Sökresultat:
4092 Uppsatser om Etiska riktlinjer för skiljemän - Sida 17 av 273
Att tala samma sprÄk Àr en förutsÀttning för ett gott ledarskap : ? En studie av lÀrande och förvÀntade behÄllningar i samband med en ledarskapsutbildning
Att tala samma sprÄk Àr en förutsÀttning för ett gott ledarskap - En studie av lÀrande och förvÀntningar i samband med en ledarskapsutbildning skrevs i syfte att undersöka den upplevelse som studiens informanter förmedlar av en utbildning och ledarskap. MÄlet Àr att söka reda pÄ de eventuella behÄllningar deltagare och företag haft av en ledarskapsutbildning samt den undervisning deltagarna fÄtt ta del av. Studien avser vidare ge en bild av vad situationsanpassat ledarskap innebÀr utifrÄn litteraturen och den konsultfirma företaget anvÀnt sig av för att hÄlla i utbildningen. Vidare kommer en jÀmförelse att göras mellan den information som stÄr skriven i företagets etiska riktlinjer, Code of Ethics och bilden av situationsanpassat ledarskap.Uppsatsens har en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt med Ätta intervjuer som Àr uppdelade i tvÄ informantgrupper, en deltagargrupp och en initiativtagargrupp. Den slutsats studien kommer fram till Àr att deltagarnas upplevelser av ledarskapsutbildningen Àr av positiv karaktÀr.
Riktlinjer för elektronisk handel i mindre företag
Uppsatsen behandlar mindre företags införande och anvÀndande av elektronisk handel. UtifrÄn teorier för elektronisk handel har vi sammanstÀllt riktlinjer som tillsammans utgör ett nytt teoretiskt ramverk. Under författandet av uppsatsen har ramverket kontrollerats och delvis förfinats utifrÄn vÄr empiriska studie och genomförda analys. Ramverket innefattar mindre företags införande och anvÀndande av elektronisk handel. Uppsatsen framhÀver riktlinjer angÄende elektronisk handel som mindre företag bör ta hÀnsyn till.
Mobilapplikationsutveckling med en anvÀndarcentrerad designfilosofi ? enligt ISO 9241-210
Marknaden för smartphones har vuxit stort under de senaste Ären och Àven utveckling av applikationer till dessa. DÄ utveckling av applikationer för smartphones skiljer sig frÄn traditionell utveckling sÄ passar inte traditionella utvecklingsprocesser för utveckling till smartphones pÄ ett optimalt sÀtt. Denna studie undersöker mobilapplikationsutveckling med fokus pÄ anvÀndbarhet. DÄ det rÄder brist pÄ systemutvecklingsprocesser för mobilapplikationsutveckling sÄ vill denna studie utvÀrdera ISO standarden ?ISO 9241-210 ? AnvÀndarcentrerad design för interaktiva system?.
"Vi pratar inte sÄ mycket om jÀmstÀlldhet men det Àr ett viktigt Àmne": En studie om lÀrares syn pÄ genus och jÀmstÀlldhetsarbete i grundskolans tidigare Är
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare som Àr verksamma i grundskolans tidigare Är resonerar kring och arbetar med de genusrelaterade mÄl och riktlinjer som finns nedskrivna i de nationella styrdokumenten. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ undersökningsmetod dÀr fyra lÀrare med olika arbetsplatser och erfarenheter har intervjuats. Min undersökning visar att jÀmstÀlldhet Àr ett Àmne som samtliga intervjuade lÀrare anser Àr mycket relevant att arbeta med. Undersökningen visar emellertid ocksÄ att lÀrarna, trots de genusrelaterade mÄl och riktlinjer som finns nedskrivna, saknar ett tydligt gemensamt förhÄllningssÀtt rörande genus och jÀmstÀlldhetsarbete i skolan. JÀmstÀlldhetsarbete förekommer i viss mÄn pÄ klassrumsnivÄ men utöver det visar studien att riktlinjer för ett övergripande jÀmstÀlldhetsarbete saknas..
Stödjande lÀrare - mentorskap enligt fem gymnasielÀrare
Mentorskapet Àr en stor del av lÀraryrket för mÄnga gymnasielÀrare. VÄr uppfattning Àr att mentorskapet mellan lÀrare och elev tenderar att fÄ otydliga grÀnser, Àven pÄ skolor dÀr det finns riktlinjer för mentorskapet, vilket gör det svÄrt för lÀraren att avgrÀnsa mentorsrollen. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur mentorskapet i gymnasieskolan kan se ut pÄ en skola dÀr det finns riktlinjer för verksamheten. Detta har vi gjort genom att besvara frÄgor om vad lÀrare i gymnasieskolan anser syftet med mentorskapet vara, vad de utför i egenskap av mentorer, vad de anser bör ingÄ i mentorskapet samt hur detta förhÄller sig till de riktlinjer om mentorskapet som finns pÄ ett utvalt rektorsomrÄde. Studien Àr kvalitativ och vi har anvÀnt oss av semi-strukturerade intervjuer som metod.
Reclaim Aspergern! : Hur individer med Aspergers syndrom förhÄller sig till sin diagnos och sin funktionsnedsÀttning i sin blogg.
Syftet med studien var att med kvalitativ metod försöka förstÄ hur individer medAspergers syndrom förhÄller sig till sin diagnos och sin funktionsnedsÀttning i sinblogg. I en ambition att nÄ ett inifrÄnperspektiv kom bloggtexter att analyserasenligt en tolkande fenomenologisk ansats (IPA). Stor vikt har lagts vid att förhÄllasig till etiska riktlinjer för Internetforskning och att behÄlla bloggskribenternaskonfidentialitet. Det senare medförde till exempel att citat frÄn bloggtexterna inteförekommer i arbetet. I bloggtexterna har dels tre mer genomgÄende temanutkristalliserats.
Bokföringsskyldigheten - En ny definition av redovisningskvalitet : En kvantitativ studie som kartlÀgger samband till redovisningskvalitet för att motverka intressenters konkurskostnader
Revisorer anses utgöra en profession vilket kÀnnetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav pÄ utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sÀtter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmÀnintresset. Innebörden av allmÀnintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner pÄ vad det faktiskt innebÀr. Enligt IFAC innebÀr allmÀnintresset att hÀnsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhÀllet men inom professionen finns det skillnader i syn beroende pÄ rang. PÄ vÀgen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar.
HÀlsofrÀmjande utemiljöer vid seniorboenden.
MĂ„nga arter av dagrovfĂ„glar har varit och Ă€r fortfarande hotade. Ă
terinplantering Àr en vanlig ÄtgÀrd för att restaurera rovfÄgelpopulationer. Syftet med studien Àr att undersöka om det finns ett samband mellan hur vÀl man följt IUCN:s riktlinjer för Äterinplantering och framgÄngen hos projekten. Jag har ocksÄ utvÀrderat vilka som Àr de vanligaste Äterinplanteringsmetoderna. Dessutom har jag analyserat sambandet mellan projektresultaten och projekttid och antalet utplanterade fÄglar.
Belgiska sjuksköterskors roll och instÀllning till eutanasi ? en litteraturstudie.
Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva belgiska sjuksköterskors roll och instÀllning till eutanasi (dödshjÀlp). Metoden som valdes att anvÀndas var en beskrivande litteraturstudie med artiklar framsökta i PubMed (MedLine). Av 1632 framsökta artiklar valdes 15 relevanta artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats ut. Resultatet visade att de viktigaste delarna i sjuksköterskans roll vid eutanasi Àr, förutom att tillgodose patientens omvÄrdnadsbehov, att stödja patienten och anhöriga samt organisera allt det praktiska.  Att vara involverad i beslutsprocessen Àr nÄgot som sjuksköterskorna tyckte var mycket viktigt.
LÄt spriten flöda! En observationsstudie om sjuksköterskors följsamhet gentemot riktlinjer för basala hygienrutiner och personlig hygien
VÄrdrelaterade infektioner kan innebÀra stora ekonomiska förluster för samhÀllet men medför Àven lidande för dem som drabbas. FrÀmsta orsak till uppkomst och spridning Àr att vÄrdpersonalens basala hygienrutiner och personliga hygien brister. Handbok för hÀlso- och sjukvÄrd innehÄller riktlinjer som baseras pÄ vetenskap och beprövad erfarenhet. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och beskriva hur sjuksköterskor pÄ vÄrdavdelning följer handbokens riktlinjer avseende basalhygien och personlig hygien. Detta undersöktes i en empirisk observationsstudie med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.
4 kap. 2§ SocialtjÀnstlagen, varför och till vad? : en deskriptiv studie av bifall och riktlinjer.
PÄ 1800-talet var fattigvÄrdslagstiftningen uppdelad i en obligatorisk och en frivillig del och sÄ Àr det fortfarande. I denna uppsats Àr det paragrafen i nutida lagstiftning om socialbidrag, som kan jÀmföras med den frivilliga delen frÄn 1800-talet, som stÀlls i fokus.Syftet har varit att undersöka vad paragrafen anvÀnds till, om dÀr Àr nÄgon variation gÀllande demografiska variabler eller ÀndamÄl, och vilka riktlinjer kommunerna ger till beslutsfattarna.Urvalet av kommuner till undersökningen av bifall till bistÄnd uppgÄr till fem kommuner. NÀr det gÀller riktlinjerna som ges till beslutsfattarna, har jag samlat information frÄn 47 kommuner i varierande kommungrupper över hela landet. De blev utvalda av praktiska skÀl efter vilka som hade publicerat sina riktlinjer pÄ internet.Resultatet av denna studie Àr att anvÀndningen av paragrafen inte Àr sÄ omfattande och det finns indikation pÄ att det finns en större variation nÀr det gÀller riktlinjerna för beslutsfattare. Studien gav Àven en indikation pÄ att det finns problem i det svenska samhÀllet nÀr det kommer till att fÄ tillgÄng till ett stÀlle att vara pÄ, bÄde nÀr man lever och nÀr man dör..
En studie i fondskapande - Skapandet av en etisk fond som Àven garanterar investeraren att inte bidra till oetiska bonussystem
Sammanfattning: Titel: En studie i fondskapande - Skapandet av en etisk fond som Ă€ven garanterar investeraren att inte bidra till oetiska bonussystem. Ămne: Kandidatkurs i Företags Ekonomi (FEKK01) Nyckelord: Optionsprogram, Etiska fonder, CSR, SRI, Sharpe-kvot Seminarium: 2008-12-22, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Författare: Carl Eric Toresson, Jens Danerhall och Markus Nordquist Handledare: Gösta Wijk Problem: Efter de senaste Ă„rens uppmĂ€rksammade bonusskandaler, dĂ€r företagsledare har haft möjlighet att kvittera ut enorma belopp, anser vi att det finns ett behov och en efterfrĂ„gan av ett investeringsalternativ dĂ€r man undviker sĂ„dana ersĂ€ttningsprogram. Vi tror att mĂ„nga anser att optionsprogrammen Ă€r oetiska och att det kan vara av intresse att utöka ett redan medvetet sparalternativ i form av etiska fonder med ytterligare ett hĂ€nsynstagande. Syfte & Bidrag: VĂ„r ambition Ă€r att utveckla en alternativ etisk fond som utöver de allmĂ€nna etiska placeringsreglerna Ă€ven tar hĂ€nsyn till ytterligare en oetisk variabel, nĂ€mligen optionsprogram. Vi kommer Ă€ven att analysera och sammanstĂ€lla svĂ„righeterna med att utveckla fonder generellt, men framförallt för en fond som tar stĂ€llning till specifika frĂ„gor.
Solidaritet möter byrÄkrati : En kvalitativ studie om nÄgra socialarbetares arbete med papperslösa immigranter
Papperslösa immigranter har begrÀnsade rÀttigheter utifrÄn nationell lagstiftning pÄ grund av sin juridiska "icke legala" status, vilket utmanar det sociala arbetets globala etiska vÀrden med fokus pÄ mÀnskliga rÀttigheter. UtifrÄn detta var studiens syfte att undersöka nÄgra socialarbetares arbete med papperslösa immigranter inom kommunens SocialtjÀnst. Med utgÄngspunkt i en kvalitativ ansats har fyra intervjuer gjorts med socialarbetare som arbetat med papperslösa immigranter. Fokus har varit; hinder och möjligheter att kunna hjÀlpa gruppen, beaktande av nationell lagstiftning och internationella principer samt upplevelsen av etiska dilemman i att vilja hjÀlpa och hinder i myndighetsutövningen. Studiens teoretiska utgÄngspunkter har varit nationalistisk byrÄkratisering samt anti- diskriminerande socialt arbete.
Etiska och moraliska vÀrderingar i samband med pensionering av ridskolehÀsten
I samma takt som ridskolor rekryterar hÀstar mÄste de ocksÄ avveckla hÀstar pÄ grund av att hÀstarna blir gamla och inte orkar med arbetet. Att veta vad som Àr rÀtt att göra med hÀsten nÀr den pensioneras kan vara svÄrt och det finns vÀldigt lite fakta om avveckling. MÄnga faktorer spelar in, bland annat etik och moral. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur ridskolor handlar och tÀnker ur ett etiskt och moraliskt perspektiv nÀr man ska pensionera ridskolehÀsten. Det har Àven undersökts vad ridskolorna har för syn och vÀrdering pÄ hÀstar, elever och samhÀlle eftersom det kan tÀnkas pÄverka deras moraliska och etiska vÀrdering vid pension av ridskolehÀstar.I studien har kvalitativ metod anvÀnts genom telefonintervjuer med sex ridskolor utvalda över hela landet som Àr anslutna till Svenska ridsportförbundet.
EFTER AVGĂ NGEN
Arbetsmetod och urval. Vi ville studera publicistiska beslut och etiska övervÀganden i samband med medierapporteringen kring Sven Otto Littorins avgÄng. AffÀren Littorin..