Ever since Sweden joined EU on the 1st of January 1995 the auditing is regulated not only by our Swedish laws but also by EG:s directives. In the fourth directive the member states are given a possibility to dispense small companies from the duty to audit the accounts. It is up to every member state to decide whether they want to dispense the small companies or not and today Sweden is one of few member states who does not.The purpose of this essay was to describe how lenders and Skatteverket will act in case of a dispensation for small companies from the duty to audit the accounts. The study has been carried out by interviewing four lenders and Skatteverket.The study shows that the lenders and Skatteverkets acting in case of a dispensation for small companies from the duty to audit the accounts will part from each others. While the lenders stand before a big change Skatteverkets work will be next to unaltered.Half the lenders think that they will continue to demand that the companies? accounts be audited.

Ever since Sweden joined EU on the 1st of January 1995 the auditing is regulated not only by our Swedish laws but also by EG:s directives. In the fourth directive the member states are given a possibility to dispense small companies from the duty to audit the accounts. It is up to every member state to decide whether they want to dispense the small companies or not and today Sweden is one of few member states who does not. The purpose of this essay was to describe how lenders and Skatteverket will act in case of a dispensation for small companies from the duty to audit the accounts. The study has been carried out by interviewing four lenders and Skatteverket. The study shows that the lenders and Skatteverkets acting in case of a dispensation for small companies from the duty to audit the accounts will part from each others. While the lenders stand before a big change Skatteverkets work will be next to unaltered. Half the lenders think that they will continue to demand that the companies? accounts be audited.

I denna studie undersöker vi hur två utrikespolitiska aktörer, USA och EU, i tre empiriska fall tolkat element ur folkrätten. Vi låter två diskurser som bottnar i FN-stadgans rättighet till självförsvar samt en nyare norm som berör statens ansvar att skydda sina medborgare belysa hur aktörerna förhållit sig till folkrätten.Genom en kvalitativ textanalys av aktörernas folkrättsliga beteende i dessa fall visar vi att båda aktörerna söker att förankra sitt utrikespolitiska agerande i folkrättsliga termer. Vidare visar vi att folkrätten är ett tänjbart begrepp för aktörerna, framför allt för USA.Med hjälp av en teori om att det internationella systemet i första hand är strukturerat av folkrätt förklarar vi det båda aktörerna säger folkrättsligt, medan det de faktiskt gör måste förklaras med hjälp av andra teorier inom internationell politik..

Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer.

Studien uppmärksammar det svenska företaget Jula, som vid en tidpunkt då tillväxt råder på den elektroniska marknaden, väljer att lägga ner den elektroniska försäljningskanalen, för att istället satsa på den fysiska försäljningskanalen. Forskare har de senaste decennierna fokuserat på att företag bör vara verksamma genom kombinerade försäljningskanaler, fysisk försäljning och elektronisk handel, för att nå framgång. Därmed har de inte haft fokus på att företag slutar driva kombinerade försäljningskanaler, vilket företaget Jula kan illustrera. Genom att studera företaget Jula, med hjälp av en intervju och sekundärdata, påvisas att forskare hittills inte beaktat väsentliga faktorer i praktiken, och att det idag finns företag som kan vara framgångsrika och konkurrenskraftiga utan kombinerade försäljningskanaler. Även faktorer som ligger till grund för valet av att inte bedriva elektronisk handel påvisas.

Aim: The aim of this study is to analyse the possible motives behind the actions of the five permanent members of the UN Security Council in relation to the conflict in Syria. The background of this aim is the Arab Spring and the protests and violence that have followed the uprising. While, in Libya, the UN Security Council adopted resolutions that allowed sanctions against the Libyan government, no such resolutions have been adopted yet in Syria.Theory: The principal theory of the analysis is Stephen D. Krasner´s theory on sovereignty.Method: I have researched various resolutions and statements done in the Security Council, together with official statements from the actors, through Hadenius´ motive analysis methodology and Gilje & Grimen and Ödmans theories on hermeneutics.Conclusion: The conclusion of the analysis is that there, in the case of Syria and Libya, are two different parties in the Security Council. One that stands for sovereignty and one that stands for intervention.

I denna uppsats presenterar vi en teori och modell som syftar till att illustrera interaktion utifrån en spelteoretisk ansats som en avvägning mellan relativ vinst, definierad som vinster som görs på motpartens bekostnad, kontra ömsesidig vinst, definierad som vinster som görs i samarbete med motparten. Vi förklarar detta synsätt genom att använda oss av kortfattade exempel och applicerar sedan det på två empiriska fall; Liberia och Sverige-Danmark. I sista kapitlet sammanfattas de viktigaste slutsatserna; att samarbete är mer rationellt än konflikt förutsatt att parterna kan se möjligheterna samarbetet kan medföra. Dessutom poängteras att förtroende, eller en utomstående garant, är absolut nödvändigt för fungerande samarbete. Vår ambition har varit att lägga fram ett analysinstrument med en hög grad av generaliserbarhet som kan användas för att få en ökad förståelse av aktörers agerande i såväl samarbete som konflikt..

AbstractsUppsatsen är en teoriutvecklande studie som behandlar Boomerang-effekten, det vill säga fenomenet när forna allierade till stormakter vänder sig mot dem och blir dess fiender. Uppsatsen baseras på två fall; Osama bin Laden och Manuel Noriega eftersom de passar in på fenomenet i fråga. Teoriavsnittet behandlar det internationella systemet, dess egenskaper och komponenter samt alliansbildningar. I analysavsnittet belyses bland annat varför dessa oheliga allianser bildas och senare bryts samt faktorer som ligger bakom det nya fiendeskapet. Vi kommer fram till att kortsiktigheten som präglar politikers och tjänstemäns tänkande och agerande är en av anledningarna till att allianser bildas med opålitliga personer.

Demenssjukdom drabbar var femte person över 80 år i Sverige och befolkningsmängden ökar ständigt, vilket betyder att demensvård är av betydelse för framtida forskning och har stor utvecklingspotential. Demens innebär att den kognitiva förmågan; minne, orientering till tid och rum, personlighetsförändring och förmåga att ta hand om sig själv, försämras steg för steg. Att leva i en stimulerad vardag är av stor vikt för denna patientgrupp. Syftet med litteraturöversikten är att kartlägga hur vårdhundar på olika sätt kan påverka livskvaliteten för patienter med demens. Studien är en litteraturöversikt där en induktiv metod har använts.

CSR (Corporate Social Responsibility) innebär att ett företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl miljömässigt, etiskt, socialt samt ekonomiskt perspektiv. Sedan 1950-talet har begreppet socialt ansvar uppmärksammats och etablerats inom företagsvärlden. Syftet med vår uppsats är att undersöka om CSR som strategi kan vara ett verktyg för ett hållbart företagande och om CSR kan ge en långsiktig lönsamhet på marknaden. För att kunna skapa en förståelse kring komplexiteten inom CSR samt analysera empirin utgår vi från Carrolls CSR-pyramid som en grundläggande modell för att därefter byggas på med den utvecklade tre-stegsmodellen. Vidare ges en genomgång av Lucas teori om strategisk miljöledning för att slutligen presentera Mintzbergs organisationsteori för att visa hur olika verksamheter kan se ut.

This study aims at describing if discrepancies can be found between the rhetoric in Swedish political parties? electoral campaigns to the European Parliament elections in 2004 and their representatives? actual behavior in the European Parliament and to develop plausible explanations to these possible discrepancies. The research method that is being used is content analysis, aiming to answer four research questions regarding the electoral campaigns to the European Parliament elections in 2004 and the behavior by the parties? representatives during the following term of office. The main findings are that some discrepancies can be found regarding which questions are raised most frequently in the electoral campaigns and in the European Parliament, but that no discrepancies can be found regarding the positions taken in questions in the electoral campaigns and in the European Parliament.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns mycket skrivet om SMS-livräddning och studier har påvisat att det räddar liv, inga studier beskriver hur ambulanssjuksköterskan upplever mötet med SMS-livräddaren.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskans tankar och upplevelser av att SMS-livräddare varit först på plats vid misstänkt hjärtstopp.Metod: En kvalitativ intervjustudie med 6 deltagare.Resultat: Det framkom både positiva och negativa tankar och upplevelser i mötet med SMS-livräddaren. SMS-livräddarna sågs som en resurs och förkortade tiden mellan hjärtstopp och HLR. Det fanns en osäkerhet kring SMS-livräddarens kompetens. SMS-livräddarens agerande påverkade ambulanssjuksköterskans upplevelse. Säkerhetsaspekten och etiken kring SMS-livräddning betonades.Slutsats: Mötet med SMS-livräddaren var både positivt och negativt.

I bakgrunden presenteras sjuksköterskans och distriktssköterskans ansvarsområde, att arbetet ska utgå från ett etiskt och holistiskt förhållningssätt och främja hälsa genom exempelvis rådgivning. Forskning beskrev att arbetet med telefonrådgivning upplevdes stimulerande samtidigt som det var svårt att vara både grindvakt och vårdare. Som en hjälp i det arbetet kunde beslutsstöd användas, det sågs som ett skyddsnät som kompletterade sjuksköterskans erfarenheter. Det sågs även som ett kvalitétshöjande instrument samt att rädslan för att ta fel beslut och anmälas minskade. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning utifrån det webbaserade rådgivningsstödet på vårdcentral.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer av betydelse hos sjuksköterskan för patienten i mötet mellan sjuksköterska och patient. Resultatet grundades på 15 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Efter analys av insamlad data kunde två huvudteman urskiljas: Sjuksköterskan som bekräftande och lyssnande samt Sjuksköterskan som etiskt kompetent. Att sjuksköterskor mötte patienten utifrån dessa teman visade sig utgöra en förutsättning för att mötet skulle bli vårdande för patienten. Det framkom att det var viktigt för patienten att bli bekräftad av sjuksköterskan på olika sätt och sedd som en unik individ.

Bakgrund: Mänsklig omsorg är en utgångspunkt för allt mänskligt liv. Människor ärberoende av varandra och vårdrelationen utgör underlaget för all professionellomvårdnad. Tidigare forskning visar att sjuksköterskans attityd påverkar vårdrelationenmed patienter som missbrukar droger. Enligt sjuksköterskans etiska kod bör arbetetgenomsyras av ett etiskt och holistiskt förhållningssätt. Värdegrunden ska vila på enhumanistisk människosyn och alla patienter ska bemötas jämlikt och ges samma tillgångtill högkvalitativ vård oavsett kontext.Syfte: Att belysa attityder i vårdrelationer med patienter som missbrukar droger, ur ettsjuksköterskeperspektiv.Metod: Systematisk litteraturstudie.