Mervärdesskattelagen trädde i kraft i Sverige år 1994 och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Efter Sveriges inträde i EU, år 1995, har det pågått anpassningsåtgärder inom momsområdet för att uppnå en harmonisering med EU:s mervärdesskattedirektiv. Medlemskapet har således inneburit att EU-rätten har blivit en del av det svenska rättssystemet och följaktligen är det inte längre bara den nationella rätten som ska beaktas utan stor hänsyn måste också tas till innehållet i EU-rätten. Från och med den 1 januari 2010 har det införts nya regler i mervärdesskattelagen om omsättningsland för tjänster. Detta har gjorts med anledning av direktiv 2008/8/EG och syftet med genomförandet av dessa regler i svensk rätt är att det allmänt sett är en fördel för rättstillämpningen om de svenska bestämmelserna i stort är ordnade på samma sätt som i EU-rätten.

Vi konsumerar allt mer i en allt högre hastighet och barnfamiljerna är en målgrupp som marknadens aktörer gärna vill knyta till sina produkter. Funderar vi över hur vi handlar, är det hedonistiska eller moraliska faktorer som avgör eller sker det helt enkelt på rutin och i invanda mönster? Är förstagångsmamman mer intresserad av estetiskt tilltalande produkter eller anser hon att etiska frågor som miljö och arbetsförhållanden är viktigare när det gäller produkter till barn?Syftet är att inhämta information från förstagångsmammor avseende deras konsumtionsmönster när det gäller barnprodukter som kläder, leksaker och blöjor. Tanken är att få insikt i hur de väljer sina varor, om det är etiska eller estetiska faktorer som är avgörande eller kanske en kombination av de två.Undersökningen görs med teoretisk utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital med grund i respondenternas socioekonomiska grupptillhörighet. Efter litteraturgenomgång i syfte att hitta relevant material har undersökningen sedan genomförts med semistrukturerade intervjuer.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att jämföra svensk och dansk turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. I första hand kartlägger jag hur länderna reglerar turordning. Därefter undersöker jag vilken funktion reglerna kring turordning fyller för arbetstagare i Sverige respektive Danmark. Vidare undersöker jag i vilken utsträckning reglerna kring turordningen fyller samma funktion i Danmark som i Sverige? Vilket skydd ger det arbetstagaren? Jag har använt mig av rättsdogmatisk metod för att kartlägga ländernas regler för turordning.

SammanfattningTitel: Vad kostar din tröja?Datum: 2014-01-15Författare: Diana Adolfsson, Kristin Pettersson, Dennis SjögrenNivå: Kandidatuppsats i ekonomistyrning 15 hpHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonProblem och Syfte: Globalisering har idag medfört att produktion och andra processer inom företag har förlagts i olika länder runt om i världen. Svenska textilföretag gör inköp främst från Asien och oftast ägs inte fabrikerna av företagen utan de har sin produktion placerad hos olika leverantörer. Negativa händelser inom textilindustrin kopplat till arbetsvillkor, miljö och djurskydd har under årens lopp avlöst varandra och högre krav på att företagen ska ta ett större ansvar i etiska och sociala frågor ställdes från olika intressenter. Dock medför antalet leverantörer tillsammans med andra faktorer som kulturella skillnader komplikationer inom uppföljningen av ställda krav.

This study is inspired by research about alliance as a common factor. The purpose is to explore the positive experiences among community-based social support workers when breaking the rules with their clients. The study questions in which situations they broke the rules and how they handled these situations related to their clients and colleges. Qualitative, individual interviews were made with four community-based social support workers who had such experiences. The results were analysed through an hermeneutic approach using Johan Asplund's theory of social responsiveness.

Det fanns hos oss en nyfikenhet och många funderingar kring ämnet textreklam. Vad är egentligen textreklam? Hur definieras det, finns det några regler och framförallt: hur efterföljs de i så fall? Vi ville titta närmre på detta och lära oss mer..

För att intressenterna ska kunna lita på företagens årsredovisningar krävs att en revisor har granskat dem och att revisorn har varit oberoende. Då revisorer har två roller, både som rådgivare och granskare, kan oberoendet ifrågasättas. Syftet med vår uppsats var att utifrån revisorns synsätt studera revisorernas dubbla roller som rådgivare och granskare, och om dessa två roller står i konflikt med varandra. Vi ville mer specifikt undersöka om revisorns personlighet och personliga bedömningar påverkar revisorns oberoende. Vidare ville vi studera hur revisorerna förhåller sig till de lagar, regler och normer som finns kring oberoendet.

Syftet med den här uppsatsen är att visa hur volontärer lär sig förstå kulturer genom att leva i länder i Syd. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetat volontärt i Syd, med fokus på följande frågor:- På vilket sätt förändrade volontärerna sin förståelse av kulturer?- Hur kan dessa förändringar förklaras genom volontärernas lärande under vistelsen i Syd?Volontärernas berättelser analyserades utifrån teori om lärande i praktikgemenskaper kombinerad med postkolonial teoribildning. Resultatet visar att volontärerna tyckte resan gett dem en större förståelse för kulturer, men att det är långt ifrån självklart vad "förståelse för kulturer" egentligen betyder. Volontärerna både ökade sin identifikation med och stereotypisering av personer från andra kulturer, men de gjorde detta på sinsemellan olika sätt.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) arbete går bland annat ut på att bistå med insatspersonal till FN-organ eller EU-projekt, för att exempelvis bistå med vatten och sanitet, hjälpa utsatta kvinnor och barn eller hjälpa till efter en jordbävning. All insatspersonal måste innan insats skriva under på att följa etiska förhållningsregler, vilket benämns som uppförandekoder. Det är viktigt att insatspersonalen följer dessa etiska uppförandekoder vid insats, då det är många människor vars liv är beroende av deras arbete. Syftet med studien är att undersöka hur MSB:s insatspersonal upplever uppförandekoderna vid insats. Frågeställningarna är; Hur upplever insatspersonalen det är att ha uppförandekoderna att förhålla sig till? Upplevs uppförandekoderna som stöd eller belastning i arbetet? Hur upplever insatspersonalen att MSB hanterar situationer där någon bryter mot koderna? Har insatspersonalen ställts inför situationer där uppförandekoderna gett vägledning för agerandet? Hur kan uppförandekoderna förbättras?Studiens teoretiska referensram, behandlar bland annat etiska perspektiv, såsom konsekvensetisk och utilitarism samt ämnet uppförandekod redovisas.

Syftet är att undersöka vad Svensk Kod för Bolagsstyrning tillför den interna kontrollen (avseende finansiell rapportering) hos finansiella institutioner, för att synliggöra nyttan med Koden och därmed förstå hur pass nödvändig Koden är för finansiella institutioner. Utifrån syfte görs en kvalitativ undersökning för att få förståelse för hur Koden påverkar/påverkat företagens interna kontroll, avseende den finansiella rapporteringen. Empirin har varit utgångspunkt och teorin ett ramverk som empirin analyserats mot. Grunden för empirianalysen är att få ökad förståelse och därmed kunna göra tolkningar av det undersökta problemet. Undersökningen kan ej generaliseras, bland annat för att det är för få bolag som intervjuats och det är inte heller den kvalitativa forskningens syfte att göra generaliseringar.

Det finns ett ökat medvetande om de effekter som turismen medför och för att undvika de negativa effekter som kan uppstå präglas utvecklingen alltmer av ett hållbart och långsiktigt tänkande. Ekoturism är en form av turism som växt fram med utgångspunkt i en sådan filosofi. Den innebär ett förhållningssätt samt även en utvecklingsmodell som strävar efter att gynna destinationen och skapa en lokal ekonomisk tillväxt. De principer som definierar ekoturismen kan ofta identifieras i den samtida planerings- och utvecklingsfilosofin. Studiens syfte är att undersöka hur de principerna kan integrera i utvecklingen på en destination som Kalmar län.Undersökningen utgår från en deduktiv ansats och med en teoretisk utgångspunkt har jag fördjupat mig i den tidigare forskningen för att finna samband där de båda begreppen ekoturism och destinationsutveckling kan ses integrera med varandra.

Detta är en C-uppsats i ämnet medier: Dataspelsutveckling som ska leda till min filosofie kandidatexamen. Då de etiska frågeställningarna, speciellt rasism, vid utvecklande av spel har väckt mitt intresse valde jag att skriva en C-uppsats med fokus på detta ämne.Uppsatsen behandlar frågeställningarna om hur en speldesigner kan undvika stark kritik när hon gör ett spel som utspelas i miljöer och kontexter där det förekommer rasism eller etniska motsättningar samt hur en speldesigner balanserar realism och abstraktion i ett spel som utspelas i verklighetsbaserade miljöer. Teorier och texter som använts för att komma fram till ett svar på frågeställningen är bland annat Rollings och Adams (2003) teori om den etiska dimensionen och diskuterande texter från Chan (2005) och Everett och Watkins (2008) samt Williams m.fl. (2009) som behandlar rasism och rasbaserade stereotyper i spel. De spel som har analyserats närmare är Grand Theft Auto: San Andreas (2004) och Resident Evil 5 (2009) som båda har fått utstå kritik i media för att vara rasistiska eller för att förespråka negative stereotyper.Mitt syfte är att föra en diskussion om skildringar av ras och etniska grupper i spel och hur dessa skulle kunna presenteras av en speldesigner på ett fördelaktigt sätt.Genom detta arbete kom jag fram till bland hur en speldesigner skulle kunna ändra på vissa variabler för att få ett bredare accepterat spel.

Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på en skola  i Sverige och  på en skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.

Detta är en C-uppsats i ämnet medier: Dataspelsutveckling som ska leda till min filosofie kandidatexamen. Då de etiska frågeställningarna, speciellt rasism, vid utvecklande av spel har väckt mitt intresse valde jag att skriva en C-uppsats med fokus på detta ämne.Uppsatsen behandlar frågeställningarna om hur en speldesigner kan undvika stark kritik när hon gör ett spel som utspelas i miljöer och kontexter där det förekommer rasism eller etniska motsättningar samt hur en speldesigner balanserar realism och abstraktion i ett spel som utspelas i verklighetsbaserade miljöer. Teorier och texter som använts för att komma fram till ett svar på frågeställningen är bland annat Rollings och Adams (2003) teori om den etiska dimensionen och diskuterande texter från Chan (2005) och Everett och Watkins (2008) samt Williams m.fl. (2009) som behandlar rasism och rasbaserade stereotyper i spel. De spel som har analyserats närmare är Grand Theft Auto: San Andreas (2004) och Resident Evil 5 (2009) som båda har fått utstå kritik i media för att vara rasistiska eller för att förespråka negative stereotyper.Mitt syfte är att föra en diskussion om skildringar av ras och etniska grupper i spel och hur dessa skulle kunna presenteras av en speldesigner på ett fördelaktigt sätt.Genom detta arbete kom jag fram till bland hur en speldesigner skulle kunna ändra på vissa variabler för att få ett bredare accepterat spel.

SyfteSyftet med denna studie är att se hur lärare arbetar med åtgärdsprogram i idrott och hälsa. Avsikten är att undersöka och utveckla mina och läsarens kunskaper kring hur lärare arbetar med åtgärdsprogram i Sverige och Storbritannien och vilka effekter och vilken påverkan åtgärdsprogrammen har och får för elever och lärare.FrågeställningHur arbetar lärare med åtgärdsprogram i Sverige och Storbritannien i idrott och hälsa?Vad påverkar detta arbete enligt lärarna? Vilka effekter får åtgärdsprogrammen för eleverna enligt lärarna?MetodSom metod har jag valt att intervjua lärare - det vill säga en kvalitativ form av studie. Jag har intervjuat sex lärare, tre lärare inom det svenska skolväsendet och tre lärare inom det engelska för att på så sätt få en jämn fördelning.Intervjuerna spelades in och dokumenterades i skrift vilket lärarna också informerades om.Idrottslärarna informerades innan intervjun om intervjuernas syfte och användningsområde samt de etiska rättigheterna utifrån VR (vetenskapsrådets forsknings etiska principer). Lärarna informerades aven om rätten av valet att avstå från att delta i intervjun och studien.Slutsats och ResultatSlutsatsen av denna rapport visar att åtgärdsprogrammen i Sverige och England ser snarlika ut och omfattar i stor utsträckning samma sak.