Katastrofer/livsavgörande händelser är något som många människor världen över drabbats av. Det är inte bara den enskilda människan som berörs utan alla påverkas. Att vara drabbad av en katastrof kan innebära både fysisk smärta och psykiskt lidande. Sjuksköterskor måste känna till eftereffekter från ett trauma och veta hur de skall bemöta dessa människor på bästa sätt. Studiens teoretiska referensram utgick från omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som skildrar lidandet som något unikt för den enskilda människan.

Telefonrådgivning via en sjuksköterska har funnits ända sedan 1930-talet men det är först de senaste åren som denna kompetens har erkänts som en egen specialitet. Inom vården sker allt fler möten mellan vårdgivare och vårdsökande via telefonen vilket leder till att allt högre krav ställs på sjuksköterskans yrkeskunnighet. Studiens syfte var att beskriva vad sjuksköterskor upplever vid telefonrådgivning till personer med psykiska problem. Metoden som använts i denna litteraturstudie var kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar där fyra kategorier framkom: trygghet, utsatthet, ett känsligt öra samt meningsfullhet.

Uppsatsen avhandlar en kombination mellan situationsteorin och utformningsprocessen av ett balanserat styrkort. Grundidén med situationsteorin är att valen som görs är drivna av ett rationellt handlande som ett svar på den situation som råder. Syftet med denna uppsats är att undersöka om omgivning, storlek, struktur och strategi kan vara viktiga påverkansfaktorer vid utformningsprocessen av ett balanserat styrkort och i så fall på vilket sätt. För att besvara detta har vi använt oss av relevant teori inom området för balanserad styrning samt situationsteori kopplat till situationsfaktorerna. Fallstudier har genomförts på Luleå kommun och SSAB Tunnplåt där respondenterna har varit personer som haft en god inblick i processen.

Moral och moralutveckling är ett komplext område som kan vara viktigt att belysa i socialt arbete, då det visat sig att ungdomar med ett normbrytande beteende ofta har en lägre moralnivå än andra ungdomar. Det kan därför hävdas att det finns ett behov av moralfrämjande insatser inom ramen för behandling. Studiens syfte är att undersöka moralutveckling och ställa detta mot behandlingsprogrammet Aggression Replacement Training för att se hur de moralbildande komponenterna är tänkta att främja normbrytande ungdomars moralutveckling. Ett vidare syfte är att undersöka hur moralteorier och ART kan förstås ur ett genusperspektiv. I Studien används scoping samt en riktad innehållsanalys för att tematisera manual, forskning och litteratur.

För att kunna straffas för en kriminaliserad gärning krävs det att vederbörande kan hållas an-svarig för den begångna handlingen. Psykiskt stördas förmåga att uppfatta vad som är rätt och fel är dock begränsade. Deras bristande uppfattningsförmåga gör att de har svårt att inse kon-sekvenserna av sitt handlande. Följaktligen har denna grupp särbehandlats i lagstiftningen avseende bestämmandet av ansvar och påföljd. Rapporten syftar till att beskriva dessa be-stämmelser samt studera eventuella lagförändringars inverkan.

Denna essä undersöker hur skillnader mellan pedagogers och föräldrars uppfattning av förskolans verksamhet kan påverka synen på vad som är en intressant och meningsfull vardag för barnen, samt hur barns kompetens och deras rätt till medbestämmande tas till vara. Essän utgår från två verkliga och egenupplevda berättelser som ligger som grund för vårt reflekterande och vidare lärprocess. Syftet med essän har inte varit att hitta ett rätt sätt utan snarare om att synliggöra hur vi, genom gemensam reflektion, undersökt olika perspektiv och hur dessa kan mötas och samverka. Vi reflekterar över hur de olika roller vi intar, medvetet eller omedvetet, i vår yrkespraktik påverkar vårt handlande i olika situationer. Vi reflekterar även över på vilket sätt vi använder oss av vår praktiska kunskap.

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur lärare använder sig av positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete. Vår uppsats behandlar hur lärare förhåller sig till att ge positiv och negativ kritik i sitt pedagogiska arbete, vilken grundsyn lärare handlar utifrån när det gäller positiv och negativ kritik, och huruvida det finns en diskussion om dessa frågor på den skola där de arbetar. För att kunna besvara våra frågor har vi använt oss av halvstrukturerade intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att lärarna i vår studie kan sätta ord på vilken grundsyn de handlar utifrån när det gäller att ge positiv och negativ kritik till barn, men har svårt att koppla den till någon specifik teori. När det gäller negativ kritik verkar de flesta av lärarna ha en ganska klar bild av hur de tror att barn påverkas av att få den, och vill i de flesta fall vara sparsamma med den.

Bakgrund: Vården idag präglas av ett heteronormativt och heterosexistiskt förhållningssätt. Historiskt har kvinnlig sexualitet ofta varit tabubelagt, och många inom vården upplever svårigheter med att bemöta patienter med en annan läggning än den heterosexuella.Syfte: Syftet är att beskriva homosexuella och bisexuella kvinnors upplevelse avmötet med vården.Metod: En litteraturöversikt där tio artiklar rörande ämnet homo- och bisexuella kvinnor och kommunikation i en vårdkontext valts ut och analyserats enligt Fribergs (2010) metod för litteraturstudie. Den teoretiska referensramen för arbetet är Travelbees teori om mellanmänskliga relationer.Resultat: Fem faktorer som påverkar homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av mötet med vården fanns:  Vårdpersonalens förhållningssätt, Vårdpersonalens attityder, Vårdpersonalens utbildning och kunskapsnivå, Faktorer av betydelse för hbt-personens beslut att komma ut och Faktorer som inverkar på kommunikationen.Diskussion: I dagsläget kommer nyutexaminerad vårdpersonal ut med bristfällig kunskap i frågor som rör hbt-personer. En större vikt skulle behöva läggas vid utbildning och fortbildning och det är viktigt att stävja negativa attityder som annars tenderar att spridas från generation till generation. Vidare ingår det i sjuksköterskans kompetensområde att kritiskt granska sig själv och arbeta utifrån ett etiskt förhållningssätt; en nödvändighet för att se hela människan.Nyckelord: Bisexuell, hbt, homosexuell, kommunikation, lesbisk, patient, sjuksköterska,   vårdrelation.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ofta uppkommer i tidig ålder. Att få diagnosen innebär en stor omställning för ungdomen då livsstil måste anpassas efter sjukdomens behov. Under ungdomsåren är frigörelsen från föräldrarna samt att hitta en egen identitet framträdande. I vården kring ungdomar med diabetes har sjuksköterskan en stor betydelse. Sjuksköterskans pedagogiska roll men även stöd har en stor betydelse för hur ungdomar accepterar, hanterar och upplever sin sjukdom och är på så sätt betydelsefullt för hur god ungdomens egenvård blir.Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1Metod: Litteraturöversikt.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi vill veta hur begreppet fri lek definieras av pedagogerna, vilken uppfattning pedagogerna har om sin roll och sitt deltagande i barns fria lek samt hur de resonerar kring vad som kan påverka den fria leken.Studien vilar på en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i åldrarna ett till fem år. Intervjuerna genomfördes med ljudupptagning. Senare transkriberades intervjuerna och användes i analysmodellen meningskoncentrering. Det här resulterade senare i citat som exemplifierar intervjupersonernas reflektioner i resultatet.Resultatet visar att pedagogens roll ser olika ut beroende på situation.

Syftet med denna explorativa studie har varit att skapa en bild av chefens upplevelse gällande organisationens grundvärderingar och dess betydelse i dennes ledarskap, genom att undersöka hur de resonerar kring värderingar i relation till sitt arbete, organisatoriska värderingars funktion och det värderingsarbete som bedrivs. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer på olika organisatoriska nivåer inom en produktionsenhet på ett företag inom kemi och läkemedelsbranschen. Studien har en kvalitativ och hermeneutisk forskningsansats och data bearbetades genom tematisk analys. Studien visar på att cheferna upplever organisationens grundvärderingar som generella och allmänmänskliga, och de anser att det är främst genom sitt handlande som de förmedlar dessa till medarbetarna. Gällande frågan vilken funktion grundvärderingarna fyller i deras ledarskap är cheferna motstridiga i sina svar, både individuellt och om man jämför de intervjuade med varandra.

Smärta är ett multidimentionellt fenomen som påverkas av flera faktorer. Smärta är kroppens varningssignal och kan medföra fysiologiska och psykologiska reaktioner som kan förlänga läkningstiden och öka lidandet. Postoperativ smärta är den smärtan som upplevs efter ett kirurgiskt ingrepp och sjuksköterskan har en central roll och ett etiskt ansvar vid bedömningen och behandling av denna smärta. Smärtskattningsinstrument är betydelsefulla redskap för att upprätthålla kontinuiteten i omvårdnaden. Genom att använda Travelbees omvårdnadsmodell kan interaktion, kommunikation underlättas.

BAKGRUND: Omvårdnad skall bedrivas holistiskt enligt International code of etics (ICN) trots detta bedrivs den till viss del naturvetenskapligt med fokus på den medicinska delen, som i sig är viktig. Tydliga riktlinjer för andlig omvårdnad saknas och forskningen är begränsad. SYFTE: Syftet med denna studie var att utifrån aktuell omvårdnadsforskning beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors bemötande av frågor med existentiellt innehåll. METOD: Systematiskt litteraturstudie där sju artiklar och en avhandling ingick vilka var etiskt granskade. RESULTAT: Fyra kategorier identifierades, adekvat kompetens, tillåtande vårdmiljö, holistisk människosyn och reduktionistisk människosyn.

BakgrundI Sverige insjuknar cirka 30 000 personer i stroke årligen. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt och sjukdomen kan resultera i en rad funktionsnedsättningar. Livssituationen hos både personen som insjuknat i stroke och närstående kan förändras i form av att personen som fått stroke hamnar i en beroendesituation till sina närstående.SyfteBeskriva hur par upplever relationen efter att en av dem insjuknat i stroke.MetodLitteraturstudie användes som metod för studien och 16 artiklar, varav tio kvalitativa och sex kvantitativa inkluderades. Inkluderade artiklar hade etiskt tillstånd för genomförande.Databassökningar utfördes i databaserna PubMed, Cinahl, SveMed+ samt PsycINFO med varierande sökningsresultat. Vid dataanalys söktes likheter och skillnader i de inkluderade artiklarna.ResultatRelationen förändras och vissa partners uttryckte upplevelser av att vara en vårdande partner.

SAMMANFATTNINGSyftet med föreliggande studie var att undersöka dialyssjuksköterskors upplevelse i mötet med en patient som vill avsluta, eller som inte är kapabel att uttrycka sig kring, sin livsuppehållande dialysbehandling. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats utfördes på två dialysmottagningar i Mellansverige. Innehållsanalys av intervjuerna genomfördes vilket gav fem huvudkategorier; sjuksköterskors upplevelse av bristfällig kommunikation och samarbete med läkare, sjuksköterskors upplevelse av läkares svårigheter att diskutera avslutande av dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som inte är kapabla att uttrycka sig kring sin dialysbehandling, sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som säger, eller på något annat sätt uttrycker, att de vill avsluta sin dialysbehandling och sjuksköterskors upplevelse av stöd och samtal i vården kring patienter som vill avsluta sin dialysbehandling. Huvudresultatet visar att dialyssjuksköterskor upplever många etiska dilemman i mötet med denna patientgrupp. Mötet med en patient som säger, eller på något annat sätt uttrycker att de vill avsluta behandlingen upplevdes positivt, dock upplevdes innebörden av uttrycken ibland vara svåra att tolka.