Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ungdomarna med utlÀndsk bakgrund upplever sin arbetslöshet, hur arbetslösheten pÄverkar deras identitet och livsvillkor samt vilken inverkan det sociala nÀtverket har pÄ deras arbetssökning. Eftersom syftet med studien var att generera kunskap baserad pÄ ungdomars subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod intervjuer med sex arbetslösa unga invandrare i Äldern 20 till 30 Är. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en ingÄende detaljbeskrivning av ungdomarnas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter, samt att undersöka hur respondenternas livsvillkor och identitet pÄverkades av att vara arbetslösa och arbetssökande. Samtidigt utforskades andra förhÄllanden som syftade till att se hur respondenternas bakgrund pÄverkade deras förmÄga att komma in pÄ arbetsmarknaden, och vilka förvÀntningar respondenterna hade om framtiden pÄ den svenska arbetsmarknaden.Empirin analyserades mot bakgrund av mitt metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt samt mina teoretiska teorier som har sin utgÄng i bl.a. Bourdieus begrepp om olika kapital, formella och informella kanaler, etnicitet samt stigmateorier.

Examensarbetet handlar om den initiala kontakten med vÄrdnadshavare och syftet Àr att undersöka hur lÀrare pÄ olika sÀtt kan möta vÄrdnadshavare som Àr nya för lÀraren och verksamheten. Arbetet jÀmför ocksÄ lÀrares arbetssÀtt inom samma stadium och mellan stadier. Den tidigare forskningen sÀger inte mycket om just den första kontakten vilket stÀrks av Seitsinger, Felner, Brand och Burns (2007) forskning. Det enda som behandlas ytligt Àr inskolningen i förskolan. Fokus har lagts pÄ kommunikation och samarbete dÄ dessa kan ses som tvÄ grundstenar i en tillfredsstÀllande relation mellan lÀrare och vÄrdnadshavare.

Diskursen om integration fortsÀtter att dominera den offentliga debatten ochhÀnvisar till ?invandrare? som en icke-integrerad grupp som ska integreras bland ?oss? integrerade svenskar. Med hjÀlp av en diskursanalys har syftet med denna uppsats varit att utröna pÄ vilket sÀtt den svenska integrationsdiskursen bidrar till, eller motverkar, reproduktionen av ?vi- och dom?-tÀnkande och andrefiering av personer med invandrarbakgrund i det svenska samhÀllet. Detta eftersom diskursen om integration Àr en viktig del i integrationsarbetet.

MÄngkulturella samhÀllen vÀxer sig allt större. Detta innebÀr att sjuksköterskan möter individer med olika etniska, kulturella och religiösa bakgrunder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur mÀnniskor upplever mötet med vÄrden i ett frÀmmande land. Den grundar sig pÄ tio vetenskapliga artiklar som analyserats enligt kvalitativ manifest innehÄllsanalysmetod. Genom sjustegskategorisering framkom fem kategorier: förvÀntningar i mötet med vÄrden, svÄrigheter och utmaningar för Ätkomst av vÄrd, svÄrigheter att kommunicera, bristande kunskap om kulturens betydelse, negativa och positiva upplevelser av vÄrden.

För att utveckla barns sprÄk Àr det viktigt att förskollÀraren har en nÀra kontakt med barnen och fÄr dem att kÀnna sig sedda och förstÄdda. Barn utvecklar sitt sprÄk genom att vara tillsammans med engagerade vuxna och andra barn som lyssnar och samtalar med dem. Vi ville se om barns etniska bakgrund kan vara av betydelse för pedagogernas olika sÀtt att arbeta med sprÄkutveckling genom att intervjua och observera pedagogerna. Vi lyfter speciellt SÀljös tolkning av Vygotsky. Genom att barn kÀnner meningsfullhet för de nya erfarenheterna blir kunskapen verklig och en del av dem sjÀlv.

Abstract  Titel: Det förvÀrvade innanförskapets tecken pÄ utanförskap. En diskursanalytisk studie av Dagens Nyheters rapportering kring Ludmila Engquist. Författare: Ulrika Apell Syfte: Syftet med denna uppsats Àr frÀmst att undersöka om, och i sÄdana fall hur, konstruktionen av Ludmila Engquist har skiftat vid olika tillfÀllen i hennes karriÀr. Detta görs utifrÄn ett intersektionellt perspektiv, dÀr hÀnsyn tas till aspekterna genus, nationalism, etnicitet och utanförskap. Ett annat syfte Àr att, utifrÄn teorin om ?the human interest story?, undersöka hur den mediala berÀttelsen om Engquist konstrueras i Dagens Nyheter. Metod/Material: Undersökningen utgörs av en reflexiv diskursanalys i tre steg av de artiklar om Engquist som publicerats i Dagens Nyheter frÄn december 1995 till december 2001.

Jag har gjort en fallstudie av Systerjourens Somaya, en kvinno- och tjejjoursverksamhet som drivs huvudsakligen av muslimska kvinnor. Mitt övergripande syfte har varit att ge en holistisk beskrivning och förstÄelse för verksamheten utifrÄn dens fysiska och sociala sammanhang, och utgÄ frÄn det unika i Systerjouren Somayas sÀtt att arbeta med kvinnofridsfrÄgor. Jag har försökt fördjupa mig i frÄgor som rör förklaringar till att verksamheten kom till, vilken roll religion och etnicitet spelar i verksamhetens arbete, vilka förutsÀttningar de muslimska kvinnorna har för att driva jourarbete i den aktuella kontexten samt om och i sÄ fall varför det finns ett behov av en kvinno- och tjejjoursverksamhet i Sverige som drivs av största delen muslimska kvinnor. I min undersökning har jag valt att anvÀnda fallstudiemetodik som Àr en omfattande undersökningsmetod med vilken man kan ta nytta av kvalitativa och kvantitativa data. Jag har frÀmst anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med fem utvalda anstÀllda och volontÀrer inom Systerjouren Somaya.

Uppsatsens syfte Ă€r att utvĂ€rdera EquiPop, en ny metod för segregationsmĂ€tning. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna grundar sig i teorier om segregation och tidigare mĂ€tmetoder. FrĂ„gor som besvaras i uppsatsen Ă€r hur socio-ekonomiska och etniska segregationsmönster ser ut i de studerade stĂ€derna Eskilstuna, SödertĂ€lje, Örebro och VĂ€sterĂ„s samt vilka likheter och skillnader som finns. Dessa frĂ„gor redogörs för genom GIS och statistiska analyser av EquiPop-data, vilka presenteras via kartor och diagram. Vidare görs Ă€ven en intervjustudie i dessa stĂ€der dĂ€r frĂ„gor om begreppet och mĂ€tning av segregation berörs.

Begreppet livskunskap Àr ett vÀlkÀnt begrepp inom skolans vÀrld men vad betyder igentligen livskunskap? Precis som begreppet antyder, handlar det om kunskap om livet. Skolan skall enligt skollag utöver undervisning Àven fostra och förbereda eleverna inför kommande yrkesliv samt att lÀra eleverna att bli ansvarstagande medmÀnniskor. För att nÄ dessa mÄl krÀvs ett preventivt/förebyggande arbete. Det finns mÄnga metoder för detta preventiva arbete inom grundskolan men hur ska detta arbete utföras inom gymnasieskolan? Jag har varit med och arbetat fram ett sÀtt som vi har anvÀnt oss av pÄ den gymnasieskola dÀr jag Àr anstÀlld. Jag har genom enkÀter tagit reda pÄ vad elever och lÀrare tycker om detta arbete och bÄde lÀrare och elever visar en positiv instÀllning och tycker att detta arbete Àr viktigt. De teman vi har valt att fokusera pÄ Àr samarbetsregler, studieteknik, etniska relationer, rökning, alkohol, narkotika, jÀmstÀlldhet, sex och samlevnad samt hÀlsa..

Dagens svenska samhÀlle har förÀndrats frÄn att ha varit av kollektivistiskt karaktÀr till att bli mer individualistiskt dÀr fokus numera ligger pÄ individen och hans/hennes fria val. FrÄgan Àr hur detta individualistiska tÀnkande kan förenas med lagen om alla barns och elevers rÀtt till lika behandling oavsett, kön, etnicitet, sexualitet, religion/trosuppfattning och funktionshinder? Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys av programmen SET och Steg Vis, vilka Àr program som i grundskolan anvÀnds för att frÀmja socialt och emotionellt lÀrande hos elever för att i förlÀngningen motverka vÄld och diskriminering. Mitt syfte med uppsatsen Àr att se vilken vÀrdegrund programmen förmedlar och hur de förhÄller sig till den svenska kontemporÀra utbildningspolitiska diskursen. Det som till synes verkar vara tvÄ liknande program har under analysen visat sig vila pÄ, till viss del, olika vÀrdegrunder.

Uppsatsen Àmnar utföra en intersektionell analys av hur kvinnliga rappare diskuterar cunnilingus i sina texter. Utförandet av en intersektionell analys innebÀr att undersöka, beskriva och tolka nÄgonting utifrÄn ett sociologiskt perspektiv som tar hÀnsyn till hur samverkan av olika sociala maktstrukturer skapar förtryck för olika samhÀllsgrupper. För denna analys innebÀr det att se pÄ hur cunnilingus diskuteras av kvinnliga rappare i relation till deras kön, klass och etnicitet, för att se hur diskussionen pÄverkas av dessa sociala faktorer..

I uppsatsen undersöks hur integration av invandrare i de areella nÀringarna (vÀxtodling, djurhÄllning och skogsskötsel) och pÄ landsbygden kan underlÀttas, med fokus pÄ VÀstra Götalands lÀn. Det sker dels genom en litteraturstudie i Àmnet, dels genom att beskriva erfarenheter av nÄgra projekt inom grön integration som genomförts i VÀstra Götaland, finansierat av landsbygdsprogrammet 2007-2013. Flyktingar med olika bakgrund intervjuas ocksÄ om sin syn pÄ landsbygden och intresse av att bo pÄ landsbygden och arbeta inom de gröna nÀringarna. Litteraturstudien tÀcker olika aspekter pÄ integration, sÄsom integration pÄ landsbygden jÀmfört med i stÀderna, kommuners och myndigheters roll, möjligheter för invandrare att etablera sig som företagare inom de gröna nÀringarna, och nischer inom de gröna nÀringarna som kan vara lÀmpliga/möjliga för invandrare att etablera sig inom. Invandrare i Sverige bor i hög utstrÀckning i stÀder. Svensk landsbygd domineras av etniska svenskar och Äldersstrukturen pÄ landsbygden Àr ogynnsam för de gröna nÀringarna. För att utvecklas behöver landsbygden attrahera unga mÀnniskor, entreprenörer och barnfamiljer. Invandrare Àr entreprenörer i högre utstrÀckning Àn etniska svenskar, och det finns mÄnga invandrade barnfamiljer som vill bo och arbeta pÄ landsbygden.

Detta examensarbete Àr en fallstudie i hur tre elever med annan etnicitet Àn den svenska ser pÄ vÀrdegrunden och hur det arbetas med vÀrdegrunden pÄ en gymnasieskola. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med en lÀrare och tre elever om deras erfarenheter av vÀrdegrunds arbete och deras tankar kring vÀrdegrunden. Undersökningen innehÄller Àven observationer som gjort pÄ den gymnasieskola som eleverna och lÀraren tillhör. Undersökningen har sociokulturell teori som utgÄngspunkt. Resultatet visar att eleverna inte kÀnner till vÀrdegrunden som ett begrepp men att dess vÀrderingar stÀmmer vÀl överens med deras eget sÀtt att tÀnka. Resultatet visar att det enbart arbetas aktivt med vÀrdegrunden i vissa Àmnen pÄ skolan men att vÀrderingarna dock genomsyrar undervisningen och lÀrarnas och elevernas förhÄllningssÀtt..

Den hÀr studien undersöker hur faktorerna etnicitet, genus, funktionsförmÄga, generation/Älder och klass ur ett intersektionellt perspektiv skapas, rekonstrueras och samspelar i lÀslÀrorna Den magiska kulan och Briljant svenska. Studien har genomförts med hjÀlp av en kritisk diskusanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell och Àr uppdelad i tvÄ delstudier. Syftet Àr att se hur dessa faktorer skildras samt undersöka samspelet mellan dessa. Vidare diskuterar studien vilka normer och vÀrderingar som kan tÀnkas förmedlas i och med anvÀndandet av de aktuella lÀslÀrorna. Studien visar att böckerna skapar och upprÀtthÄller en grÀns mellan minoritet och majoritet, dÀr majoriteten tillskrivs en överordnad roll. .

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.