Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer när vårdpersonal hamnar i situationer där etiska dilemman uppstår och där de är oförmögna att skydda allas behov och värderingar. Syftet med denna studie var att mäta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård med ett speciellt fokus på situationer som framkallar moralisk stress och på eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som använts var en enkätstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård i Norrbotten. Enkäten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nästan alla situationer där etiska dilemman fanns beskrivna.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagogerna beskriver sitt syfte med högläsning och vilka upplevelser av högläsningen barnen/eleverna uttrycker. Vi ville även ta reda på om det fanns likheter och skillnader mellan pedagogernas syften och barnens/elevernas upplevelser. För att få fram detta använde vi oss av fokusgruppssamtal med både pedagoger och barn/elever. Resultatet visade att pedagogerna har en mängd syften med sin högläsning som till exempel läsinlärning, ökat ordförråd, ge barnet/eleven lugn och ro. Många av dessa uttryckta syften hos pedagogerna nämns inte i barnens/elevernas uttryckta upplevelser av högläsningen, dock uttryckte alla barn/elever en positiv attityd till högläsningen..

Det blir allt vanligare med etiska och miljömässiga märkningar på livsmedel. Med bryggkaffe som exempel är syftet med uppsatsen att undersöka konsumenters attityd till symbolerna KRAV, Rättvisemärkt, Rainforest Alliance och EU-symbolen för ekologiskt jordbruk. Genom att undersöka attityden kan möjliga förklaringar till det så kallade ?konsumentglappet? urskiljas samt förslag till hur glappet kan minskas. Den teoretiska huvudmodell som använts är ?The ABC-model of attitudes? och som analysunderlag används positionering och valkriterier.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Intensivvårdssjuksköterskor uttrycker upplevelser av moralisk stress i det dagliga arbetet och detta kan leda till utbrändhet eller behov av att byta yrke då de inte lyckas bemästra sin situation. Studiens syfte var att kartlägga moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor med hjälp av Moral Distress Scale(MDS). Studien utfördes med en deskreptiv metod av tvärsnittsdesign där 45 sjusköterskor med intensivvårdsutbildning i västsverige tillfrågades att vid ett tillfälle besvara en enkät med en validerad svensköversatt MDS. Resultatet påvisade att det finns signifikant höga nivåer av moralisk stress hos intensivvårdssjuksköterskor yngre än 45 år(p=0,044) och även i gruppen med kandidat/-magisterexamen(p=0,003). De högsta nivåerna av moralisk stress kunde uppmätas när intensivvårdssjuksköterskorna ställdes inför situationer där de upplevde att ingen var beredd att fatta beslut om att avsluta livsuppehållande behandling.

Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är allvarligt sjuka och behöver specialiserad vård. En del av den vården är ofta ventilatorbehandlingen som kan uppfattas som en mycket mentalt påfrestande upplevelse. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas i ventilator på en intensivvårdsavdelning. Datamaterialet har utgjorts av kvalitativa studier med ett patientperspektiv, vilka har analyserats kvalitativt. I resultatet framkom två huvudteman; Verkliga upplevelser och Overkliga upplevelser.

Inledning: I Sverige drabbas ungefär 30000 människor av stroke varje år. Nästanhälften av alla människor som genomgått en stroke blir nedstämda/deprimerade. Det ärviktigt att få kunskap om vilka patientupplevelser som förekommer vidnedstämdhet/depression för att kunna möta patienterna på ett adekvat sätt. Syfte: Syftetmed litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av nedstämdhet/depressionefter stroke. Metod: Litteraturstudien har baserats på 11 kvalitetsgranskadevetenskapliga artiklar från 2003-2013.

Jag vill med denna undersökning ta reda på vilka olika upplevelser elever kan ha vid arbete med praktisk matematik. Litteraturen inom området visar att omkring 50% av eleverna i skolår 7-9 tycker att matematik är roligt, och att praktisk matematik kan förändra dessa attityder positivt. I min undersökning väljer jag att observera en klass med elever i skolår 6 när de genomför praktiska moment samt att intervjua 12 stycken av dessa elever. Jag finner att de bl.a. upplever praktisk matematik som variation från att räkna i boken samt att det är roligt att klippa, klistra och måla.

Varje år insjuknar mellan 25- 30 000 personer i stroke i Sverige. Cirka hälften av de som drabbas av stroke får ätsvårigheter. Svårigheter med att äta kan i sin tur leda till malnutrition. Syftet med denna studie är att belysa strokepatienters upplevelser av ätsvårigheter i samband med stroke. Studien har genomförts som en litteraturstudie, genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar skrivna mellan åren 1990-2007.

Läkemedelshantering såsom administrering av medicin till patienter är en av de dagliga omvårdnadshandlingarna för en sjuksköterska. För en patient som vårdas under Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT) (SFS, 1991:1128) kan upplevelser av att få medicin vara blandade. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete är det viktigt att se patientens unika upplevelser av situationen. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelser av läkemedelsadministrering då de vårdas under LPT. Metoden är av kvalitativ natur där empirin samlats in med hjälp av intervjuer som har analyserats med manifest innehållsanalys.

Syfte: Att undersöka i vilka situationer moralisk stress förekom hos sjuksköterskor inom somatisk vård och hur uppfattningen av moralisk stress påverkades av sjuksköterskans ålder och erfarenhet. Bakgrund: Moralisk stress hos sjuksköterskor uppkommer när de vet vad som borde göras, men strukturella, organisatoriska eller ekonomiska faktorer utgör ett hinder för att utföra rätt handling. Effekter av detta kan leda till dålig självkänsla, depression eller att arbetsplatsen lämnas. Metod: En litteraturstudie med granskning och bearbetning av tio kvantitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Sjuksköterskor upplevde moralisk stress i samarbete med andra professioner samt vid samarbete inom den egna professionen. Moralisk stress upplevdes vid meningslöst vårdande som till exempel ineffektiv vård när läkaren gav inkompetent vård. Även vid meningslöst livsuppehållande vård upplevdes moralisk stress. I vissa etiska situationer och vid besparingar som innefattade personalbrist och kostnadsbesparingar, uppstod även moralisk stress.

Hållbarhetsredovisning är ett frivilligt åtagande för företag och är en vidareutveckling av miljöredovisningen. Redovisningen ges i flera dimensioner för att skapa en starkare grund och trovärdighet samt för att ge en helhetsbild. Denna redovisning utgör miljörelaterade, etiska och sociala förhållanden samt den ekonomiska utveckling som är knuten till dessa. Parallellt med att miljö- och hållbarhetsredovisningspraxis utvecklades under 1990-talet och början av 2000-talet har allt fler modeller, rekommendationer och riktlinjer lanserats av olika organisationer och individer. Till skillnad från den finansiella redovisningen finns det ingen uttömmande lagstiftning för hur ekonomiska, miljömässiga samt sociala och etiska aspekter ska redovisas.

Bakgrund och problem: Företagen har tvingats att redovisa sitt ansvarstagande på senare tid eftersom intressenterna vill erhålla information, på grund av att många intressenter aktivt väljer bort företag som har ett oetiskt agerande. Under 80- och 90- talet förändrades synen på företagens agerande när det handlade om barnarbete, miljöfarlig tillverkning och liknande, i och med detta ställdes det högre krav på det etiska ansvaret och därmed behövde företagen skapa struktur och rutiner för detta, vilket gjordes genom hållbarhetsredovisningen. Den ökade kunskapen och medvetenheten kring hållbarhetsfrågor resulterade i att konsumenter, investerare, arbetssökande, anställda med flera valde hållbara företag och observerade deras värderingar. Detta ledde till aktivt arbete kring hållbarhetsfrågorna. Rättvisefrågor, socialt ansvar och andra syner på företagens ställnings i samhället blir allt mer viktigare på finansmarknaden.

Att tala samma språk är en förutsättning för ett gott ledarskap - En studie av lärande och förväntningar i samband med en ledarskapsutbildning skrevs i syfte att undersöka den upplevelse som studiens informanter förmedlar av en utbildning och ledarskap. Målet är att söka reda på de eventuella behållningar deltagare och företag haft av en ledarskapsutbildning samt den undervisning deltagarna fått ta del av. Studien avser vidare ge en bild av vad situationsanpassat ledarskap innebär utifrån litteraturen och den konsultfirma företaget använt sig av för att hålla i utbildningen. Vidare kommer en jämförelse att göras mellan den information som står skriven i företagets etiska riktlinjer, Code of Ethics och bilden av situationsanpassat ledarskap.Uppsatsens har en kvalitativ ansats som utgångspunkt med åtta intervjuer som är uppdelade i två informantgrupper, en deltagargrupp och en initiativtagargrupp. Den slutsats studien kommer fram till är att deltagarnas upplevelser av ledarskapsutbildningen är av positiv karaktär.

Bakgrund och problem: Efter de omtalade revisionsskandalerna i början av 2000-talet riktades ökade krav på revisorerna, vilket innebar att revisionsregelverken stramades åt. Som ett led i för att säkerställa den interna kvalitetskontrollen inom revisionsföretagen har en ny internationell standard tillkommit, nämligen ISQC 1. Vad gäller byråstorlekens påverkan på revisionskvaliteten föreligger det tidigare utredda aspekter kring detta samband. Dessutom har medvetenheten kring de etiska principerna inom revisionsföretaget kommit att bli allt viktigare. Det har genom åren visat sig vara svårt att kunna fastställa en universell definition kring begreppet revisionskvalitet, som är att betrakta som mångfacetterat.