Genom att undersöka debatten i den svenska pressen till följd av Muhammedkarikatyrerna och Aftonbladets artikel om pÄstÄdd organhandel, ges en bild av hur den svenska presskÄren ser pÄ sig sjÀlv. Syftet Àr att ge en inblick i journalisternas egen uppfattning av yrkesrollen, vilket ansvar man anser sig ha och vilka etiska förpliktelser man ger uttryck för i debatterna. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr vilken medieetik man kan utlÀsa frÄn debatterna. I resultatet av undersökningen framtrÀder en bild av media som oberoende makt utan politiska eller ekonomiska förpliktelser. JournalistkÄren verkar delad i tvÄ generella uppfattningar av ansvar dÀr man vÀrnar för yttrande- och tryckfriheten samtidigt som man frÄgar sig hur mycket man som journalist fÄr provocera i yttrandefrihetens namn..

Uppsatsen handlar om varför svenska företag lÄter granska sina frivilliga miljöredovisningar, samt vilka för respektive nackdelar det finns med granskning. Vi ville ocksÄ se ifall de företag som granskar miljöredovisningarna anvÀnder sig av de rekommendationer och riktlinjer som finns pÄ omrÄdet. För att komma fram till detta har vi intervjuat representanter för de företag som lÀt granska sin miljöredovisnig frÄn 2000, det var Cerealia, SAS, SCA, SKF och Swedish Meats. Vi har Àven intervjuat de företag som lÄter granska företagens miljöredovisningar, vilka i det hÀr fallet var revisionsbyrÄerna Deloitte & Touche och KPMG, samt miljöcertifieringsföretaget Lloyds Register of Quality Assurance. Vi kom fram till att företagen lÀt granska sina miljöredovisningar av de anledningarna att de ville öka trovÀrdigheten i materialet, men en del av företagen gjorde det ocksÄ för att granskningen ledde till mÄnga interna mervÀrden.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur sjuksköterskor anvÀnder professionell tolk som verktyg i omvÄrdnaden av patienter som inte behÀrskar det svenska sprÄket samt hur kommunikationen möjliggörs dÄ professionell tolk inte anlitas. Leiningers teori om transkulturell omvÄrdnad anvÀndes som teoretisk referensram i studien. Datainsamling gjordes i form av nio intervjuer med sjuksköterskor frÄn tre olika avdelningar pÄ samma klinik. I resultatet framkom att professionell tolk anvÀndes i begrÀnsad utstrÀckning och att sjuksköterskor istÀllet frÀmst tog hjÀlp av anhöriga och flersprÄkig personal för att kommunicera med patienter som inte behÀrskar det svenska sprÄket. Endast ett fÄtal sjuksköterskor i studien kÀnde till att sprÄktolkservice erbjuder telefontolkning och sjuksköterskorna sÄg fler nackdelar Àn fördelar med tjÀnsten.

OtillgÀnglig utemiljö Àr ett problem, bÄde globalt och i Sverige, som drabbar personer med funktionsnedsÀttningar. Landskapsarkitekten kan genom att komma in i ett tidigt skede bidra till att skapa platser som Àr tillgÀngliga för sÄ mÄnga som möjligt. För att kunna göra det krÀvs kunskaper om olika funktionsnedsÀttningar och de behov som medföljer. Boverket har tagit fram föreskrifter för hur tillgÀnglighet ska uppnÄs i nyanlÀggning. Med föreskrifterna följer Àven allmÀnna rÄd som innehÄller rekommendationer och konkreta exempel pÄ lösningar.

Det anses vara en sjÀlvklarhet att omvÄrdnaden ska bedrivas utifrÄn evidens. Trots detta föreligger det brister i sjuksköterskors anvÀndning av evidens i omvÄrdnaden vilket gör att patienter fÄr vÄrd som hade kunnat undvikas eller till och med fÄr vÄrd som kan vara skadlig. Syftet var att beskriva vad som pÄverkar sjuksköterskans anvÀndning av evidensbaserad omvÄrdnad. En litteraturstudie gjordes utifrÄn 19 vetenskapliga artiklar. Analysen utmynnade i fyra kategorier: hinder, kunskapskÀllor, anvÀndning och attityd.

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhÀlsovÄrden möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhÀllet och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa mÄste anmÀlas till socialtjÀnsten. AnmÀlan om misstankar kan leda till etiska dilemman dÀr rÀttvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmÀlningsplikten till socialtjÀnsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhÀlsovÄrden deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys pÄ manifest nivÄ.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.

Att fatta beslut om omvÄrdnad av patienter i palliativ vÄrd Àr ett komplext arbete, som bygger pÄ hur vÄrden Àr organiserad, teoretisk och erfarenhetsmÀssigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det Àr ocksÄ viktigt att vara observant pÄ hur situationsstress hos vÄrdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur vÄrdarna fattar beslut vid omvÄrdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vÄrdare frÄn ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Stora butikskedjor anvÀnder sig utav en visual merchandiser. De grundar sin utbildning pÄ forskning och konceptlitteratur som anger regler och riktlinjer för hur ett skyltfönster ska utformas pÄ ett tilltalande och effektivt sÀtt för att skapa uppmÀrksamhet samt förmedla butikens image. Denna rapport undersöker vikten och anvÀndandet av denna typ av litteratur och teorier hos mindre privatÀgda butiker. Riktlinjer för denna rapport utgÄr frÄn frÄgestÀllningen: Hur skiljer sig mindre butikers utformning av skyltfönster frÄn teori?De gemensamma nÀmnarna för författarna till litteraturen handlar om fÀrg, ljus, gruppering, sinnen och skyltfönstrets primÀra egenskaper.

PÄ Folksam utförs vid starten av detta examensarbete ingen samordnad anvÀndbarhetstest vid design av företagets webbplats och dess applikationer. Arbetet med att utforma egna testanvisningar för anvÀndbarhetstest har precis tagit sin början och en grupp av anstÀllda som ska ta pÄ sig detta arbete har just bildats. Testanvisningarna utformas utifrÄn information som inhÀmtats under kurser, seminarier samt de anstÀlldas egna erfarenheter. Syftet med det examensarbetet som denna rapport beskriver har varit att utforma en utvÀrderingsmodell som skall anvÀndas som mall vid anvÀndbarhetstest under utvecklingsarbete av Folksams webbplats. Den utvÀrderingsmodell som tagits fram under arbetet Àr en slags sammanstÀllning av de riktlinjer som finns för utformning av interaktiva webbsidor som möter anvÀndarens krav pÄ anvÀndbarhet.

Den tekniska utvecklingen, digitaliseringen och avregleringar i lagstiftningen pÄ den finansiella marknaden, har bidragit till mÄnga förÀndringar pÄ denna marknad. Avregleringar i lagstiftningen har lett till en ökad konkurrens och till uppkomsten av nya finansiella produkter, som Àr svÄra att tolka Àven för aktörer som har analyskompetens. De aktörer som agerar pÄ den finansiella marknaden Àr bland annat aktieanalytiker, vars arbetsuppgifter Àr att samla och analysera information om specifika företag och dÀrefter förmedla informationen vidare till placerarna/kunderna. Till analytikernas uppgifter hör Àven att vÀcka placerarnas intresse och motivation, som kan leda till en investering i aktier. Analytikernas arbete har under de senaste Ären ifrÄgasatts och kritiserats ett flertal gÄngen.

Studiens syfte Àr att undersöka barns perspektiv pÄ kunskap och lÀrande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlÀrning, men sedan dess Àr det relativt ont om forskning pÄ omrÄdet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg Àr begrepp frÄn barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk fÀrdighet samt att individer Àldre Àn de sjÀlva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det Àr viktigt att lÀra inför framtiden.

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

BAKGRUND: OmvÄrdnad skall bedrivas holistiskt enligt International code of etics (ICN) trots detta bedrivs den till viss del naturvetenskapligt med fokus pÄ den medicinska delen, som i sig Àr viktig. Tydliga riktlinjer för andlig omvÄrdnad saknas och forskningen Àr begrÀnsad. SYFTE: Syftet med denna studie var att utifrÄn aktuell omvÄrdnadsforskning beskriva faktorer som pÄverkar sjuksköterskors bemötande av frÄgor med existentiellt innehÄll. METOD: Systematiskt litteraturstudie dÀr sju artiklar och en avhandling ingick vilka var etiskt granskade. RESULTAT: Fyra kategorier identifierades, adekvat kompetens, tillÄtande vÄrdmiljö, holistisk mÀnniskosyn och reduktionistisk mÀnniskosyn.

En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förvÀntas att ansvara vid en operation dÀr patienten konstaterats hjÀrndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation nÀr donatorn Àr hjÀrndöd. Studien har en kvalitativ ansats, dÀr forskarna strÀvar efter en helhetsförstÄelse av det studerade intresseomrÄdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frÄgor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation nÀr donatorn var hjÀrndöd.