Uppsatsen Àr en mÄngfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och Àr genomförd som en fallstudie under vÄren 2012. Syftet med studien Àr att undersöka vilka som fÄr komma till tals i nyheterna och utifrÄn vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, mÀn och personer med minoritetsbakgrund. DÀrtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren pÄ SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att pÄverka nyhetsinnehÄllet ur ett mÄngfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rÄdande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram Àr det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehÄll. DÀrtill har mÄngfald pÄ SVT varit ett intressant undersökningsomrÄde dÄ det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahÄlla ett utbud som prÀglas av mÄngfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sÀndning i tre sammanhÀngande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie pÄ SVT Riksnyheter under tvÄ arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnÄr en relativt jÀmn könsfördelning i nyhetsinnehÄllet i avseendet presentationen av kvinnor och mÀn, men att nyhetsinnehÄllet Àr könsmÀrkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

Syftet med uppsatsen Àr att studera styrdokument- frÄn nationell till lokal nivÄ- vad gÀller synen pÄ etnisk och kulturell mÄngfald i skolan. Min ambition Àr Àven att med utgÄngspunkt frÄn befintliga styrdokument undersöka hur skolledare pÄ en skola i Eskilstuna tolkar styrdokument betrÀffande mÄngfald samt hur de tillÀmpar sina tolkningar i verksamheten. Samspelet mellan mÄngfald som direktiv samt dess förverkligande Àr sÄledes uppsatsen röda trÄd. Studien har inspirerats av det hermeneutiska perspektivet och nÀrmar sig mÄngfaldsbegreppet genom textstudier och intervjuer.Studien visar för det första att Lpo94, Eskilstuna kommuns skol- och verksamhetsplan framhÄller vÀrdet av kulturell och etnisk mÄngfald. Dock kan ingen definition pÄ mÄngfaldsbegreppet utrönas.

Examensarbetet inriktar sig pÄ att undersöka förestÀllningar och idéer om dagens mat- och motionsvanor. Syftet Àr att undersöka hur media med fokus pÄ Dagstidningar, LÀrarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter talar om Àmnet barn med övervikt och barnfetma. Det gör jag med Helena Sandbergs avhandling, Medier & Fetma: En analys av vikt (2004) som utgÄngspunkt. HuvudfrÄgan Àr: Hur talas det i Dagstidningar, LÀrarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter om barnfetma eller barn med övervikt? Jag har införskaffat material till undersökningen genom Mediearkivets, LÀrarnas tidnings och Socialstyrelsens hemsida.

Denna uppsats utforskar hur aktörer inom det sociala arbetet i RumÀnien talar om ochbenÀmner romer, hur de konstruerar orsakerna till deras marginalisering och hur deanser att man kan förbÀttra deras situation. Studien bygger pÄ tio intervjuer med olikaaktörer inom det sociala arbetet. Teorier om socialkonstruktivism, kategorisering ochförhÄllningssÀtt till kultur har anvÀnts i analysen av materialet. Informanterna i studienhade ofta samma bild av romers livsvillkor, men betonade olika saker och konstrueradeproblemen pÄ olika sÀtt, vilket gav olika bilder pÄ hur man borde arbeta vidare. Hur manbenÀmnde och kategoriserade mÄlgruppen avgjorde ocksÄ hur man konstrueradeorsaken till marginaliseringen.

Denna antologi kan ses som ett inlĂ€gg i diskussionen kring klassbegreppets relevans och innebörd i dagens svenska samhĂ€lle. I antologin presenteras sex olika studier som alla bygger pĂ„ kvalitativa intervjuer och observationsstudier. Den första studien Arbetarrörelsen och klassbegreppet försöker utröna hur fyra representanter för arbetarrörelsen ser pĂ„ rörelsens stĂ€llning i dagslĂ€get. Även arbetarrörelsens syn pĂ„ klassbegreppet behandlas. DĂ€refter följer Men hallĂ„ vi gĂ„r ju Ă€ndĂ„ pĂ„ gymnasiet, dĂ€r gymnasiet som identitetsskapande institution och de Ă„trĂ„vĂ€rda valmöjligheterna stĂ„r i fokus.

Övervikt och fetma hos den vuxna befolkningen Ă€r ett vĂ€xande hĂ€lsoproblem i stora delar av vĂ€stvĂ€rlden. Utvecklingen i Sverige Ă€r likartad. Även bland barn och ungdomar har andelen individer med övervikt och fetma ökat mycket de senaste decennierna. Ett ökat intag av energirik mat i kombination med ett alltmer stillasittande liv Ă€r viktiga faktorer.I stora delar av befolkningen i Sverige verkar dock den stora ökningen ha stannat av och till och med minskat. Undantag frĂ„n denna positiva förĂ€ndring utgör vissa grupper med individer med lĂ„g socioekonomisk status.

Vi har gjort en kvalitativ studie som syftar till att sprida en ny bild av de unga mÀnnen med utlÀndsk bakgrund i Angered. Vi vill förÀndra de stereotypa förestÀllningar som florerar i samhÀllet och synen pÄ förorten som media upprÀtthÄller. ForskningsfrÄgorna vi har anvÀnt oss av Àr som följer: Hur sysselsÀtter de sig? I vilken utstrÀckning Àr de integrerade i det svenska samhÀllet? och Vilka svÄrigheter möter de vad gÀller integrationen? Materialet insamlades genom Ätta enskilda semi-strukturerade intervjuer. Vi analyserade resultatet med hjÀlp av meningskodning och tolkade det sedan med hjÀlp av den postkoloniala teorin.

Studien behandlar hur begreppet genus uppfattas och uttrycks utifrÄn pedagogernas synvinkel, pedagogernas sÀtt att bemöta barnen, hur de formar lokalerna, vilket material som erbjuds och pÄ vilket sÀtt det pÄverkar barnen utifrÄn ett genusperspektiv. Studien uppmÀrksammar Àven pÄ vilket sÀtt pedagogerna arbetar för att uppfylla de önskemÄl de har för hur de vill att genus uttrycks i verksamheten. Metoden som anvÀnds för studien Àr intervju med ljudinspelning och tretton respondenter har deltagit.Studien visar att pedagogerna uppfattar genus som mer Àn hur man förhÄller sig till könen. De uppfattar att begreppets innebörd Àven innefattar till exempel individens bakgrund, etnicitet och religion. De arbetar medvetet med att inte göra skillnad mellan könen, utan utgÄr istÀllet frÄn individens intressen och erfarenheter.

MÄste det nödvÀndigtvis vara invecklat och svÄrt med interkulturella relationer? InnebÀr kÀrleksrelationer över grÀnserna mer komplikationer Àn andra förhÄllanden dÀr man delar kultur, religion och etnicitet? Det finns uppenbarligen mÄnga mÀnniskor som fattar tycker för varandra oavsett nationalitet och tro, men i flera skönlitterÀra romaner skildras en bild av att det Àr mer eller mindre omöjligt att fÄ ett sÄdant förhÄllande att fungera. Jag vill dock gÀrna fortsÀtta att tro att kÀrleken beror mer pÄ en sorts personkemi och attraktion mÀnniskor emellan, nÄgot som man inte direkt kan sÀtta fingret pÄ men som ÀndÄ finns dÀr. I min uppsats skildrar och analyserar jag tvÄ populÀra och spridda romaner för att ta reda pÄ vilken bild som framstÀlls nÀr det gÀller kÀrleken mellan en mörkhyad muslimsk man och en vit kristen kvinna. I diskussionen redogör jag för mina egna tankar och Äsikter om romanerna, samt beskriver hur jag tror de pÄverkar mÀnniskor som tar del av dem genom bok eller film.

Few would disagree that the media landscape has undergone significant changes the last decade. From bulky computers and plain mobile phones to portable High-Definition computers and multi-functional smartphones. Other media, such as newspapers and music, have evolved and prospered in a digitalized environment. The constant urge to digitalize aspects and functions of our daily lives seems almost instinctive. Television has taken further steps into this environment as it is now accepted and featured via the Internet.

The study seeks to investigate and understand how individuals create their identity from the perspective of two countries and cultures, and how these affect their current lives today. The focus of the study is aimed at young adults who have mostly or entirely grown up in Sweden to parents that have migrated. The material is based on seven qualitative, semi-structured interviews. The result is then divided into three themes; ethnic and cultural belonging, life impact, and the preservation and passing on of culture. The derivation of the first theme is that there are mixed views regarding the cultural association of the persons interviewed.

Förekomsten av diskriminering av romer har pÄvisats i tidigare studier och rapporter frÄnDiskrimineringsombudsmannen. Syftet med denna studie Àr att beskriva och förstÄ romers upplevelse avdiskriminering. FrÄgestÀllningarna som lyfts Àr om romer upplever sig vara diskriminerade och pÄ vilketsÀtt, hur man möter de fördomar man som grupp utsÀtts för och vad anser de kan identifieras somorsaken till diskrimineringen. Den empiriska delen av studien har genomförts utifrÄn kvalitativ metod,genom att intervjuer med romska respondenter. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr baserade pÄ perspektivgÀllande diskriminering, stigma och utanförskap med syfte att beskriva de samhÀlleliga strukturer sompÄverkar fördomar och diskriminering.Studien visar pÄ att romerna i undersökningen upplever sig vara diskriminerade inom flera livsomrÄden,och de beskriver detta som en del i deras vardag.

Syftet med denna socialpsykologiska uppsats Ă€r att söka förstĂ„else för intervjupersonernas subjektiva upplevelse av arbetslivet, samt hur de balanserar och förhĂ„ller sig till arbetslivet i relation till privatlivet. Studien baseras pĂ„ intervjuer med tvĂ„ personer, varje deltagare har intervjuats vid tvĂ„ tillfĂ€llen. För att försöka förstĂ„ intervjupersonernas subjektiva upplevelser har begreppet möjlighetsrum anvĂ€nts. Möjlighetsrummet förstĂ„s som ett utrymme mellan arbetsliv och privatliv, som bĂ„de kan expandera och kontrahera. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med utgĂ„ngspunkt i Alfred SchĂŒtz (2002) resonemang om vetenskaplig tolkning av mĂ€nskliga handlingar.Studiens resultat bekrĂ€ftar att individer har olika erfarenhetsförrĂ„d, vilka i sin tur fungerar som förkunskaper.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur samerna representeras i lÀroböcker. Hur framstÀlls de betrÀffande genus, etnicitet, religion, kultur och historia? Tolv lÀroböcker har valts ut till undersökningen och analyserats med hjÀlp av de tidigare studier som presenteras i den hÀr uppsatsen. Anledningen till att jag valde det hÀr Àmnet Àr att jag innan skrivandet inte visste sÄ mycket om samerna. Jag hade en uppfattning att det överlag Àr dÄliga kunskaper om samer hos bÄde lÀrare och elever.

Att arbetssökandes etnicitet spelar en stor roll i chanserna att fÄ ett arbete har tidigare visats (Arai, Schröder, Skogman Thoursie & Thoursie, 2006; Integrationsverket 2006). Kan en företagspolicy föresprÄkande lojalitet mot ingruppen leda till etnisk diskriminering? 96 studenter fick lÀsa en företagspresentation samt kravspecifikation angÄende en ekonomiassistenttjÀnst. Företagspresentationen fanns i tre betingelsegrupper, en kontroll- samt tvÄ manipulationsbetingelser av föresprÄkad lojalitet, svag respektive stark. Respondenterna fick dÀrefter under tidspress, vÀlja tre av de Ätta möjliga CV, som de ansÄg skulle gÄ vidare till intervju.