Sökresultat:
1049 Uppsatser om Etiska överväganden - Sida 56 av 70
Kompetensutveckling inom palliativ vÄrd
Titel: Kompetensutveckling inom palliativ vĂ„rd Institution: Institutionen för vĂ„rdvetenskap och hĂ€lsaKurs: LVO 110, VĂ„rd och omsorg för lĂ€rare Författare: Ingrid Hellberg och Ammie ĂrtlundHandledare: Annica LagströmExaminator: Kaety Plos Sidantal: 21Examen: HT 2008-01-17För vĂ„rdpersonal Ă€r omvĂ„rdnad en central del av arbetet och det behövs kompetens för att utföra den. Kompetensen bör dessutom utvecklas för att vĂ„rdarbetet ska bli sĂ„ professionellt som möjligt. Inom palliativ vĂ„rd Ă€r det sĂ€rskilt betydelsefullt att personalen har den kompetens som krĂ€vs eftersom de döende personerna och deras anhöriga Ă€r i en speciell situation. I problemformuleringen berĂ€ttar vi att det Ă€r mĂ„nga vĂ„rdgivare som tycker att det Ă€r svĂ„rt att i hantera funderingar som handlar om livets mening och död. Det brister i kunskaper om hur lĂ€raren kan gĂ„ till vĂ€ga inom undervisningen av palliativ vĂ„rd och av den anledningen Ă€r det svĂ„rt för lĂ€raren att hantera uppgiften.
BildlÀrares upplevelser av vÀrdegrundens förankring i bildundervisningen : En studie om vÀrdegrundens förankring i bildundervisningen med fokus pÄ demokrati, etik och moral
Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka bildlÀrares upplevelser av vÀrdegrundens förankring i bildundervisningen med fokus pÄ moral, etik och demokrati, men ocksÄ om bildlÀrare kan uppleva eventuella motsÀttningar mellan Ä ena sidan yttrandefrihet och Ä andra sidan etiska begrÀnsningar i diskussioner kring bilder och i bildskapandet. Förutom att ha genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer sÄ har jag för att nÄ fram till syftet med min undersökning gjort en litteraturstudie.Resultatet visar att bildlÀrarna har vÀrdegrunden enligt Lpo 94 förankrad i sin undervisning. VÀrdegrunden kommer till uttryck bÄde genom diskussioner och i det konkreta bildarbetet. Det sistnÀmnda ofta i form av olika teman som berör vÀrdegrundsfrÄgor. VÀrdegrunden konkretiseras ocksÄ genom diskussioner som berör demokrati, etik och moral.
Etisk redovisning : En jÀmförande litteraturstudie mellan tre olika branscher
Problem & bakgrund: Den grundlÀggande problematiken med etisk redovisning Àr att den inte Àr lagstadgad, dÀrför kan företagen sjÀlva styra hur de vÀljer att redovisa den samt hur de vÀrderar informationen.  Etisk redovisning Àr ett viktigt och aktuellt Àmne som succesivt bör utvecklas i nÀringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat stÀlla högre krav pÄ företagen att ta sitt miljömÀssiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera pÄ den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr förklara vad etisk redovisning Àr samt att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka hur företag anvÀnder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen Àr en litteraturstudie som bygger pÄ en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen Àr att de faktorer som pÄverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta Àr storleken pÄ företaget, trovÀrdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch vÀljer att redovisa etisk redovisning likvÀrdigt det största företaget inom branschen.Det sista mÄlet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad etisk redovisning Àr. Etisk redovisning Àr en icke-finansiell redovisning som företag vÀljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.
Patientens upplevelse av god omvÄrdnad: Har arbetsmodellen nÄgon betydelse?
Enligt lagar och förordningar, omvÄrdnadsteorier och etiska förhÄllningsregler ska hÀlso- sjukvÄrden ge god omvÄrdnad till alla patienter och den ska utgÄ frÄn den enskilda individens behov. Denna litteraturstudies syfte Àr att belysa innebörden av god omvÄrdnad ur patientens perspektiv. Efter litteratursökning i databasen CINAHL valdes Ätta artiklar som motsvarade syftet ut. Metoden som anvÀnts utgÄr frÄn Fribergs (2006) modell om analys av kvalitativ forskning. Friberg (2006) skriver att kvalitativa studier har ökad förstÄelse som yttersta mÄl.
N?R D?DEN BLIR ETT VAL. En allm?n litteratur?versikt om sjuksk?terskans upplevelser och attityder kring patienter som ?nskar d?dshj?lp
Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande
fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall
genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om
att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d?
tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.
Fojejjo : Ett designverktyg för funktionscontainrar
Projektets syfte har varit att utveckla ett dataprogram för design och konstruktion av sÄ kallade funktionscontainrar. En funktionscontainer Àr en stor container som inrymmer utrustning sÄsom arbetsbÀnkar, svetsar och dokumentskÄp och som ska kunna anvÀndas under militÀra operationer. Datorstödd design Àr vanligt förekommande och företaget som har efterfrÄgat det utvecklade dataprogrammet ville gÄ över frÄn papper och penna till datorstödd design. För att styra projektet framÄt har den sÄ kallade ccd-metoden anvÀnts. Dataprogrammet heter Fojejjo och det har skrivits i C# .NET.
"Du fÄr inte dö pÄ en söndag" : sjuksköterskors upplevelser av att ge vÄrd i livets slutskede pÄ akutkirurgisk avdelning.
Bakgrund Patienter i livets slutskede Äterfinns inte bara pÄ palliativt inriktade avdelningar, utan Àven pÄ somatiska avdelningar dÀr verksamheten till stor del Àr kurativt inriktad, vilket kan resultera ien bristande vÄrd för patienter i livets slutskede.Den palliativa vÄrden i Sverige styrs av WHOs definition med tillhörande fyra hörnstenar.Kring patienten i livets slutskede finns etiska aspekter vilka mÄste tas i beaktning, bland annat den enskilde patientens önskningar om hur dennes vÄrd ska se ut. En stor del av den palliativa vÄrdens fokus ligger i lindrandet och omhÀndertagandet. Genom att implementera de palliativa mÄlen i akutsjukvÄrden, kan eventuella konflikter i omhÀndertagandet av patienter i livets slutskede pÄ akutmedicinska avdelningar undvikas.SyfteAtt belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge vÄrd i livets slutskede pÄ en akutkirurgisk avdelning.MetodMetoden som valdes var en kvalitativ intervjustudie, dÄ författarna ansÄg det vara den mest lÀmpliga metoden för att besvara studiens syfte. De intervjuade var sju legitimerade sjuksköterskor verksamma pÄ tre akutkirurgiska avdelningar.ResultatSjuksköterskorna kÀnde sig trygga i det palliativa omhÀndertagandet. De upplevde Àven att de hade tillrÀckliga kunskaper för att ge god palliativ vÄrd.
Reform vs. Arbetsmiljö.
Handledning av lÀrarstudenter syftar till att lÄta lÀra, alltsÄ att den handledde sjÀlv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehÄll och sin lÀrandeprocess. Handledaren fÄr rollen av medtÀnkare snarare Àn som hjÀlplÀrare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att lÄta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebÀr att berÀtta med hjÀlp av bilder. I studien bestÄr bilderna av tre lÀrarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall Àven under den teoretiska delen av lÀrarutbildningen.
Det praktiska vÀrdegrundsarbetet i en förskolas vardag
 I och med att förskolans styrdokument, lÀroplan för förskolan Lpfö 98, kom skall förskolan arbeta med vÀrdegrundsfrÄgor. I de grundlÀggande vÀrdena stÄr bland annat att man ska arbeta med etiska vÀrden och för att utveckla barnens solidaritet mot andra mÀnniskor. Det ska bland annat göras genom att pedagogerna skall vara goda förebilder och synliggöra det i verksamheten. (Utbildningsdepartementet, 1998).Tidigare erfarenheter av diskussioner med pedagoger har visat uttryck för att fokus lÀggs alltför ofta pÄ styrda aktiviteter och att synliggöra dessa. Med en nyfikenhet till det mer spontana Àr studiens syfte dÀrför att belysa det vardagliga arbetet med vÀrdegrunden pÄ förskolan.
Den inkluderande skolan : En intervjustudie av elever ?i lÀs- och skrivsvÄrigheter? och deras lÀrare.
SammanfattningVi som gjort denna studie vet inte vad lÀrarna och skolan gör för att inkludera elever ?i lÀs och skrivsvÄrigheter? i ?en skola för alla? inom klassens ram. Vi skall ta reda pÄ vad lÀrarna i svenska, matematik och engelska samt eleverna ?I lÀs och skrivsvÄrigheter? sÀger att lÀrarna och skolan gör.Föreliggande studie görs i form av kvalitativa intervjuer av elever ?i lÀs- och skrivsvÄrigheter? samt deras lÀrare i svenska, matematik och engelska. Studien genomförs pÄ tvÄ skolor, en friskola och ett kommunalt naturbruksgymnasium.
Drivkrafter och incitament för fastighetsnÀra insamling
Bakgrund: I Sverige finns en allmÀn mÄlbild om en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling och för att uppnÄ denna mÄlbild har lagen om producentansvar instiftats. Som svar pÄ lagstiftningen och för att operationalisera mÄlet om en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling har materialbolag bildats. Verksamheten syftar till att uppnÄ uppsatta mÄl om Ätervinningsgrader. Det senaste inom Ätervinningsverksamheten Àr utvecklingen av fastighetsnÀra insamling. I utbyggnadsprocessen finns ett incitamentsproblem dÀr fastighetsÀgare har svÄrt att se ekonomiska incitament till att införa fastighetsnÀra insamling.
FörskollÀrares syn pÄ smÄ barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv
Sammanfattning
Titel: FörskollÀrares syn pÄ smÄ barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv
Författare: Therese MÄnsson Bengtsson
PÄ senare Är har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populÀrare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit sÄ pass utspritt som det har i svenska förskolor, dÄ det av personalen krÀver ett kritiskt reflekterande förhÄllningssÀtt, för att anvÀndas pÄ det etiska sÀtt som det Äsyftar. Synliggörandet av barn och deras lÀrande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution.
Syftet med studien Àr att framhÀva fyra förskollÀrares syn pÄ och Äsikter om smÄ barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur bÄde förskollÀrarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.
KÀrt barn har mÄnga namn : FrÄn Idé till institution
Bakgrund och Problem: FrÄgor om företags sociala ansvar, eller samhÀllsansvar Àr föremÄl för en alltmer intensiv debatt. I debatten diskuteras frÄgor om etiska riktlinjer eller koder för företags uppförande, och vikten av att ta ett globalt ansvar. FramvÀxten av ideella initiativ har varit mycket stark bÄde internationellt och i Sverige och floran av uppförandekoder Àr idag mycket rik. Fackföreningar, enskilda organisationer, branschorganisationer, privata företag har utvecklat egna regelverk för andra att följa. Det hÀr arbetet benÀmns ofta som CSR, Corporate Social Responsibility.
Hur förhÄller sig förskolans personal gentemot barn med lÄg sjÀlvkÀnsla? : En studie mellan tvÄ förskolor
Bakgrunden i denna studie inleds med en introduktion utav studien dÀr olika teorier diskuteras vilka har koppling till pedagogers förhÄllningssÀtt. DÀrefter belyses studiens teoretiska utgÄngspunkt dÀr det bl.a. beskrivs hur en individ kan agera samt kan bli pÄverkad av sin omgivning. Avslutningsvis diskuteras begreppet sjÀlvkÀnsla i relation till begreppet handikapp vilket ytterligare kopplas till begreppet samvarokompetens. Begreppet sjÀlvkÀnsla beskrivs utifrÄn teoretiska förhÄllningssÀtt innan studiens syfte belyses.
Alkoholindustrin ur ett CSR-perspektiv
Corporate Social Responsibility har blivit en allt viktigare del i företags framtidsstrategier. Framförallt riktar sig strategierna bakÄt i ett företags produktionskedja, med miljökrav och arbetsvillkor som frÀmsta fokusomrÄden. Det Àr sÀllan som företagen tittar pÄ vad som hÀnder efter produkten Àr sÄld. Hur pÄverkas samhÀllet av produkten som företaget sÀljer? Alkoholen har blivit ett naturligt inslag i det moderna samhÀllet.