Uppsatsen syftar till att undersöka vad effekten kan bli av den detaljhandelsreform som ägt rum i Indien, november 2012. Reformen innebär att företag med flera varumärken får etablera sig med en maximal ägarandel på 51 %. Öppningen önskas ge en ökning av utländska direktinvesteringar. Det senaste decenniet har liknande öppningar ägt rum och organiserat om marknader till mer moderna med stora supermarkets. Östra Asien, Central- och Östeuropa samt Latinamerika är alla exempel på detta.

Bakgrund: Under år 2006 genomfördes det 36 045 aborter i Sverige. Var fjärde känd graviditet avslutas med en abort. Statistiskt sett innebär det att varannan svensk kvinna genomfor en abort under sin livstid. I januari 2008 kommer en ändring i Sveriges abortlag att träda i kraft, vilket innebär att utländska kvinnor får tillåtelse att komma till Sverige för att genomgå en abort. Samhället betraktar fortfarande abort som tabubelagt och som en nödlösning bland riskgrupper.

Uppsatsen är en studie i hur samhället och den konsumtionskultur vi lever i speglas i den samtida konsten och den offentliga debatten. Det didaktiska perspektivet tar upp samtidskonsten roll i bildundervisningen och hur frågor som rör konsumtion och identitet visuellt kan bearbetas och gestaltas i en lärandesituation.Utgångspunkten i studien är teorier om modernitet där reflexivitet, görbarhet och individualisering är centrala teman. Människan är idag inbegripen i ett reflexivt arbete för att skapa sig själv och det posttraditionella samhället betecknas av att traditionella normer brutits ner och individen tvingats bli något av en ?sökare?.I senkapitalismen uppstår nya symbolvärden vid sidan av bytesvärden och bruksvärden, symbolvärden som är knutna till livsstil och identitet. Studien beskriver hur människan manifesterar sin vilja att särskilja sig men också att tillhöra genom konsumtion som symbolisk aktivitet, där konsumenten genom att handla konstruerar sitt ?jag?.

I denna undersökning står pedagogers förhållningssätt till barns lek på förskolans utegård i centrum. Vi menar att detta är ett angeläget område eftersom leken anses viktig för barnens lärande och utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna samspelar, agerar och förhåller sig till barnen och barnens lek på utegården. Genom att undersöka pedagogernas förhållningssätt kan deras sätt att möjliggöra barnens lek synliggöras. Det empiriska materialet har producerats på två olika förskolor och metoden som använts har varit videoinspelning.

Ambitionen med denna uppsats är att försöka identifiera huruvidamanövertänkandet är tillämpbart i modern krishantering. Frågans aktualitet harökat i takt med Sveriges ökade internationella ambition. Frågan aktualiserasytterligare med det faktum att den svenska Militär Strategiska Doktrinen från 2002anger;?För att nå största möjliga effekt, givet våra resurser och värderingar, skallmanövertänkandet utgöra grunden för försvarsmaktens agerande i alla militäraoperationer, men också tillämpas flexibelt av varje individ i varje situation?För att försöka utreda i vilken omfattning ovanstående inriktning är relevant hartvå stycken fallstudier genomförts. Ur dessa två fallstudier har jag försökt attidentifiera de faktiska förutsättningarna för att agera enligt manöverteorin.

Akutmottagningarna i Sverige går mot en utökad roll från slussningsenheter tilldiagnostiserande och behandlande enheter, vilket ställer krav på merspecialiserade sjuksköterskor. Det är ofta överfullt på akutmottagningar medlånga väntetider och missnöjda patienter som följd. Studiens resultat kanrelateras till ett etiskt perspektiv och till Erikssons omvårdnadsteori om denlidande människan. Patienten kommer till sjukhuset för att få en lindring av sittsjukdomslidande och förväntar sig att vara välkommen, vara respekterad och attfå vård, men kan uppleva ett bemötande som tillför ett nytt lidande. Detta är intebara i sig problematiskt utan leder till att patienten inte kan leva ut sitt lidandeoch därmed inte heller gå in i det tredje skedet och försonas med sitt lidande.Syftet med studien var att ta reda på hur sjuksköterskan upplevde sitt arbete påen akutmottagning och förutsättningarna för att kunna ge patienter påakutmottagningar en god omvårdnad.

Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad.

Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

I en tid där samhällsansvar i allt högre grad präglar storföretagens agerande har ambitiösa personalavvecklingsprojekt där flera privata och offentliga organisationer involveras under 1990-talet blivit vanliga i samband med större industrinedläggningar. Ur ett styrningsperspektiv blir projektledningens uppgift att tillvarata den kompetens som ställs till projektets förfogande av medverkande aktörer. Möjligheterna till detta begränsas utav risken för interorganisatorisk suboptimering. Vårt syfte med denna uppsats är att öka förståelsen för hur projektledningen kan skapa förutsättningar för måluppfyllelse i ett interorganisatoriskt projekt. Dessutom avser vi klargöra de specifika förutsättningar som påverkar styrningen av ett personalavvecklingsprojekt i ett interorganisatoriskt sammanhang, samt hur styrningen skall anpassas till dessa förutsättningar.

Syftet: Vi vill ta del av kunskapen de yrkesprofessionella besitter, dvs., det empiriska data, för att kunna skapa en egen uppfattning om motivationens dynamik och hur den kommer till stånd i den tvångsbelastade miljön som rättspsykiatrin representerar. Hur motiverar man dessa patienter under dessa omständigheter? Räcker det med motivation för att få ett ordnad, fungerande och meningsfull liv? Frågeställningar:Kan man tvångsbehandla psykiskt sjuka som begått brott? Hur motiverar rättspsykiatrin klienterna/patienterna till behandling? Vilken funktion fyller rättspsykiatrin i samhället?Teori:Motivationsarbete och Empowerment med visst inslag av det Salutogena perspektivet och KASAMMetod:Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer i samtalsform.Huvudresultat:Att tvångsbehandla någon verkar vara möjligt i den utsträckning som frivilligheten tillåter. Med detta menar vi att det krävs frivillighet för att den grundläggande faktorn ? motivation ? ska kunna verka för en behandling.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilka etiska normer som finns i lärares resonemang om vardagens problemlösning och konflikthantering. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare resonerar om sin handlingsberedskap och sitt beslutsfattande samt vilka etiska normer de grundar sina beslut på. Vår datainsamling har skett genom ljudupptagning av halvstrukturerade intervjuer med fem lärare. Lärarna har dagen innan intervjutillfället fått ett fall med olika etiska dilemman som de ombetts att läsa och reflektera kring. Intervjuerna har utgått ifrån fallet, men lärarna har uppmuntrats att relatera till egna erfarenheter av etiskt svåra situationer i läraryrket.

Tendensen att försöka hitta de affärsmässiga argumenten (business case) för CSR (Corporate Social Responsibility eller företagens sociala ansvarstagande) började framträda på 1990-talet. Vetenskapsmännen insåg då att en enda forskningsdisciplin inte kan förklara hur företagens arbetssätt med CSR-frågor kan förbättra deras ?bottom line? och således bidra till en hållbar utveckling av samhället. Både teoretiker och praktiker har vänt sin uppmärksamhet mot framgångsrika företag (bästa praxis).  I korthet innebär ett business case inom CSR ett besvarande av frågan ?Vilka fördelar har företagen och samhället av CSR??.

När ett företag råkar i ekonomisk kris ställs ofta revisorn inför nya eller ändrade förutsättningar. Revisionen kommer att bli mera omfattande, och revisorns ställningstagande vid olika bedömningar kommer att påverkas. Påverkan kan bero på olika faktorer. Bland annat kan en revisors personliga riskbenägenhet avgöra huruvida denne ska våga gå över gränsen från sitt revisionsuppdrag till rådgivning. Enligt ABL 13 kap ska kontrollbalansräkning upprättas när det egna kapitalet är förbrukat till hälften (ABL 13:12), men även om företaget saknar utmätningsbara tillgångar (UB 4 kap).

Syftet med denna kvalitativa studie var att studera pedagogens roll i kontakttagandet mellan små barn som inte använder ett utvecklat verbalt språk. För att få empiri till studien utfördes observationer på tre förskolor i norra Sverige. Under observationerna fokuserade vi på hur barnen tar kontakt med varandra samt hur pedagogerna bemöter barnen i deras försök till kontakttagande. Därefter utfördes fokusgruppsamtal med varje enskilt arbetslag på dessa förskolor. Fokusgruppsamtalen genomfördes för att få en bild av hur pedagogerna ser på sin roll i de små barnens kontakttagande, samt vilken inverkan de tror att deras agerande har.Som utgångspunkt i studien har vi använt en tolkande ansats.