Syftet med studien var att beskriva förekomsten av posttraumatisk stress bland ambulanspersonal samt skillnader mellan yrkesgrupper. Syftet var Àven att beskriva lokala riktlinjer för hantering av traumatiska hÀndelser. Deltagarna fick delge om nÄgon form av bearbetning samt kamratstöd förekommit pÄ arbetsplatsen efter en traumatisk hÀndelse. Vid datainsamlingen anvÀndes instrumentet, Impact of Event Scale, vilket mÀter posttraumatisk stress. Det var sammanlagt 65 enkÀter som delades ut, varav 63 besvarades.

Bakgrund Patienter i livets slutskede Äterfinns inte bara pÄ palliativt inriktade avdelningar, utan Àven pÄ somatiska avdelningar dÀr verksamheten till stor del Àr kurativt inriktad, vilket kan resultera ien bristande vÄrd för patienter i livets slutskede.Den palliativa vÄrden i Sverige styrs av WHOs definition med tillhörande fyra hörnstenar.Kring patienten i livets slutskede finns etiska aspekter vilka mÄste tas i beaktning, bland annat den enskilde patientens önskningar om hur dennes vÄrd ska se ut. En stor del av den palliativa vÄrdens fokus ligger i lindrandet och omhÀndertagandet. Genom att implementera de palliativa mÄlen i akutsjukvÄrden, kan eventuella konflikter i omhÀndertagandet av patienter i livets slutskede pÄ akutmedicinska avdelningar undvikas.SyfteAtt belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge vÄrd i livets slutskede pÄ en akutkirurgisk avdelning.MetodMetoden som valdes var en kvalitativ intervjustudie, dÄ författarna ansÄg det vara den mest lÀmpliga metoden för att besvara studiens syfte. De intervjuade var sju legitimerade sjuksköterskor verksamma pÄ tre akutkirurgiska avdelningar.ResultatSjuksköterskorna kÀnde sig trygga i det palliativa omhÀndertagandet. De upplevde Àven att de hade tillrÀckliga kunskaper för att ge god palliativ vÄrd.

Introduktion: Det Àr av stor vikt att sjuksköterskan följer de angivna riktlinjerna för handhygien, för att frÀmja god omvÄrdnad. WHO redovisar statistik att sjukvÄrdspersonal vÀrlden över har lÄg följsamhet till handhygienrutiner. Syfte: var att belysa sjuksköterskans följsamhet till riktlinjer för handhygien. med frÄgestÀllningarna:-Hur ser följsamheten till handhygien ut? -Hur ser förutsÀttningarna för följsamhet till handhygien ut? -Vilka konsekvenser kan följsamhet eller bristande följsamhet till handhygien fÄ? Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks niostegs modell, artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed.

Vi konsumerar allt mer i en allt högre hastighet och barnfamiljerna Ă€r en mĂ„lgrupp som marknadens aktörer gĂ€rna vill knyta till sina produkter. Funderar vi över hur vi handlar, Ă€r det hedonistiska eller moraliska faktorer som avgör eller sker det helt enkelt pĂ„ rutin och i invanda mönster? Är förstagĂ„ngsmamman mer intresserad av estetiskt tilltalande produkter eller anser hon att etiska frĂ„gor som miljö och arbetsförhĂ„llanden Ă€r viktigare nĂ€r det gĂ€ller produkter till barn?Syftet Ă€r att inhĂ€mta information frĂ„n förstagĂ„ngsmammor avseende deras konsumtionsmönster nĂ€r det gĂ€ller barnprodukter som klĂ€der, leksaker och blöjor. Tanken Ă€r att fĂ„ insikt i hur de vĂ€ljer sina varor, om det Ă€r etiska eller estetiska faktorer som Ă€r avgörande eller kanske en kombination av de tvĂ„.Undersökningen görs med teoretisk utgĂ„ngspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital med grund i respondenternas socioekonomiska grupptillhörighet. Efter litteraturgenomgĂ„ng i syfte att hitta relevant material har undersökningen sedan genomförts med semistrukturerade intervjuer.

SammanfattningTitel: Vad kostar din tröja?Datum: 2014-01-15Författare: Diana Adolfsson, Kristin Pettersson, Dennis SjögrenNivÄ: Kandidatuppsats i ekonomistyrning 15 hpHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonProblem och Syfte: Globalisering har idag medfört att produktion och andra processer inom företag har förlagts i olika lÀnder runt om i vÀrlden. Svenska textilföretag gör inköp frÀmst frÄn Asien och oftast Àgs inte fabrikerna av företagen utan de har sin produktion placerad hos olika leverantörer. Negativa hÀndelser inom textilindustrin kopplat till arbetsvillkor, miljö och djurskydd har under Ärens lopp avlöst varandra och högre krav pÄ att företagen ska ta ett större ansvar i etiska och sociala frÄgor stÀlldes frÄn olika intressenter. Dock medför antalet leverantörer tillsammans med andra faktorer som kulturella skillnader komplikationer inom uppföljningen av stÀllda krav.

Bakgrund och Problem: FrÄgor om företags sociala ansvar, eller samhÀllsansvar Àr föremÄl för en alltmer intensiv debatt. I debatten diskuteras frÄgor om etiska riktlinjer eller koder för företags uppförande, och vikten av att ta ett globalt ansvar. FramvÀxten av ideella initiativ har varit mycket stark bÄde internationellt och i Sverige och floran av uppförandekoder Àr idag mycket rik. Fackföreningar, enskilda organisationer, branschorganisationer, privata företag har utvecklat egna regelverk för andra att följa. Det hÀr arbetet benÀmns ofta som CSR, Corporate Social Responsibility.

Denna uppsats dokumenterar en fallstudie som gjordes hösten 2006 vid Linde Material Handling i Örebro. Företaget var pĂ„ vĂ€g att expandera och planerade att utöka anvĂ€ndningen av IT i verksamheten. I samband med detta gavs undertecknade i uppdrag att utforma en informationssĂ€kerhetspolicy för verksamheten. I en litteraturstudie kunde det konstateras att det inte fanns nĂ„gra enklare riktlinjer för att utforma sĂ„dana policies, varmed syftet blev att göra detta. Genom en fallstudie pĂ„ företaget dĂ€r vi utformade en IS-policy för deras verksamhet, och Ă€ven gjorde intervjuer med ledning och dokumentationsanalyser, utrönas vilka problem som kan uppstĂ„ och vilka övervĂ€ganden som bör göras för att utforma en lyckad policy.

Denna rapport innehÄller en undersökning av vilka aspekter som Àr avgörande för att en systemutvecklingsprocess leder till slutprodukter med vÀl anvÀndbara grÀnssnitt. Rapporten innehÄller dessutom ett antal riktlinjer för hur en systemutvecklingsmetod kan förbÀttras med avseende pÄ anvÀndbarhet.För att genomföra undersökningen har jag valt att utvÀrdera hur tvÄ systemutvecklingsmetoder, SSADM och IDM, hanterar anvÀndbarhetsaspekter. Jag har utvÀrderat dessa metoder utifrÄn följande frÄgestÀllningar: om de stödjer grÀnssnittsdesign, om de Àr iterativt anvÀndarorienterade, om de involverar designers med speciella grÀnssnittskunskaper, om de har fokus pÄ anvÀndarna, om de innehÄller tidiga och kontinuerliga tester av anvÀndbarhet, om de har en integrerad utveckling samt om de innehÄller stöd för prototyping. Det som framkommer i rapporten Àr att ovanstÄende frÄgestÀllningar till viss del Àr avgörande för att sÀkerstÀlla slutprodukter med vÀl anvÀndbara grÀnssnitt. Förutom ovanstÄende aspekter Àr det dessutom av vikt att ta hÀnsyn till anvÀndbarhet i samband med kravinsamling och kravanalys.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Csikszentmihalyis teorier kring optimala upplevelser, eller flow-upplevelser, kan appliceras pÄ praktisk speldesign. I arbetet kombineras Csikszentmihalyis definition av begreppet flow med Jenova Chens riktlinjer för flow-uppmuntrande design i singleplayerspel för att ge underlag för framtagandet av ett brÀdspel i vilket applicerbarheten hos deras teorier och riktlinjer pÄ multiplayerspel undersökts. För att teorierna och riktlinjerna effektivt skulle kunna undersökas utvecklades det tre olika versioner av brÀdspelet som alla innehÄller olika element som, enligt Csikszentmihaly och Chen, bör alstra flow. Ett flertal spelgrupper fick spela dessa tre versioner och via enkÀtundersökningar och intervjuer förmedla hur de upplevde de olika versionerna, bÄde som individuella produkter och i jÀmförelse med varandra. De data som erhÄlldes frÄn dessa undersökningar indikerade pÄ att nivÄn av kontroll spelaren har över sin spelsituation spelar en vÀldigt avgörande roll i hur han eller hon upplever spelaktiviteten i sin helhet..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa hur volontÀrer lÀr sig förstÄ kulturer genom att leva i lÀnder i Syd. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetat volontÀrt i Syd, med fokus pÄ följande frÄgor:- PÄ vilket sÀtt förÀndrade volontÀrerna sin förstÄelse av kulturer?- Hur kan dessa förÀndringar förklaras genom volontÀrernas lÀrande under vistelsen i Syd?VolontÀrernas berÀttelser analyserades utifrÄn teori om lÀrande i praktikgemenskaper kombinerad med postkolonial teoribildning. Resultatet visar att volontÀrerna tyckte resan gett dem en större förstÄelse för kulturer, men att det Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart vad "förstÄelse för kulturer" egentligen betyder. VolontÀrerna bÄde ökade sin identifikation med och stereotypisering av personer frÄn andra kulturer, men de gjorde detta pÄ sinsemellan olika sÀtt.

Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) arbete gÄr bland annat ut pÄ att bistÄ med insatspersonal till FN-organ eller EU-projekt, för att exempelvis bistÄ med vatten och sanitet, hjÀlpa utsatta kvinnor och barn eller hjÀlpa till efter en jordbÀvning. All insatspersonal mÄste innan insats skriva under pÄ att följa etiska förhÄllningsregler, vilket benÀmns som uppförandekoder. Det Àr viktigt att insatspersonalen följer dessa etiska uppförandekoder vid insats, dÄ det Àr mÄnga mÀnniskor vars liv Àr beroende av deras arbete. Syftet med studien Àr att undersöka hur MSB:s insatspersonal upplever uppförandekoderna vid insats. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur upplever insatspersonalen det Àr att ha uppförandekoderna att förhÄlla sig till? Upplevs uppförandekoderna som stöd eller belastning i arbetet? Hur upplever insatspersonalen att MSB hanterar situationer dÀr nÄgon bryter mot koderna? Har insatspersonalen stÀllts inför situationer dÀr uppförandekoderna gett vÀgledning för agerandet? Hur kan uppförandekoderna förbÀttras?Studiens teoretiska referensram, behandlar bland annat etiska perspektiv, sÄsom konsekvensetisk och utilitarism samt Àmnet uppförandekod redovisas.

Bakgrund I bakgrunden till undersökningen presenteras olika former av samspel och vilka orsaker det finns som bestÀmmer vilken form samspelet tar. Positivt samspel inkluderar utveckling och lÀrande, skapande av kamratrelationer, pedagogers arbetssÀtt samt miljön pÄ förskolan. Vidare ger vi lÀsaren en insyn i hur negativt samspel kan se ut, vilket innefattar uteslutningar, fysiska krÀnkningar, hur barn testar grÀnser och hur den fria leken kan ta en negativ form. Dessutom presenteras orsaker till hur samspelet ser ut, vilket omfattar inkludering och uteslutning, yttre attribut, gruppstorlek samt barnens Älder. Slutligen ges en genomgÄng av vilka riktlinjer som ska följas i arbetet med att utveckla barns samspel.Syfte Vi vill undersöka hur det sociala samspelet ser ut bland barn i förskolan, samt hur barn ger uttryck Ät sina tankar kring samspel med andra barn.Metod Undersökningen tar utgÄngspunkt i kvalitativ metod med inspiration av etnografi, dÀr vi frÀmst har anvÀnt oss av observation.

I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingÄr att utifrÄn gÀllande föreskrifter och sÀkerhetsrutiner kunna hantera medicinsk-tekniska produkter samt att arbeta utifrÄn hygieniska principer och rutiner. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskornas följsamhet gentemot de riktlinjer som finns publicerade i Handbok för hÀlso- och sjukvÄrd gÀllande sticksituationer. Datainsamlingen gjordes pÄ en kirurgisk avdelning pÄ ett sjukhus i södra Sverige genom 14 strukturerade observationer av sjuksköterskor i situationer dÄ de antingen satte perifer venkateter (PVK) eller genomförde venprovtagning. Datan analyerades med manifest innehÄllsanalys och hade en kvantitativ del i form av frekvensdata och en kvalitativ del i form av fÀltanteckningar. Studiens resultat varierar mellan de olika subkategorierna i checklistan.

Högskoleförordningen (SFS 2006:173) föreskriver akademiska krav i kursplan och kursmÄl för bÄde grund- och avancerad nivÄ i sjuksköterskeutbildningar. I svensk sjuksköterskeförening, pÄ lÀrosÀten och i klinisk verksamhet pÄgÄr diskussioner om hur dessa teoretiska krav ska förenas i klinisk praktik. Syftet var att belysa faktorer av betydelse för handledarskapet pÄ grund och avancerad nivÄ och undersöka handledningsstrategier som kan förenar teori och verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterske- och specialistsjuksköterskestuderande. Metoden var en litteraturstudie som baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt grans-kades och analyserades. Resultatet visar att det förutsÀtts ett vÀl fungerande samarbete mellan fakultet och klinisk verksamhet med tydligt formulerade kursplaner, mÄl och riktlinjer för handledning och stöd till handledare frÄn fakultet och verksamhet.

Detta Àr en C-uppsats i Àmnet medier: Dataspelsutveckling som ska leda till min filosofie kandidatexamen. DÄ de etiska frÄgestÀllningarna, speciellt rasism, vid utvecklande av spel har vÀckt mitt intresse valde jag att skriva en C-uppsats med fokus pÄ detta Àmne.Uppsatsen behandlar frÄgestÀllningarna om hur en speldesigner kan undvika stark kritik nÀr hon gör ett spel som utspelas i miljöer och kontexter dÀr det förekommer rasism eller etniska motsÀttningar samt hur en speldesigner balanserar realism och abstraktion i ett spel som utspelas i verklighetsbaserade miljöer. Teorier och texter som anvÀnts för att komma fram till ett svar pÄ frÄgestÀllningen Àr bland annat Rollings och Adams (2003) teori om den etiska dimensionen och diskuterande texter frÄn Chan (2005) och Everett och Watkins (2008) samt Williams m.fl. (2009) som behandlar rasism och rasbaserade stereotyper i spel. De spel som har analyserats nÀrmare Àr Grand Theft Auto: San Andreas (2004) och Resident Evil 5 (2009) som bÄda har fÄtt utstÄ kritik i media för att vara rasistiska eller för att föresprÄka negative stereotyper.Mitt syfte Àr att föra en diskussion om skildringar av ras och etniska grupper i spel och hur dessa skulle kunna presenteras av en speldesigner pÄ ett fördelaktigt sÀtt.Genom detta arbete kom jag fram till bland hur en speldesigner skulle kunna Àndra pÄ vissa variabler för att fÄ ett bredare accepterat spel.