska bekämpningsmedel och gödsel som är skadliga för både människa och miljö. Syftet med denna studie var att undersöka den nuvarande medvetenheten kring miljömärkningar hos unga vuxna på Möckelngymnasiet. Metoden för studien var enkätutdelning till skolklasser som går sista året på gymnasiet.

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, skildra och tolka högstadieungdomarnas uppfattningar om sig själva (sin identitet) och hur de ser på varandra utifrån etnicitet, samt titta närmare på ungdomars umgänge i de mångkulturella sammanhang som fritidsgården Mixgården utgör. De frågeställningar som vi haft och som fått genomsyra hela uppsatsen är: På vilket sätt påverkar etnicitet ungdomars val av umgänge, i ett mångkulturellt område som Hammarkullen? Hur upplever ungdomar i en mångkulturell omgivning, såsom Hammarkullen, sin identitet? Hur arbetar Mixgården för att ungdomar skall lära känna och känna gemenskap med ungdomar som har annan etnisk bakgrund än de själva? Metoden som vi använt oss av är kvalitativ. Vi har genomfört två fokusgrupper med fyra ungdomar i vardera, en intervju där två ungdomar deltog och slutligen tre enskilda intervjuer. Vi har använt oss av den så kallade abduktiva metoden som innebär att vi har varvat teori med empiri och utgått både ifrån teorier och varit öppna för att empirin kan leda till nya förklaringar.

Fotboll är idag världens största sport, den utspelar sig på jordens alla hörn, från arenor med kapacitet på över hundratusen besökare till division 6 Östra Götaland. Den speglar på många sätt samhället och dess många sociala skeenden. Detta innebär att den sociala kulturen och de identitetsskapande processer som omger sporten är minst lika intressant att se närmare på, precis som med resten av samhället. Denna antologi handlar om hur fotboll och identitet kan kopplas samman i allt från läktarkultur till konsumtion. Roberts ?Mann kan väll ha vikka skor som helst?, beskriver i den första delen om hur varumärkesföretagen idag marknadsför identitet i samband med sina produkter.

Fotboll är idag världens största sport, den utspelar sig på jordens alla hörn, från arenor med kapacitet på över hundratusen besökare till division 6 Östra Götaland. Den speglar på många sätt samhället och dess många sociala skeenden. Detta innebär att den sociala kulturen och de identitetsskapande processer som omger sporten är minst lika intressant att se närmare på, precis som med resten av samhället. Denna antologi handlar om hur fotboll och identitet kan kopplas samman i allt från läktarkultur till konsumtion. Roberts ?Mann kan väll ha vikka skor som helst?, beskriver i den första delen om hur varumärkesföretagen idag marknadsför identitet i samband med sina produkter.