Syftet med uppsatsen är att beskriva och kartlägga hur socialpedagoger arbetar på särskilt boende. Studien belyser hur delaktighetsbegreppet är kopplat till lärande i vardagliga situationer för personer med funktionshinder. Studien fokuserar på begreppen delaktighet och lärande samt hur socialpedagoger arbetar med detta. Frågeställningarna som besvaras är: Vad är socialpedagogernas roll på gruppboenden? Hur arbetar socialpedagoger för att få brukaren delaktig i vardagliga situationer på gruppbostäder? På vilket sätt arbetar socialpedagoger med att främja brukarens lärande i vardagsarbetet på gruppbostäder? Metoden i studien utgår från en kvalitativ ansats med grund i ett fenomenologiskt perspektiv.

SAMMANFATTNINGFöreliggande uppsats är en kvalitativ undersökning av elevers uppfattningar av människors lika värde. Studien, som har en fenomenografisk ansats, är gjord på en grupp gymnasieelever från ett yrkesförberedande program. Syftet är att finna hur elever beskriver kvalitativt skilda sätt att erfara människors lika värde. I förlängningen är tanken att denna kunskap ska kunna ge en grund för lärare att förstå elevers perspektiv inom området. Den övergripande frågeställningen är: På vilka kvalitativt skilda sätt beskriver gymnasieelever att de uppfattar människors lika värde? 10 elever har intervjuats individuellt utifrån en halvstrukturerad intervjuguide med frågor på såväl generell nivå som avseende specifika frågeställningar.I en teoretisk del ges en översikt över värdegrunden i den svenska skolan, där olika perspektiv på och tolkningar av värdegrunden redovisas och diskuteras.

Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur äldre elever i grundskolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och skolan. Att hemmet och skolan ska ha en nära och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort på området där de två sfärerna samverkar har mestadels utgått ifrån antingen ett lärarperspektiv eller ett föräldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv på samverkan mellan dessa sfärer är, i jämförelse med de andra två nämnda perspektiven, sällsynt. Studier som är gjorda ur ett elevperspektiv visar att när dessa sfärer närmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att värna om sin integritet och för att stärka sin autonomi.

Sammanfattning Regeringsrätten fastslog, genom ett antal rättsfall avkunnade i mars 2009, att de svenska koncernbidragsreglerna inte till fullo var förenliga med etableringsfriheten inom EU. Detta eftersom det sedan Europeiska Unionens Domstols (EUD) avgörande i målet C-446/03 Marks & Spencer har stått klart att det inte är förenligt med etableringsfriheten att neka avdrag i de fall där det utländska dotterbolagets förluster är slutliga och det inte finns någon möjlighet att förlusterna skulle kunna komma att beaktas i dotterbolagets hemviststat. Med anledning av Regeringsrättens avgöranden inleddes ett lagstiftningsarbete med syfte att tillgodose etableringsfriheten vid gränsöverskridande förlustutjämningssituationer vilket utmynnade i 35a kapitlet inkomstskattelagen (1999:1229). Kapitlet har dock kritiserats för att det i flertalet situationer är mycket svårt att åtnjuta avdragsrätt då flera kriterier måste vara uppfyllda samt att avdragsrätten är beloppsbegränsad. Uppsatsens syfte är att analysera ifall 35a kapitlet inkomstskattelagen (1999:1229) medger tillräckligt långtgående möjligheter för moderbolag att tillgodoräkna sig förluster i utländska dotterbolag för att reglerna inte kommer anses strida mot etableringsfriheten vid en eventuell prövning av EUD.De krav för avdragsrätt som kapitlet uppställer har var och en analyserats genom en restriktionsanalys eftersom EUD vanligtvis gör en restriktionsanalys i de fall då det är ursprungsstatens lagstiftning som uppställer ett hinder mot att utöva etableringsfriheten.

Den här uppsatsen behandlar fordrans uppkomst vid offentligt ackord inom ramen för en företagsrekonstruktion. Tidpunkten för en fordrans uppkomst utgör skiljelinjen mellan de fordringar som ingår i ett offentligt ackord och övriga fordringar. I uppsatsen undersöks hur fordrans uppkomst vid offentligt ackord kan bestämmas, hur fordrans uppkomst vid offentligt ackord bestäms och hur fordrans uppkomst vid offentligt ackord ska bestämmas. Författaren presenterar fyra olika principer om hur fordrans uppkomst kan bestämmas. Principerna grundar sig på resonemang som återfinns i rättspraxis och doktrin och som behandlar fordrans uppkomst.

Abstract Denna uppsats handlar om hur kulturarv och kulturell mångfald uppfattas bland några pedagoger på tre svenska skolor som är mångkulturella arenor. Vår undersökning ingår i forskningsfältet Mångfald i förskola och skola. Vårt syfte med detta arbete är att lyfta fram pedagogernas uppfattningar kring kulturarv och kulturell mångfald. Detta på grund av att få en ökad förståelse och samtidigt få fram en tydlig och klar bild av hur man som pedagog på bästa möjliga sätt kan hantera de olika situationer som uppstår på grund av kulturella olikheter inom dagens skola. Undersökningen genomförde vi genom att intervjua och observera fyra pedagoger med inriktning mot grundskolans tidigare år på tre olika skolor i Malmö. Vi har genomfört observationerna under en skoldag i respektive pedagogs klass och därefter har vi utfört intervjun med respektive pedagog.

Syftet med denna uppsats är att försöka belysa de enskilda relationernas betydelse för de gruppdynamiska processerna, och detta i första hand utifrån en socialpsykologisk ansats. För att kunna få möjlighet att undersöka detta fenomen, har jag valt att arbeta med så kallade ?tillfälliga grupper?. Dessa består av personer utan allt för stor inbördes relation samt vilka endast hade fått information om att de skulle deltaga i gruppintervjuer där det skulle diskuteras kring olika etiska dilemman. Vad jag som intervjuledare inte avslöjade var att jag endast ville iaktta det relationella spelet som uppstår i enlighet med de gruppdynamiska processerna.

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Denna uppsats handlar om användandet av sociala berättelser utanför de autistiska spektra, som det sedan tidigare finns forskning om. Sociala berättelser är små korta berättelser som skall vara skrivna i första person och som syftar till att skapa förståelse kring en social situation. De syftar också till att ge stöd för att ändra ett visst beteende som berör en viss social situation. En social berättelse kan vara skriven med illustrationer, innehålla endast text eller endast innehålla bilder. Detta för att möta den berörda individen där dess förståelse finns.Den svenska forskningen om detta ämne är begränsad, vilket leder till min uppsats.

Näringslivet och arbetsmarknaden har under de senaste årtiondena genomgått en rad förändringar till följd av den globala och teknologiska utvecklingen. Som en konsekvens ställs det idag höga krav på företags förmåga att anpassa sig efter de omvärldsförändringar som hela tiden sker. Många företag kan sägas vara föremål för en ständigt pågående strukturomvandlingsprocess med avsikt att skapa ekonomisk effektivitet, flexibilitet och konkurrenskraft. Omstruktureringar såsom företagsförvärv, sammanslagningar och inte minst outsourcing av verksamhet har således kommit att bli vanliga företeelser bland affärsverksamheter idag. Mot bakgrund av ökade företagskoncentrationer och sammanslagningar mellan större företag på den gemensamma marknaden valde rådet 1977 att införa ett EG-direktiv om överlåtelse av verksamhet, till skydd för arbetstagare i sådana situationer.

En implanterbar defibrillator kan vara en livräddande behandling för personer med ökad risk för plötslig död. Behandlingen syftar till identifiera och behandla livshotande rytmrubbningar. Behandlingen kan ges i sekundär eller primärprofylaktiskt syfte. Det finns etiska aspekter vid ställningstagande till behandlingen. Den innebär fysiska, psykiska och sociala anpassningar.

SammanfattningSyfte och frågeställningarDet övergripande syftet med studien var att kartlägga stammande individers attityd till sin egen stamning och stamning i allmänhet.- Hur påverkar stamning individens agerande i olika sociala situationer?- Skillnader i upplevd hälsa hos individer med lätt respektive svår stamning?MetodStudien baseras på enkäter. Målgruppen bestod av stammande individet från hela Sverige. Åldersspannet låg spritt mellan <20 år till >60 år, där 21-30 år stod för störst deltagande. Enkäterna besvarades online och automatisk inlagring av data skedde i Google Docs.

Ofta pressenteras checklistor och modeller för framgångsrikt ledarskap eller hur man på bästa sätt skall uppnå det, där olika egenskaper eller personlighetsdrag lyfts fram som en bra ledare bör ha. Karisma, målmedvetenhet och utstrålning är egenskaper som ofta efterfrågas bland dagens ledare men dessa egenskaper är också utmärkande för personer med antisociala personlighetsstörningar.Syftet med undersökningen är att ta reda på vad som gör personer med antisociala personlighetsstörningar attraktiva för en arbetsgivare samt i vilket sammanhang som de kan vara bra.Studien har genomförts som en kvalitativ ansats och har sin utgångspunkt i en explorativ studie för att kunna inhämta så mycket material som möjligt för att därefter belysa fenomenet allsidigt. Flera teorier har använts framförallt Yukls teorier om effektivt ledarskap samt egenskapsteorin, beteendeteorin och teorin om situationsanpassat ledarskap.Undersökningen visade på att det finns egenskaper som är positiva hos personer med antisociala personlighetsstörningar men det är svårt att avgöra om de är positiva eller negativa utan att relatera egenskaperna till en specifik situation. Egenskapen charmig kan vara positiv i ett sammanhang och negativt i en helt annan situation. Studien visade även på att situationen styr beteendet, där beteendet i denna studie är summan av egenskaper och situation.Utifrån analysen kan slutsatsen dras att det är svårt att säga vad som är attraktivt utan att ta hänsyn till olika situationer.

I många förskolor används idag pedagogisk dokumentation som ett sätt att utvärdera förskolans kvalitetsarbete som står i den reviderade läroplanen (Skolverket, 2010). Mitt syfte med examensarbetet är att se hur begreppet pedagogisk dokumentation tolkas av olika pedagoger. Jag valde tre frågeställningar som skulle ge svar på mitt syfte. Hur tolkas dokumentationsarbetet, finns det några nackdelar samt hur tyder pedagogerna barnens uppfattning. Den kvalitativa forskningsmetoden användes i studien och resultaten kommer från de svar jag fick ifrån intervjuer som genomfördes med pedagogerna.

Uppsatsen är en studie av möjligheter och begränsningar när det gäller att på olika sätt kombinera psykodynamisk teori och systemteori i det kliniska arbetet med företrädesvis ungdomar och deras familjer. Genom litteraturstudier, genomgång av forskningsartiklar på området samt intervjuer med tre psykoterapeuter med utbildning och klinisk erfarenhet från båda teoriområdena, ges olika bilder av hur kombinationer av ovan teori och metod kan se ut och de svårigheter som finns. Uppsatsen berör även generella frågor kring att arbeta integrativt som psykoterapeut. Resultatet av studien visar att det går att kombinera ovan teorier/metoder och att de svårigheter som behöver hanteras, främst handlar om lojalitet och sekretess. Svårigheterna kräver en tydlighet från terapeutens sida när det gäller struktur för behandling och informationsflöde.