Syfte: Syftet med studien var att undersöka och beskriva assistenternas självupplevelser gällande gränsdragningsproblem mellan privat och professionellt och hur de upplevt sin arbetssituation. Syftet var vidare att kunna identifiera de problem och dilemman som kan tänkas uppstå i relationen mellan brukare och assistent samt hur dessa hanteras.Metod: Den kvalitativa forskningsstudien omfattar två fokusgruppsintervjuer där fyra personliga assistenter medverkat vid varje tillfälle. Gruppdiskussionerna har genomförts i Göteborg och Falkenberg. Begreppen coping och socialt stöd utgör studiens teoretiska referensram.Sammanfattande resultat: Studien visar att personliga assistenter är en rotlös grupp som, i brist på arbetsledning, ofta är helt utelämnade till att skapa sin egen yrkesroll. Vad som ytterligare förstärker svårigheten i yrket är att yrkesrollen inte är den samma när assistenten byter tjänstgöringsställe till en annan brukare, utan är knuten till en specifik brukare.

Historiskt sett har målsägandens samtycke sannolikt i alla tider haft någon, om än varierande, betydelse för gärningsmannens straffansvar men frågan har i modern tid sällan prövats i rättstillämpningen. Mot bakgrund av framförallt NJA 1993 s. 553 tycks emellertid invändningen om samtycke ha blivit allt vanligare från försvarsadvokater vid misshandelsbrotten. Uppsatsens syfte är mot denna bakgrund att belysa den straffrättsliga ansvarsfrihetsgrunden samtycke i 24 kap. 7 § BrB och dess betydelse vid framförallt misshandelsbrotten i 3 kap.

Authorities, municipalities and county councils have great opportunities to pave the way to a sustainable society. In the public sector, the tax revenue is used and therefore it is important that both employees and societal stakeholders feel that they participate in the sector?s decisions and fields of application. Municipalities and county councils are primarily service organisations. The employees? commitment is necessary to be able to reach set goals, to develop procedures and policies that support the overall political goals, in other words, to be successful in the environmental work.

SAMMANFATTNINGBakgrundMänniskor som flyttar över landsgränser ökar allt mer, varpå en blandning av olika etniciteter och kulturer sker. Personer med annan kulturell bakgrund har visat sig ha sämre hälsa och sämre självskattad hälsa än den genomsnittliga svenska befolkningen. Det gör att antalet som söker vård ökar. Denna patientgrupp drabbas oftare av psykisk ohälsa på grund av oroligheter i hemlandet, som ett resultat av migrationen samt på grund av socioekonomiska förhållanden. För att åstadkomma en god omvårdnad trots kulturella skillnader finns lagar och förordningar som sjuksköterskor bör följa.

Syftet är att utifrån en socialpsykologisk teori syna och förstå vad som händer i relationen mellan pedagog och elev i ett gemensamt arbete på en friskola i södra Skåne. En grupp av sju pedagoger kom till skolan för att starta upp ett projektarbete tillsammans med eleverna. Projektet sträckte sig under tre veckor med sammanlagt tio dagar. Arbetet som presenterades gick under temanamnet Människan och samhället och behandlade frågor som gällde social hållbar utveckling. Problemet som uppdagades var när fyra elever redan från första dagen inte visade något motivation till att delta och genom odemokratiska förhållningssätt försvårar arbetet för sina klasskamrater och de sju projektpedagogerna.

AbstraktTitel: Svenska företags motiv till hållbarhetsrapportering ? Är det till nytta för alla?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Magdolna Berg och Camilla ÖrnebroHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014-06 Syfte: Företagens hållbarhetsrapportering är frivilligt i nuläget. De regleringar som finns gäller rapportering om olika miljöpåverkan men inte inom ramen av en hållbarhetsrapport utan som en del av årsredovisningen eller övriga rapporter till lokala myndigheter. Det format som finns till hållbarhetsrapporten ? GRI rapporteringsstandard - passar större företag men är för omfattande för att mindre företag ska börja rapportera enligt detta.

Sammanfattning Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 47 Titel: Ansvar hos förskolebarn. En undersökning om förskolepedagogers uppfattningar om barns ansvar. Författare: Mia Jetsén. Handledare: Marjanna de Jong. Datum: 2006 december. Bakgrund: Vi som arbetar i förskolan har stora krav på oss att vara etiskt medvetna eftersom vi har en aktiv roll avseende barnens moraliska och etiska utveckling. Ansvar hos barn har en central betydelse i förskolans läroplan men det saknas en definition av vad som avses med begreppet. Som sociala varelser kan vi inte existera utan att smälta in i omgivningen och därför är vår förmåga till personligt ansvarstagande av avgörande betydelse. Syfte: Syftet är att undersöka förskolepedagogers tankar och medvetenhet om ansvarsbegreppet.

Att ständigt förändra sig och förbättra sig är något företag bör arbeta med kontinuerligt för att kunna anpassa sig till markandens krav. Det handlar om att på så vis överleva det markandskrig som pågår där man antingen vinner eller försvinner. Förbättringsprocesser är allt arbete för företagets överlevnad. Kvalitet, kundorientering och verksamhetsutveckling är nyckelord som ständigt kräver uppmärksamhet. Intern marknadsföring är aktiviteter som motiverar de anställda att arbeta engagerat och effektivt.

The situation of officials of public and governmental organizations have been recognized as increasingly risky, in which the influences of both threats and violence have become an issue that administrators have to manage. Experiences of feeling threatened in their workplace or in their professional lives has been marked by an increased number of reported cases in the work environment authority. Common to the problems faced by many agencies and important associations that dealt with its often derive personal and sensitive issues. The purpose of this study is to highlight how veterinarians and animal welfare inspectors on the counties of Blekinge, Kronoberg and Kalmar experience the interaction of regulatory and prohibition cases. Länsstyrelsen is the one that can decide what is to happen to an animal that has been kept under bad conditions.

The situation of officials of public and governmental organizations have been recognized as increasingly risky, in which the influences of both threats and violence have become an issue that administrators have to manage. Experiences of feeling threatened in their workplace or in their professional lives has been marked by an increased number of reported cases in the work environment authority. Common to the problems faced by many agencies and important associations that dealt with its often derive personal and sensitive issues. The purpose of this study is to highlight how veterinarians and animal welfare inspectors on the counties of Blekinge, Kronoberg and Kalmar experience the interaction of regulatory and prohibition cases. Länsstyrelsen is the one that can decide what is to happen to an animal that has been kept under bad conditions.

För dagens företag är det av stor strategisk betydelse att ha ett välfungerande lönesystem för att kunna vara konkurrenskraftiga på marknaden. Provisionslön är ett lönesystem som under senare år varit föremål för diskussioner om hur det påverkar medarbetares motivation. Det har bland annat visat sig att det kan medföra negativa konsekvenser på anställdas beteenden och motivation, vilket har lett till att organisationen samt dess varumärke har blivit lidande. I flera branscher har frågan ställts om användandet av provision verkligen är ett etiskt korrekt sätt att motivera sina anställda på. Försäkringsbranschen är en av de branscher som har fått hårdast kritik och just nu diskuteras det om användandet av verktyget ska förbjudas.Den teoretiska problemformuleringen: Vilka faktorer påverkar en anställds motivation på arbetet?Den praktiska problemformuleringen: Hur upplever försäkringsförsäljare i Norrland att provisionslön påverkar deras motivation?Syftet med den här studien är att beskriva, analysera och utvärdera försäkringsförsäljare i Norrland uppfattning om hur provisionslön påverkar deras arbetsmotivation.

Bakgrund: För att förebygga sjukskrivningar i allmänhet och långtidssjukskrivningar i syn-nerhet har det inom Kristianstads kommun initierats olika rehabiliteringsåtgärder för såväl redan sjukskrivna som de medarbetare som befaras befinna sig i riskzonen för sjukskrivning. Som ett led i rehabiliteringen av sjukskrivna inom Omsorgsförvaltningen inbjöds åtta medarbetare till Veraprojektet, en gruppverksamhet med syfte att öka deltagarnas förmåga att själv hitta strategier för att kunna påverka sin hälsa. Då detta arbetssätt inte tidigare prövats i Kristianstads kommun fanns ett behov av att utvärdera positiva och/eller negativa effekter samt att utvärdera själva enkätmaterialet inför kommande utvärderingar.Syfte: Att på ett standardiserat sätt kunna utvärdera individ- och kundnyttan av en rehabiliteringsåtgärd, för att på så sätt kunna rikta befintliga resurser så kostnadseffektivt som möjligt, såväl ekonomiskt som etiskt ur ett prioriteringsperspektiv och att på ett strukturerat och lättöverskådligt sätt återföra projektets resultat, på kort och lång sikt, till uppdragsgivaren efter avslutad aktivitet. Att utvärdera och, vid behov, revidera enkätmaterialets frågebatteri inför framtida undersök-ningar.Undersökt grupp och metod: Åtta kvinnor som arbetade inom Omsorgsförvaltningen och som varit sjukskrivna 3-30 månader, sex för muskuloskelettala problem och två för utmatt-ningsdepression, inbjöds till ett rehabiliteringsprojekt i grupp.Gruppen träffades regelbundet onsdagar och/eller fredagar vid 16 tillfällen under 11 veckor och med en uppföljning individuellt med arbetsledning och en gemensamt i gruppen. Åtta träffar innehöll föreläsningar och avspänningsövningar och övriga åtta ägnades åt lättare fysisk aktivitet eller studiebesök.Resultat: Svaren på frågor om smärta som förelegat de senaste sex månaderna var alla för-bättrade efter kursen, såväl som livskvalitetsfrågor rörande nedstämdhet och allmäntillstånd.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka SO-lärares berättelser om arbetet med elever i år 7-9 som riskerar att inte nå målen i SO. Syftet preciseras i frågeställningarna; Hur berättar SO-lärare om undervisningen av elever som riskerar att inte nå målen i SO? Hur resonerar SO-lärare kring det faktum att elever presterar olika inom SO-ämnet? Hur framställer SO-lärare främjande och hämmande faktorer för lärande? Hur berättar SO-lärare om samarbete med andra aktörer inom skolan? Teori: Tolkningsansatsen för studien är inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Lärande inom det sociokulturella perspektivet sker i interaktion mellan individer och mellan individ och den sociokulturella miljön. I sociokulturella miljöer ingår även materiella resurser i form av fysiska redskap och verktyg så kallade artefakter.

Extern redovisning behövs bland annat för att öka tilliten mellan olika parter vid företagsaffärer men kan även användas som en kontrollpunkt och som beslutsunderlag för den interna verksamheten. Det finns dock tecken på att den ekonomiska informationen inte används av små företag för dessa ändamål. Det kan tänkas att småföretagare inte känner sig motiverade till detta, om de inte besitter den kunskap som kan tänkas krävas samt om informationen inte kommuniceras till dem på rätt sätt. Redovisningskonsulter kan bidra till att öka småföretagarnas kunskaper inom ämnet, men ett dilemma kan här uppstå för dem då ökade kunskaper hos småföretagaren kan innebära förlorade intäkter för konsulten på lång sikt. Detta kan dock tänkas ske först då informationens värde inte längre överstiger dess kostnad eftersom människor väljer det alternativ som ger störst ekonomisk vinst för henne själv.

SyfteFör de flesta barn går det lätt att utveckla skriftspråket och läsningen under det första skolåren men för en del barn kan det vara svårt, och i vissa fall nästan omöjligt, att knäcka koden. Undersökningar visar att de elever som hade läs- och skrivsvårigheter under andra skolåret, fortfarande hade stora problem under det nionde skolåret (Häggström, 2003). Syftet med den här undersökningen har varit att se hur specialpedagoger som arbetar med äldre elever i grundskolan resonerar kring läs- och skrivsvårigheter och följande frågor har varit centrala: Hur definierar specialpedagoger läs- och skrivsvårigheter? Hur arbetar specialpedagoger med att upptäcka, förebygga och åtgärda läs- och skrivsvårigheter? Specialpedagogiska perspektiv och teoretisk ansats I studien har jag använt mig av perspektiv på specialpedagogik av Nilholm (2003), Haug (1998) och Persson (2007) när jag har analyserat mina resultat. Nilholm pratar om det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2003).