Syftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra lÀrares syn pÄ auktoritet i förhÄllande till genus mellan en mÄngkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lÀrarna pÄ förhÄllandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jÀmförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende pÄ kultur och etnicitet i den mÄngkulturella skolan Àn den svenska homogena skolan, dÀr kulturen frÀmst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, dÀrav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, dÀr individer tillskrivs olika normer och sÀtts i olika fack beroende pÄ sitt biologiska kön. VÄr undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lÀrare frÄn vardera skola.

ABSTRAKT En förestÀllning om vad identitet, tillhörighet och religion för mÄnga ungdomar i dagens mÄngkulturella svenska samhÀlle har framkallat en nyfikenhet hos oss som har lett till att vi hÀrigenom ville ta reda pÄ mer om hur identitetsförÀndring kan te sig i samband med migration. VÄra egna tankar och funderingar har inspirerat oss till att fördjupa oss ytterligare och belysa dessa frÄgor. Dels för att detta Àmne ligger oss nÀra personligt ville vi forska och urskilja ifall detta fenomen Àr likadant hos andra ungdomar eller inte? VÄra informanters sjÀlvbild Àr beroende av bÄde det förgÄngna och det framtida. Det förgÄngna inkluderar deras hÀrkomst, vÀrderingar samt deras kulturella tillhörighet frÄn ursprungslandet.

I bakgrunden redogörs olika aspekter som berör kultur samt sjuksköterskos förhÄllning till patienters etnicitet. Patienters syn pÄ vÄrd skiljer sig Ät beroende pÄ kulturtillhörighet vilket pÄverkar mötet i vÄrden. Sjuksköterskans ansvar Àr att ge vÄrd samt behandla patienterna med respekt och vÀrdighet oavsett etnicitet. SvÄrigheter kan finnas i att tillgodose detta i mötet med patienter dÄ uppfattningen av sjukdomsorsak kan skilja sig ifrÄn sjuksköterskans. SvÄrigheter i kommunikationen samt i förstÄelsen för respektive kultur kan leda till missförstÄnd.

Huvudsyftet för denna studie var att undersöka hur mödrar till tonÄringar, med skilda kulturella erfarenheter och etniskt ursprung, upplevde sitt moderskap i det senmoderna sÄ kallade risk-samhÀllet idag. Syftet var att efterforska om det gick att pÄvisa likheter och/eller skillnader i hur mödrarna sÄg pÄ sjÀlva moderskapet och uppfostran och vilken betydelse etnicitet hade i sammanhanget. Resultat av denna studie skulle kunna pÄvisa implikationer för socialt arbete och politisk agenda.Studien baseras pÄ intervjuer med mödrar med kurdiskt, arabiskt och svenskt ursprung i fokusgrupper med blandade konstellationer. Totalt 23 mödrar intervjuades i fyra grupper under ca 2 timmar och dokumenterades genom film pÄ dator. Sex korta och öppna frÄgestÀllningar var formulerade och förberedda inför intervjuerna.

Syftet med detta arbete Àr att se hur det multikulturella samhÀllet speglas i de lÀromedel som anvÀnds pÄ skolorna idag. Undersökningen tittar pÄ vilka individer som vÀljs ut som representanter för en hel religion och tar avstamp i ett genus och etnicitetsperspektiv. LÀromedlen Àr alla utgivna under Lpo 94. Resultaten har kommit fram via en innehÄllsanalytisk och komparativ studie dÀr individerna i lÀromedlen undersökts; saker som kön, etnicitet och innehÄll i utsagorna har lyfts fram. De har dÀrutöver komparerats mot varandra för att ge ett övergripande resultat och sammanstÀllning.

Vi lever idag i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr integration har blivit en allt viktigare frÄga. DÄ en stor del av Sveriges befolkning har annan etnisk bakgrund Àn svensk blir det viktigare att mötas och respektera varandra. Detta Àr i stort vad integration gÄr ut pÄ och nÄgot som det arbetas med dagligen. I denna antologi behandlas integration ur fyra olika perspektiv. Gemensamt för dessa bidrag Àr att de behandlar integrationsprocesser och identitetsskapande.

Föreliggande uppsats utgÄr frÄn tidigare forskning som hÀvdar att jÀmstÀlldhetsdiskursen i Sverige bygger pÄ ett vitt, heterosexuellt, medelklassideal som underordnar andra maskuliniteter. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida jÀmstÀlldhetsdiskursens ovan nÀmnda exkluderingar samt maskulinitetsdiskurser som till exempel ?den nye mannen? kan spÄras i mÀns artikuleringar av diskurser kring maskulinitet och jÀmstÀlldhet och hur olika subjektspositioner samt hierarkier begripliggörs och (re)produceras i denna process.Det teoretiska ramverket utgörs av poststrukturalistisk teori kring diskurser, subjektspositioner och ?görandet? av genus och andra sociala kategorier. Dessa kategorier ses ur ett intersektionellt perspektiv som sammanvÀvda. Uppsatsen försöker vidare förena denna poststrukturalistiska ansats med Connells teori om hegemonisk maskulinitet.Det empiriska materialet bestÄr av enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer utförda i tre olika empiriska kontexter dÀr individer i olika sexuella, etniska och klassmÀssiga subjektspositioner med olika grader av privilegiering i relation till jÀmstÀlldhetsdiskursen befinner sig.Resultatet visar att den maskulinitetsdiskurs som artikulerades i samtliga kontexter lÄg nÀra diskursen kring ?den nye mannen?; ett mer jÀmstÀllt, eller i alla fall barnorienterat, maskulinitetsideal.

Vi lever i Sverige i en demokrati. PÄ de flesta hÄll i samhÀllet efterstrÀvar man jÀmlikhet mellan grupper sÄvÀl som individer av olika kön, sexuell lÀggning, etnicitet, ekonomisk stÀllning samt kulturell tillhörighet. Detta gÀller framförallt inom den offentliga sektorn och politiken som har en skyldighet att föregÄ med gott exempel. Hur detta arbete ser ut inom kulturomrÄdet har för mig varit okÀnt. Under min utbildning har vi inom det FöremÄlsantikvariska programmet, Högskolan pÄ Gotland, haft ett fÄtal förelÀsningar och lektioner som tagit upp de kvinnliga respektive manliga representationerna inom museerna i samlingar och utstÀllningar.

De senaste Ären har den etniska mÄngfalden ökat i Sverige och det har gjort Sverige till ett multikulturellt samhÀlle (Roth, 2004). Detta pÄverkar vÄrt vardagliga leverne och allt fler organisationer har börjat uppmÀrksamma de problem som de kulturella skillnaderna kan leda till. LÀnsförsÀkringar VÀrmland Àr en organisation som har uppmÀrksammat den allt mer diversifierade marknaden och de har startat ett projekt i etnisk mÄngfald. I VÀrmland Àr andelen utrikes födda mÀnniskor 8,1 procent1 och LÀnsförsÀkringar VÀrmland menar att det kan krÀvas en förÀndring för att kunna möta deras potentiella ochbefintliga kunder som har utlÀndsk bakgrund samt ta tillvara pÄ den kompetens som finns hos dessa mÀnniskor som Àven har förÀndrat arbetsmarknaden. LÀnsförsÀkringar VÀrmland Àr liksom mÄnga andra svenska organisationer homogen med de vita mÀnnen i toppen och har en lÄg andel medarbetare med utlÀndsk bakgrund, i enlighet med hurHolgersson (2003) generellt beskriver situationen i Sverige.

I vÄr uppsats har vi valt att titta pÄ det omÄttligt populÀra TV- programmet Efterlyst som i Är Àr inne pÄ sin 35:e sÀsong. Efterlyst Àr brottsbekÀmpning pÄ bÀsta sÀndningstid, ett program dÀr nyheter och fiktion vÀvs samman och resulterar i underhÄllnings-TV.Syftet med uppsatsen Àr att titta pÄ hur man i tv programmet Efterlyst förhÄller sig till de brott programmet tar upp och hur de mÀnniskor som kopplas ihop med brotten framstÀlls. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det vÀsentliga i hur mÀnniskor framstÀlls i Efterlyst. Vi Àr sÀrskilt intresserade av att titta pÄ hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framstÀlls i programmet samt om det kan pÄvisas nÄgon skillnad mellan hur dessa presenteras jÀmfört med de personer som har svensk bakgrund..

Studiens huvudsakliga syfte Àr att visa hur "sex Àr rasialiserat och ras Àr sexualiserat" (Nagel 2003) utifrÄn queerteoretiska och postkoloniala perspektiv i ett svenskt, offentligt vÀlfÀrdsdokument. Analysen klarlÀgger hur konstruktioner av kategorierna sexualitet, genus och etnicitet Àr oskiljbara i framstÀllningar som föresprÄkar sexuell hÀlsa i Malmö stad.Metoden Àr genealogisk och inspirerad av foucauldiansk teori. Den historiska kontext dÀr uppfattningar om sexuell hÀlsa och vÀlfÀrdsbehov konstruerades beskrivs i en historisk bakgrund i uppsatsen. En sÄdan bakgrundsöversikt syftar till att vÀgleda lÀsaren till att fÄ förstÄelse för de lokala utgÄngspunkter som prÀglat studiens och materialets tillkomst..

Denna studie intar ett perspektiv mellan de tvÄ motsatsparterna social konstruktion och en individualistisk syn pÄ individers konstruktion av sig och sin vÀrld. Begreppet existentiellkonstruktivism hÀnvisar till att omgivningen alltid gör intryck pÄ individen men att den yttre vÀrlden först mÄste filtreras genom individen för att ha en inverkan pÄ bilden individen skapar sig av sig sjÀlv och vÀrlden. VÄr neomoderna tidsÄlder har en sÀregen inverkan pÄ denna relation mellan omvÀrlden och individen och ökar tendensen för individer att infinna sig i tilldelade identiteter. Institutioner spela hÀr en stor roll. UtifrÄn denna tes ska denna studie se pÄ vilka vÀrderingar som Malmö Stads integrationsarbete gÄr in i arbetet med sina objekt, det vill sÀga invandrare.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att utforska och f?rst? hur kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever inkludering och exkludering inom arbetsgemenskapen p? sitt arbete inom IT-branschen. F?r att n? denna f?rst?else unders?ks vilka normer kring k?n och etnicitet kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever finns inom arbetsgemenskapen samt hur de f?rh?ller sig till dem. Fr?gest?llningar: Vilka normer kring k?n och etnicitet upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund existerar inom arbetsgemenskapen p? deras arbetsplats inom IT-branschen? P? vilka s?tt upplever kvinnor med utomeuropeisk bakgrund att de exkluderas och inkluderas i arbetsgemenskapen p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Vilka olika handlingsstrategier har kvinnor med utomeuropeisk bakgrund f?r att f?rh?lla sig till inkludering respektive exkludering p? sin arbetsplats inom IT-branschen? Teori: F?r att besvara fr?gest?llningarna har vi anv?nt oss av teorier om interaktionsritualer, emotionell energi, etablerade och outsiders samt begreppen intersektionalitet och assimilering. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomf?rts f?r att samla in data. Datan har sedan kategoriserats i relevanta teman och underteman f?r att vidare analyseras med hj?lp av teori.

Denna uppsats syftar till att analysera hur begreppen genus och etnicitet representeras i lÀroböcker för grundskoleelever i svensk grundskola. Fokus ligger pÄ Äldersgruppen 14-15 Är och inriktningen gÀller sÀrskilt förhistoria och hur begreppen genus och etnicitet kommer till uttryck bÄde vad gÀller text som bild. En jÀmförelse och utgÄngspunkt i denna analys Àr diskussionen om mÀnniskans ursprung sÄ som den beskrivs i framförallt svensk populÀrvetenskap samt hur denna diskussion relaterar till genus- och etnicitetsbegreppen. Anledningen till att det Àr av sÀrskild vikt att diskutera och analysera dessa begrepp Àr pÄ grund av att den svenska skolans styrdokument Àr mycket tydliga i sina rekommendationer att implementera dessa bÄda begrepp för att pÄ sÄ sÀtt undvika polariseringar och vÀrderingar av personer utifrÄn t.ex. kön eller hÀrkomst..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur invandrarföreningar arbetar med integration samtidigt som de vill motverka splittringar inom den egna folkgruppen. Genom kvalitativa intervjuer har jag varit i kontakt med tre föreningar vars ordföranden jag intervjuat. DÀrefter har intervjuerna analyserats genom metoden grundad teori. Vidare har jag med hjÀlp av studiens teoretiska utgÄngspunkter: Socialt kapital, etnicitet och kultur samt integration tolkat materialet och satt det i bredare sammanhang vilket har bidragit till en analys. Den övergripande slutsatsen Àr att föreningarna har en vÀldigt central och betydande roll i mÀnniskors liv.