Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer.

I denna studie har jag undersökt vad fyra olika förskollärare anser om hur det är att arbeta i en mångkulturell förskola och om den mångkulturella sammansättningen i barngruppen har någon betydelse för hur de arbetar med att nå de pedagogiska målen på förskolan. Intervjuerna gjordes på två olika förskolor men i samma del av kommunen. Det som framkom av studien är att det inte är något annorlunda med en mångkulturell förskola förutom att det kan uppstå missförstånd på grund av svårigheter med språket. Samtliga förskollärare ansåg det var oerhört givande att arbeta på förskolorna och att de tyckte att det var en fördel att barnen tidigt fick lära sig att alla människor är lika oavsett hudfärg och etnisk bakgrund. Det tycker att det är synd att de inom kommunen väljer att inte fördela de barn som finns som har utländskt bakgrund på flera förskolor i kommunen utan att de flesta kommer till deras förskolor.

Sverige är idag ett land med etnisk och kulturell mångfald. Numera ser vi en ökad segregering och marginalisering i samhället, som måste motverkas. Det blåser högerextrema vindar i politiken, och det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna, som sitter i Riksdagen, menar att andra partier misslyckats med integrationspolitiken och att massinvandringen bör stoppas. Regeringens diskurs om integrationspolitik är något som gör anspråk på att vara sant och verkligt för detta ämne. Den konstituerar vad som är möjligt för den invandrade på så sätt att den integrationspolitiska diskursen reglerar exempelvis att alla har rätt till arbete, vilket på ett sätt utgör diskursens maktförhållanden.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur integration och etnisk tillhörighet kan påverka ensamkommande barns identitetsutveckling. Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats där empirin består utav semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som kom till Sverige som ensamkommande. Vi har analyserat intervjumaterialet genom att utgå ifrån Meads teori kring symbolisk interaktionism, Antonovskys tankar om att individen behöver en känsla av sammanhang och empowerment. Resultatet visar att språkkunskaper, utbildning och meningsfulla fritidsaktiviteter är viktiga faktorer för en god integration för ensamkommande barn, och att deras etniska bakgrund är viktig för deras identitet. Hur integrerade de är påverkar både deras möjligheter till att "lyckas" i Sverige och ökar chanser för en starkare identitetskänsla.

Uppsatsen besvarar frågan hur högläsning av skönlitteratur med historie- och religionsinslag kan användas som pedagogiskt verktyg för att stimulera historiemedvetande och reflektion kring livsfrågor från skolår 1. Arbetet visar hur högläsning av skönlitterära böcker som tar upp historiska händelser och viktiga livsfrågor, i kombination med samtal och diskussioner, utvecklar den empatiska mognaden hos eleverna och skapar en grund för tidigt historiemedvetande. En studie har genomförts i två klasser med olika social och etnisk bakgrund. Ett högläsningsprojekt utvecklades och genomfördes sedan på samma sätt i de två klasserna. Valet av skönlitteratur och arbetsmetoden lyfts fram som viktiga för framgång med projektet.

I denna uppsats utreds om det otydligt definierade begreppet mångfald kan överföras från visioner i kulturpolitiska dokument till handling i Malmös kultursektor. Som förklaringsmodell används Nils Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri. Uppsatsen är uppdelad i två delar, varav den första behandlar hur det talas om mångfald i några styrande kulturpolitiska dokument medan den andra behandlar mångfaldsbegreppets överförande till handling.I del ett konstateras, med hjälp av en textanalys som har sin utgångspunkt i tidigare kulturpolitisk forskning, att begreppet mångfald förekommer i två sammanhang: i den första betonas kulturell artrikedom och i den andra identitetspolitisk grupptillhörighet, främst etnisk sådan. I del två undersöks arbetet med mångfald i Malmös kultursektor med hjälp av en analys av samtalsintervjuer.Slutligen konstateras att begreppet mångfald, under förutsättning att definitionen kommer inifrån verksamheten, kan överföras från prat till handling..

Vårt syfte med studien är att ta reda på hur ungdomar, 16-20 år, i Lärjedalen ser på sin framtid med fokus på arbetsliv samt hur deras nuvarande situation kan påverka deras sätt att tänka kring detta. Vidare är våra frågeställningar 1) Hur ser ungdomarnas nuvarande situation ut, utifrån deras familjeförhållanden, klass och etnicitet? 2) Hur tänker ungdomarna kring sin framtid vad gäller arbetsliv? 3) På vilket sätt samverkar ungdomarnas familjeförhållanden, klass och etnicitet med varandra? 4) Hur kan ungdomarnas nuvarande situation påverka deras tankar om framtiden?Vi har i vår studie använt oss av kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv strategi och vi har valt att göra fem stycken semistrukturerade intervjuer med tre killar och två tjejer, alla med annan etnisk bakgrund än svensk. Vidare har vi tematiserat resultatet enligt; familjeförhållanden, klass och etnicitet under kategorierna nuvarande situation och tankar om framtiden. Vi har analyserat resultatet utifrån systemteori, Bourdieus klasstänkande och strukturell diskriminering.

The number of people with another culture isincreasing in Sweden. This change in society bringsconsequences in health care that has not any methodsto manage. The Muslim woman?s meeting with thehealth care is one of those areas. The aim with thisstudy was to describe the nurses meeting with femaleMuslim patient.

Multietniska individer antas stå inför större utmaningar än monoetniska individer när de gäller att utveckla och anta en etnisk identitet. Huvudsyftet med studien var att ta reda på vilka upplevelser och erfarenheter multietniska individer i Sverige delar. En kvalitativ intervjustudie genomfördes, fem män och fyra kvinnor i åldrarna 20-27 deltog. Deltagarna upplevde att de både kände att deras identitet har influerats av två olika kulturer samt att de uppstod situationer där de kände sig kluvna och osäkra krig sin etniska identitet. Resultatet visade att det fanns olika faktorer som kunde påverka den multietniska identitetsutvecklingen och att deltagarna valde att etniskt identifiera sig på olika sätt.

Abstract (Svenska)Den här undersökningen försöker ta reda på om orsaken till att människor bättre minns ansikten av sin egen etnicitet än ansikten med annan etnisk bakgrund ligger i mer holistisk än analytisk inkodning. Det testades även om kända och okända ansikten inkodas holistiskt eller analytiskt. Sammanlagt 51 personer deltog i undersökningen. Hälften av stimulusmaterialet var ljushyade (amerikaner av europeiskt ursprung) och hälften var mörkhyade (amerikaner av afrikanskt ursprung). 1/3 av stimulusmaterialet var bilder av mörka och ljusa kända personer.

I den här konsumtionsuppsatsen ligger fokus på hur livet i Sverige skildras för både en etnisk svensk och för en invandrare i läroböcker för SFI samt svenska som andraspråk. Forskningsområdet är tämligen outforskat och litteraturen som har använts i arbetet har hittats via litteratursökningar i olika databaser samt bibliotekets katalog. Som metod har jag använt mig av allmän litteraturstudie och har valt studier utifrån ämnesrelevans för uppsatsen.Först och främst skildras lärobokens roll i samhället och vikten av läromedelsanalyser samt de relevanta forskningsfrågorna. Därefter får man läsa om hur arbetet har skrivits och analyserats utifrån ett forskningsöversiktligt perspektiv. Detta följs av själva analysen där man kommer fram till att den analyserade litteraturen pekar på att det ofta skildras en stereotyp bild av Sverige och dess invånare i läroböcker inom SFI och svenska som andraspråk.

Boendesegregationen i våra svenska städer är ett problem som ökar. Den fysiska planeringen är en faktor som påverkar hur väl stadsdelar är fysiskt integrerade med varandra. Olika planeringsideal leder till skilda typer av fysiska strukturer, och i stadsbyggnadsprojekt finns idag visioner om att koppla samman fysiskt och socialt segregerade stadsdelar med den nya strukturen. Målet är att bidra till en ökad integration, såväl fysiskt som socialt. Syftet med arbetet har varit att studera två sådana aktuella projekt, H+ i Helsingborg och Hyllie i Malmö, för att se vilka fysiska strukturer och arbetssätt som förordas och vad de ser för möjligheter och begränsningar att genomföra visionerna. En diskursanalys med visionsdokument och intervjuer med projektdeltagare som grund genomfördes, för att se på vilket sätt det talas om att den fysiska planeringen kan bidra till integration.

Denna studie grundas i ett intresse för hur pedagoger inom förskolan arbetar med barn med annan kulturell bakgrund än infödda svenskar. Detta för att få en god utveckling av det svenska språket, hos de barn som behöver extra stöd. Det ges även en inblick av hur förskollärare uppfattar föräldrarnas delaktighet i barnens språkliga utveckling, då det är ett faktum att föräldrarnas engagemang ses mycket betydande i hur positivt barn uppfattar sin kultur, sitt modersmål och sitt identitetsskapande. Vidare utgår det pedagogiska perspektivet från Vygotskij's utvecklingsteori tillsammans med de tankar som Maria Montessori hade kring barns utveckling och den förskole ? samt skolverksamhet hon bedrev.

I dag är övervikt och fetma ett stort samhällsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utsträckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig ålder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hälsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssätt som har använts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hälsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades på teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lärande, teoretisk modell som utgångspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hälsa, könets betydelse för hälsa samt föräldrarnas inverkan.

Abstract (Svenska)Den här undersökningen försöker ta reda på om orsaken till att människor bättre minns ansikten av sin egen etnicitet än ansikten med annan etnisk bakgrund ligger i mer holistisk än analytisk inkodning. Det testades även om kända och okända ansikten inkodas holistiskt eller analytiskt. Sammanlagt 51 personer deltog i undersökningen. Hälften av stimulusmaterialet var ljushyade (amerikaner av europeiskt ursprung) och hälften var mörkhyade (amerikaner av afrikanskt ursprung). 1/3 av stimulusmaterialet var bilder av mörka och ljusa kända personer.