Uppsatsen omfattas av enlÀroboksanalys av sex geografilÀroböcker för mellanstadiet dÀrsyftet Àr att ur ett maktperspektiv studerabeskrivningar av svarta och vita amerikaner. Metoden somanvÀnds Àr kritisk diskursanalys och analysmaterialet bestÄr av bÄde text och bild. Analysen prÀglas av ettpoststrukturalistisktsamt konstruktionistisktperspektivpÄ etnicitetvilket stÀmmer vÀl överens med analysmetoden. Resultatet frÄn analysen visaratt lÀroböckerna lyckas olika bra med att förmedla nyanserade ochobjektiva beskrivningar avsvarta och vita amerikaner. NÄgra böcker problematiserarexempelvis européernasfördrivning av indianer i Amerika och beskrivereuropéer och indianer som lika delaktiga i stridigheterna.

Syfte med denna studie Àr att beskriva hur akademiker med invandrarbakgrund frÄn Mellanöstern upplever sina möjligheter till en etablering pÄ den svenska arbetsmarknaden. Vi vill utifrÄn deras berÀttelser se hur de upplever och hanterar sin status i Sverige, men ocksÄ i ursprungslandet, det vill sÀga de lÀnder personen vuxit upp i. Vi vill Àven se vilka konsekvenser denna etablering och statusförÀndring leder till för ett begrÀnsat urval akademiker med invandrarbakgrund.FrÄgestÀllningar:- Hur beskriver invandrande akademiker sin status i Sverige och i ursprungslandet?- Hur hanterar de sin status i de olika lÀnderna och eventuellt skillnaden dÀr emellan?- Hur upplever invandrade akademiker sin etablering pÄ den svenska arbetsmarknaden?.

Soundclash is a phenomenon where groups within the culture of reggae music ?battle? against each other, through strategies including both music and rhetoric. The social interaction in the clash exemplifies the scene hierarchy, in which the participants aim to position themselves as number one. This study includes empirical material from a competition within the Swedish scene, also distributed digitally via Internet sites. The analysis is based on discursive psychology, focusing on rhetoric and the construction of meaning.

Multietniska individer antas stÄ inför större utmaningar Àn monoetniska individer nÀr de gÀller att utveckla och anta en etnisk identitet. Huvudsyftet med studien var att ta reda pÄ vilka upplevelser och erfarenheter multietniska individer i Sverige delar. En kvalitativ intervjustudie genomfördes, fem mÀn och fyra kvinnor i Äldrarna 20-27 deltog. Deltagarna upplevde att de bÄde kÀnde att deras identitet har influerats av tvÄ olika kulturer samt att de uppstod situationer dÀr de kÀnde sig kluvna och osÀkra krig sin etniska identitet. Resultatet visade att det fanns olika faktorer som kunde pÄverka den multietniska identitetsutvecklingen och att deltagarna valde att etniskt identifiera sig pÄ olika sÀtt.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk grÀnsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar frÄn en internationell vÀnskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrÄn en teoretisk utgÄngspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det bÄde finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk grÀnsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och sprÄkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnÄ externa överbryggande vÀrden begrÀnsas av svÄrigheter att nÄ ut till nÀrsamhÀllet och till personer med svensk bakgrund i verksamheten.

Syftet med uppsatsen Àr att dels försöka definiera vad begreppet arkeologisk identitet i nutid innebÀr, dels göra en analys av hur arkeologisk identitet tar sig uttryck i en arkeologisk/politisk diskussion. Begreppet diskuteras utifrÄn tvÄ skilda exempel pÄ vad arkeologisk identitet kan innebÀra för minoritetsgrupper, dels kurderna i staden Hasankeyf i sydöstra Turkiet, dels samerna i HÀrjedalen i Sverige. Monument ochlÀmningar efter nuvarande och svunna kulturer utgör, enligt min mening, en del av de lokala kulturernas arkeologiska identitet som varje nation har rÀtt och möjlighet att tala om i nutid..

Gentrifiering pÄgÄr idag stÀndigt i vÄrt samhÀlle. Det Àr en social förÀndringsprocess som bestÄr i att mÀnniskor med hög socioekonomisk status flyttar till omrÄden som traditionellt sett har dominerats av mÀnniskor ur lÀgre sociala klasser och frÄn etniska minoriteter.Den hÀr studien undersöker teorier och bakomliggande faktorer till varför mÀnniskor vÀljer att gentrifiera och vilka likheter det finns mellan dem som vÀljer att gentrifiera. Genom en litteraturstudie visar pekar undersökningen pÄ tidigare forskning och för en diskussion om Àmnet.Resultat av den hÀr studien visar att anledningarna till varför mÀnniskor gentrifierar idag ser vÀldigt olika ut, man har alltsÄ inte kommit fram till vad den gemensamma nÀmnaren som fÄr gentrifierarare att gentrifiera Àr. Vad man har ringat in Àr vad som sker, vilka det drabbar och vilka som har bra förutsÀttningar att bli gentrifierare.Studien visar ocksÄ att man mÄste sÀtta in gentrifiering i ett större samhÀllsperpektiv i vidare forskning för att finna nya svar och att inte bara studera den gentrifierande sidan, de som flyttar in i dessa omrÄden..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Mellanösterns historia förmedlas i lÀromedel för historieundervisning. Vi har Àven undersökt om och i sÄ fall hur lÀrarna arbetar med elevernas bakgrund i historieundervisningen, samt vilken historia som eleverna sjÀlva tycker Àr viktig. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning riktad till eleverna i tvÄ klasser i Ärskurs 7 pÄ RosengÄrdskolan i Malmö och till tvÄ klasser i Ärskurs 3 pÄ Latinskolan i Malmö, men Àven pÄ tvÄ olika kvalitativa undersökningar. Den första kvalitativa undersökningen bestÄr av intervjuer med tvÄ yrkesverksamma lÀrare, varav en erfaren historielÀrare pÄ Latinskolan i Malmö och en relativt nyutexaminerad SO-högstadielÀrare pÄ RosengÄrdskolan i Malmö. Den andra kvalitativa undersökningen Àr en lÀromedelsanalys med utgÄngspunkt frÄn lÀromedel för högstadiet och gymnasiet. Huvudresultatet av vÄrt arbete Àr: 1. Att man inte nÀmner speciellt mycket om Mellanösterns historia i lÀromedel för historieundervisning och att denna historia skildras oftast som en egen historia och inte som en del av VÀsterlandets historia. 2. Att elever tycker att USA:s historia Àr viktigast att ta upp i historieundervisningen 3. Att lÀrare i mÄn av tid försöker att arbeta med elevernas etniska historiebakgrund.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur utvalda lÀroböcker i engelska för grundskolan uppfyller lÀroplanens krav pÄ jÀmstÀlldhet och likabehandling samt hur förekomsten Àr av respektive kön, av mÀnniskor med olika utlÀndsk bakgrund, sexuell lÀggning, religion eller med funktionshinder. För att undersöka detta utfördes en kvantitativ granskning av fyra lÀroböcker i engelska för Är 9, dÀr sÄvÀl bild som text granskades. Resultatet visar att den vÀrdegrund som skolan ska förmedla enligt gÀllande styrdokument inte kommer att förmedlas enbart genom lÀromedlen. Religion, sexuell lÀggning eller funktionshinder omnÀmns knappast överhuvudtaget och det finns en tydligt manlig dominans i illustrationer och bilder..

Studien bygger pÄ en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf HjÀltar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag pÄ hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat pÄ att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhÀllet. Studien visar hur invandrare framstÀlls som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sÀtts i en stark motsatsbild till ?svenskar? och ?svenskhet?.

SammandragSyftet med den hÀr studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till dokumentation av elevers lÀrande, vad deras avsikt Àr och vem som gör störst vinst pÄ dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lÀrande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man anvÀnda och varför ska man dokumentera. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lÀrare.I studien har framkommit att det primÀra syftet med dokumentation Àr att frÀmja eleven och dess lÀrande. En god dokumentation anses av lÀrarna som en förutsÀttning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lÀrande. Det som dokumenteras Àr sÄvÀl direkta kunskaper som sociala hÀndelser.

The point of interest in this study is to identify whether ethnicity is a correlating factor regarding Hungarian immigrants? development of identity in Sweden. The general aim is to increase knowledge and understanding of the conditions for the Hungarian ethnical group in Sweden to reach self-realization. The main question is whether the general view of the background of this ethnical group has a connection to their self-realization in Sweden? Since the study involves a whole group of minority, a limitation has been made to adults living in the city of Halmstad, Sweden.

The power of news media to shape public opinion has been widely researched and acknowledged. In the globalized world of today, media representations of different ethnic groups therefore contribute to social segregation or desegregation. This thesis investigates how Spanish news media frame Spain?s most numerous minority of non-European ethnicity: the Moroccans. Using a quantitative content analysis, we have analysed about 200 news articles in the two most read Spanish online newspapers, El PaĂ­s and El Mundo, published during a two-year period, 2010-2012.

Bakgrund: Matematik ges mycket utrymme i grundskolan. Under vÄr utbildning har vi fÄtt anledning att utbyta erfarenheter frÄn vÄra Är som pedagoger i Àmnet. Forskning visar att positiv attityd ger bÀttre förutsÀttningar att tillgodogöra sig kunskap och att elevers attityd till matematik i grundskolan förÀndras med stigande Älder. PÄverkas elevernas attityd till matematik förutom av skolan Àven av hemmet? Vi ville ta reda pÄ mer om hur matematik uppfattas av elever och förÀldrar och dÀrför gjorde vi en undersökning om huruvida förÀldrars erfarenheter och attityder pÄverkar deras barns intresse och attityd till matematik.

Forskning visar att budskap uppfattas olika beroende pÄ perifera egenskaper. Syftet var att undersöka om man uppfattar personer frÄn olika yrkesgrupper olika kopplade till samma budskap. En enkÀt inleddes med ett citat frÄn en tidningsartikel. Deltagarna (N = 84) bedömde personen bakom uttalandet i frÄga om grad av frÀmlingsfientlighet respektive omsorg; i hÀlften angavs att en Äklagare uttalat sig, i andra hÀlften en familjepedagog. Resultatet visade att det fanns en tendens till huvudeffekt att Äklagaren skattades som fientligare Àn familjepedagogen samt en tendens att de med annan etnicitet skattade budskapet mer fientligt Àn etniskt svenska.