Naturvetenskap är en viktig kunskap att besitta för alla i ett samhälle. Inte minst för att förstå och förhålla sig kritisk mot mycket av den information som vi möts av dagligen genom media. De val vi gör påverkar oss som individer både lokalt och globalt, inte bara idag utan även framåt. Trots ämnets betydelse för samhället är många elever allt mindre intresserade av naturkunskap i skolan. Deras brist på intresse för naturvetenskap har visat sig genom flera internationella studier där studieresultaten så väl som attityden gentemot ämnet försämrats.

Trots att facken sedan ett drygt decennium alltmer har övergivit den solidariska lönepolitiken till förmån för en individuell lönepolitik är kunskapen bristfällig om vilka konsekvenser det får på medlemmarnas fackliga attityder och beteenden. Baserad på enkätdata från 631 offentliganställda inom Kommunal och Vårdförbundet undersökte denna studie betydelsen av individuell lön och facklig lönepolitik för facklig tillfredsställelse, intention till fortsatt medlemskap samt facklig aktivitet. För att inte överskatta betydel-sen av lönefrågor togs även hänsyn till demografi- och arbetsklimatfaktorer. Resultatet pekar på att lönefrågor har en stor betydelse för olika typer av fackligt engagemang. Ideologisk identifikation med lönepolitiken är generellt en starkare prediktor jämfört med instrumentella skäl, även om dessa till skillnad från tidigare forskning också har betydelse för intentionen till mer aktivt deltagande.

På en konkurrenskraftig marknad är det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumärke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstärka relationen mellan kund och företag och på så sett varumärket. CSR innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen kräver. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stärker ett varumärke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumärkesstärkande.

Utgångspunkten för studien var att sjuksköterskor inom psykiatrin är en yrkesgrupp som konfronteras med olika etiska dilemman inom vardagen. Det undersöktes sjuksköterskornas upplevda etiska dilemman inom deras verksamhetsområde som var psykiatrisk sluten- och öppenvård samt kommunal psykiatri för att få djupare förståelse om vad de som erfarna psykiatrisjuksköterskor ansåg som generella etiska dilemman och vilka tankar de hade kring potentiella lösningar.Sju sjuksköterskor med vidareutbildning inom psykiatrin intervjuades om sina erfarenheter av etiska dilemman. Intervjuerna analyserades enligt Interpretative Phenomenological Analysis (IPA).De två huvudteman som identifierades var lojalitetskonflikter och samarbete inom hierarkiska strukturer. Respondenterna upplevde etiska dilemman i situationer där de kände sig tvungna att välja mellan lojaliteten med patienten, mot organisationen eller mot sig själv som sjuksköterska. Som svårast uppfattades det att behöva agera i strid med egna värderingar.

På en konkurrenskraftig marknad är det viktigt för företag att differentiera sig genom ett starkt varumärke. Genom att vara en ?god medborgare? i form av Corporate Social Responsibility, CSR, kan företagstärka relationen mellan kund och företag och på så sett varumärket. CSR innebär att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna, utöver vad lagen kräver. Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur företag arbetar med CSR och vidare diskutera vad som stärker ett varumärke, för att sedan klargöra om och hur företagens CSR-arbete kan definieras som varumärkesstärkande.

Den här studien är genomförd som en etnografisk undersökning av två visuella händelser i en förskolas ateljé under gemensamt bildskapande. Målet med undersökningen är att söka svar på vilka diskurser som finns i rörelse i ateljén samt vilka subjektspositioner dessa diskurser erbjuder de deltagande barnen. Barnens handlande och motivval har undersökts utifrån ett genusperspektiv och analysen av det empiriska materialet har genomförts med verktyg lånade från diskurspsykologin och med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning.Som forskare väljer jag att i analysen av materialet byta subjektsposition, och talar om mig själv som den vuxna. Detta medför att också forskarens subjektspositioner delvis blir synliga. I resultatet visar det sig bland annat att det finns tre samtidigt pågående diskurser i ateljén och att dessa erbjuder såväl låsta som öppna subjektspositioner för barnen.

Vi vill genom denna studie belysa några specialpedagogers handledning. Vi har träffat respondenterna och detta är deras skildring av sin handledning. Utifrån vad de säger har vi försiktigt tolkat det de sagt för att få en bild av den handledning de bedriver. Vårt huvudsyfte var att beskriva och kartlägga vilken handledning specialpedagoger genomför i förskola och skola. De frågeställningar vi fokuserat på är vilka typer av handledning använder specialpedagogerna. Vilka modeller och metoder de förlitar sig på.

Palliativ vård blir vanligare i takt med en äldre befolkning och högre prevalens av tumörsjukdomar utan botbar behandling. Lidande är starkt kopplat till palliativ vård vars syfte är att lindra lidande för patienter och närstående. Nutritionsrelaterade problem förstärker patientens lidande och skapar ofta konflikter mellan patienter och närstående.Syftet med studien var att belysa området nutrition vid palliativ vård och öka förståelsen för de nutritionsrelaterade problem som kan uppstå i den palliativa vården och som påverkar patient, närstående och sjuksköterska.Uppsatsen är genomförd i form av litteraturstudie där datainsamling skett i databasen Cinahl samt genom manuell sökning i aktuella tidskrifter för ämnet. Nio artiklar publicerade mellan 2000-2007 har valts ut.Resultatet är sammanställt utifrån tre perspektiv: Patienten, närstående och sjuksköterskan. Under dessa presenteras 15 olika teman.

Syftet med den här studien var att med hjälp av intervjuer undersöka hur pedagogisk dokumentation kan fungera i praktiken, studien centreras kring hur tre olika förskollärare arbetar med och tänker kring pedagogisk dokumentation. Studien vill även ge inspiration och kunskap till andra lärarstudenter eller verksamma förskollärare till att själva starta ett sådant arbete, samt belysa problematik som kan förekomma.Det resultat som framkommer i undersökningen visar att det krävs mycket övning innan dokumentationsarbetet blir effektivt. Studien visar även att den pedagogiska dokumentationen främst är till för att utveckla verksamheten och att reflektion i någon form är avgörande för att dokumentationen ska bli pedagogisk. Undersökningen visar att man för att beakta ett etiskt tänkande kring barnen som dokumenteras bör ge barnen möjlighet att ge sitt samtycke till att bli dokumenterade samt att de får vara delaktiga i dokumentationsarbetet. Arbetet kan leda till att pedagoger skapar sig makt över barnen och bli ett led i en normaliseringsprocess, samt medföra att man bedömer barnen.

Corporate Social Responsibility, ett företags samhällsansvar, har på senare år fått större plats i näringslivet. CSR bygger på idén att företag frivilligt redovisar vilket socialt, etiskt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar de tar inför sina intressenter. En företagsbransch med daglig inverkan på världens samhälle är livsmedelsbranschen. Branschen har ett välutvecklat och komplext logistiksystem där transportverksamheten är en central funktion. Syftet med denna studie är att beskriva och utvärdera dagens CSR-arbete ur ett miljöperspektiv inom livsmedelsbranschens transportverksamhet.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om skriftliga omdömens utvecklande funktion för deras arbete samt hur undervisningen påverkas av arbetet med bedömning. Avsikten är vidare att undersöka om de praxisnära uppfattningarna stämmer överens med Skolverkets intention med skriftliga omdömen som verktyg för att utveckla undervisningen, samt om uppfattningar hos lärare skiljer sig beroende på vilken ålder de undervisar i. Vår utgångspunkt för studien är didaktiska konsekvenser av bedömning, och i synnerhet formativ bedömning då denna bedömningsform påtalas av Skolverket i samband med skriftliga omdömen. För att uppnå syftet med studien har vi valt att intervjua sex lärare verksamma på låg- och mellanstadiet och undersökt vilken betydelse arbetet med skriftliga omdömen har för didaktiskt handlande i form av planering och utvärdering.Resultatet av vår undersökning visar att skriftliga omdömen har betydelse för det didaktiska handlandet, samt att vissa skillnader kan urskiljas i lärarnas uppfattningar beroende på vilket åldersstadium de är verksamma inom. Resultatet visar även tydligt att lärarnas uppfattningar har förändrats sedan införandet av skriftliga omdömen och vår slutsats är att de befinner sig i en process med att utveckla bedömning som ett didaktiskt redskap.Nyckelord: didaktik, lärare, intervju, bedömning, skriftliga omdömen.

Vårt syfte med den här undersökningen var att undersöka på vilket sätt pedagoger fördelar talutrymmet i klassrummet utifrån ett genusperspektiv. Vi ville ta reda på om flickor och pojkar fick lika stort talutrymme i klassrummet och samtidigt höra pedagogers egen syn på genus och deras tankar kring de specifika klassrumssituationer som vi valde att observera. Vi valde att börja vår undersökning med öppna observationer i de utvalda pedagogernas klassrum för att få ett verklighetsanknutet underlag inför de intervjuer som vi sedan skulle genomföra med respektive pedagog. Vi ville ta reda på om deras tankar stämde överens med deras handlande i den konkreta undervisningssituation som vi observerade. Den här undersökningens resultat samt vår slutsats är att det förekommer skillnader i talutrymmet mellan könen.

Övervikt och obesitas är ett globalt folkhälsoproblem. Denna patientgrupp är stor och förekommer inom all hälso- och sjukvård. Syftet med denna studie var att belysa överviktiga och obesa patienters erfarenheter av möten med sjukvårdspersonal. Litteraturstudie var metoden som användes med hjälp av Polit och Beck (2008). Litteratursökningarna har skett i databaserna Cinahl och PubMed/Medline.

Denna studie handlar om jämställdhet vid handläggningen av EU-projekt vid Länsstyrelsen i Norrbottens län. Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att implementera ett jämställdhetsperspektiv i alla regionala projekt som beviljas EU-medel. Vi fick i uppdrag av projektet ?Lyftet? att studera hur handläggarna arbetar för att implementera jämställdhet i EU- projekten. Syftet med vår studie är att beskriva hur jämställdheten beaktas vid handläggningen av EU-projekt.

Uppsatsen har skrivits i syftet att jämföra pedagogers avsikter i sin språkliga kommunikation med pojkar och flickor med deras faktiska agerande i klassrummet. Tanken var även att med denna jämförelse synliggöra den eventuella diskrepansen mellan pedagogers avsikter och deras handlingar. För att undersöka detta har systematiska observationer och semistrukturerade intervjuer med tre pedagoger, som undervisar i skolår 4-6, genomförts. Då både observationer och intervjuer gjordes gavs ett nyanserat resultat till bearbetningen av problemformuleringen: Hur tänker pedagoger om sin interaktion med elever ur ett genusperspektiv? Hur kommunicerar pedagoger med elever ur ett genusperspektiv? Hur förhåller sig ovanstående två frågeställningar till varandra? Resultatet av observationsstudien visade på relativt stora skillnader mellan de tre observerade pedagogernas kommunikation med pojkar och flickor.