Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlÀrt beteende och Àr förÀnderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvÄrdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns mÄnga mÀnniskor med annan etnisk och kulturell bakgrund. MÀnniskor som emigrerar drabbats av psykisk ohÀlsa i högre grad Àn genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och Ängest.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vÄrdas för psykisk ohÀlsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie anvÀnds en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: TvÄ kategorier framkommer ur resultatet.

Den hÀr uppsatsen handlar om HTF:s och Sif:s arbete med jÀmstÀlldhet och mÄngfald. Hur de som fackförbund Àr förebilder med möjlighet att pÄverka samhÀllet. Uppsatsens syfte Àr att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka och ge exempel pÄ hur förbunden arbetar med jÀmstÀlldhet och mÄngfald, internt mot de anstÀllda och externt mot medlemmar samt hur de hanterar sin roll som förebild. De frÄgor som jag stÀllt mig har varit följande; Vilka exempel pÄ skillnader finns det mellan retorik och praktik? Hur formuleras syftet med arbetet? Vad stÄr begreppen jÀmstÀlldhet och mÄngfald för, vilka attityder och instÀllningar finns? Vilka exempel pÄ olikheter finns det pÄ förbundens sÀtt att arbeta med frÄgor om jÀmstÀlldhet och mÄngfald? Uppsatsen Àr uppbyggd kring tanken om att organisationen och dess medlemmar interagerar och Äterskapar tankar om genus och mÄngfald.

Examensarbetet handlar om hur tanten framstÀlls I text och pÄ bild i sju bilderböcker skrivna av Elsa Beskow. Böckerna Àr utgivna mellan 1918 och 1945. I böckerna figurerar fem olika tanter i texten och dessa finns ocksÄ pÄ bild. Syftet med arbetet Àr att kunna svara pÄ hur tanten framstÀlls som litterÀr gestalt. Jag har anvÀnt följande frÄgor för att kunna svara pÄ detta.

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

En Tv-serie kan spegla samtiden och vad som ingÄr i den. Serien Portkod 1321 riktar sig till ungdomar och ger genom karaktÀrer, miljöer och hÀndelser en bild av synen pÄ ungdomar. En central roll i bilden Àr hur identiteter skildras och skapas. UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr socialstrukturalismen och teorier om genus, representation och interpellation. UtifrÄn Laclau och Mouffes diskursteori och begrepp har en totalanalys av Portkod 1321 genomförts, dÀr centrala byggstenar i skapandet av identiteterna stockholmare, tjej och kille identifierats.

Vid behandling av kemoterapi Àr illamÄende ett vanligt och besvÀrligt symtom hos patienter med cancer. IllamÄende pÄverkar patientens dagliga liv genom att det ofta leder till viktminskning, dehydrering, ökade kostnader och pÄverkan pÄ det sociala livet. Antiemetiska lÀkemedel Àr effektivt mot behandling av krÀkningar men lite fokus har lagts vid behandling av illamÄende. I syfte att redogöra för kunskapslÀget om icke-farmakologiska interventioner för att lindra illamÄende hos patienter som genomgÄr kemoterapi genomfördes en integrerad systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningen genomfördes i fyra bibliografiska referensdatabaser, och fokuserades till vetenskapliga studier vilka beskrev icke-farmakologiska interventioner, hur dessa hade studerats, vilka effekter de hade samt vilka erfarenheter patienterna erhöll av interventionerna.

Uppsatsen handlar om unga vuxna med funktionsnedsÀttningar som bor pÄ gruppboende och de möjligheter och hinder de upplever att boendeformen ger för social gemenskap, emotionellt och praktisk stöd och identitetskapande aktiviteter. Studien undersöker ocksÄ hur de boende pÄ gruppbostÀder hanterar de hindren de upplever. Studien bestÄr av kvalitativa intervjuer med sex respondenter.Studien visar att de boende har mycket olika upplevelse av nÀrvaron av de andra grannarna, allt frÄn att se dem som vÀnner till att inte lÀgga nÄgon större vikt alls vid dessa relationer. Huvudresultatet Àr personalen kan fungera bÄde som möjliggörare och hinder för respondenterna att genomföra identitetskapande aktiviteter och att detta beror pÄ hur kommunikationen fungerar mellan boende och personal, och personal och personalgrupp. Vad gÀller emotionellt stöd visar studien att de boende kan behöva ge upp behovet av integritet för att fÄ tillgÄng till emotionellt stöd.

Utbildningen i idrott och hĂ€lsa ger möjligheter till att stĂ€rka gemenskapen mellan barn och ungdomar i ett mĂ„ngkulturellt och internationellt samhĂ€lle (Lpo 94). Fotboll har lĂ€nge varit den sport som pĂ„ allvar har bidragit till att föra samman olika kulturer med varandra för deras gemensamma kĂ€rlek till sporten. Överallt i vĂ€rlden, oberoende av etnicitet och religioner, har mĂ€nniskor samlats för att ta del av spelet. Men hur ser det ut i skolan? Utbudet av vĂ€rldens största sport Ă€r givetvis stort Ă€ven i skolan eftersom efterfrĂ„gan krĂ€ver det.

Aim Capoeira is a sport and art form strongly associated with the Brazilian culture. The main aim of the study was to examine how the capoeira is introduced into the Swedish society. Also to study the practitioners and trainers experience around the culture meeting. The questions were the following: What differences and similarities exist within capoeira in Sweden and Brazil? How are Swedish practitioners and trainers from a Western culture affected by the culture meeting? How are the Brazilian coaches in Sweden affected by the culture meeting? Is there a Culture crash between the Brazilian and Western cultures in capoeira? MethodQualitative interviews were chosen as an approach because it was considered appropriate in terms of the purpose and questions of the study.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlÀrt beteende och Àr förÀnderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvÄrdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns mÄnga mÀnniskor med annan etnisk och kulturell bakgrund. MÀnniskor som emigrerar drabbats av psykisk ohÀlsa i högre grad Àn genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och Ängest.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vÄrdas för psykisk ohÀlsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie anvÀnds en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: TvÄ kategorier framkommer ur resultatet.

SammanfattningUndersökningen Àr gjord och skriven i en medelstor sydsvensk stad. Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka vad det har för vÀrde att förmedla det svenska litterÀra kulturarvet i vÄrt flerkulturella samhÀlle. Det underordnade syftet Àr att undersöka om svensklÀrare överhuvudtaget funderar kring vikten av att synliggöra den svenska kulturen i svenskÀmnet. Med denna studie vill jag uppnÄ förstÄelse och kunskap om hur jag som blivande svensklÀrare med hjÀlp av den svenska litteraturen faktiskt kan stÀrka eleverna i deras övergripande kulturella identitet, den svenska. FrÄgestÀllningen Àr: Vad anser svensklÀrare att det svenska litterÀra kulturarvet betyder för att stÀrka den kulturella identiteten?Studien Àr baserad pÄ nio kvalitativa intervjuer.

The purpose of this thesis is to understand the ways in which rumors affect the everyday lives of a few young women. The questions are: What kinds of rumors do the young women find are the most common? How do they respond to these rumors? Do the rumors affect their everyday lives and if so, how do they react to them? Do they resist them? Do they feel limited by them?The empirical data was collected through unstructured interviews (focus groups) with three groups. The groups discussed different themes without prompting questions by the interviewer and it was clear that rumors played an important role, in multiple ways, in the lives of the young women. The most common rumors were sexualized and were mostly concerned with the view that the young women should not engage in ?too many? heterosexual relations ? preferably none.

Denna uppsats Àmnar behandla hur barn i de smÄ storlekarna mellan 62-86 framstÀlls i Hennes & Mauritz-klÀdkataloger. Syftet med studien Àr att uppmÀrksamma hur normer och förestÀllningar om hur barn skall vara och se ut reproduceras och produceras i klÀdkatalogerna för att pÄ sÄ sÀtt synliggöra invanda tankemönster i vardagen. Materialet i undersökningen bestÄr av tre H&M-kataloger frÄn Äret 2013. Annonsbilder pÄ barn har sedan valts ut och analyserats med semiotisk bildanalys. Denna analys kopplas samman med tidigare forskning om hur barn framstÀlls i olika sorters reklam.

Arbetet handlar om tjejer med utlÀndsk bakgrund i gymnasieÄldern. Syftet med studien var att synliggöra förestÀllningar, upplevelser, förhoppningar och frÄgor om livet i Sverige. MÄlet var att med hjÀlp av tjejernas berÀttelser beskriva mötet med den svenska vardagen i allmÀnhet och med svenska tjejer i synnerhet. Vad kan utgöra barriÀrer för mötet med det nya landet och dess unga tjejer? Vad kan utgöra möjligheter? Den kvalitativa metoden i studien har inneburit intervjuer i samtalsform, med öppenhet och utan nÄgot fÀrdigt frÄgeformulÀr.

Syftet med föreliggande projekt Àr att kartlÀgga vilka förutsÀttningar unga erhÄlls i SödertÀlje kommun i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter. Med detta söka nÄ en förklaring till de motsÀttningar som föreligger kommunen för att pÄ sikt minska dem, genom att arbeta konkret med implementering av mÀnskliga rÀttigheter och eventuella resurser. Metoden för detta antagande har varit av kvalitativ karaktÀr, med djupintervjuer av 15 informanter. Urvalsgruppen Àr rektorer, lÀrare och elever av blandad Älder, etnicitet, kön och funktionsnedsÀttning.Resultatet har visat att mÀnskliga rÀttigheter inte förekommer konkret i undervisningen bland skolorna i SödertÀlje, dock Àr de ofta integrerad i undervisningen över lag. LÀrare upplever att resurserna Àr av bristfÀllig natur, vilket pÄverkar arbetet med att tillgodose gedigen utbildning.