Sök:

Sökresultat:

1049 Uppsatser om Etiska överväganden - Sida 42 av 70

FĂ€rgen och den fysiologiska estetiken : Goethe, Novalis och Caspar David Friedrich

Sedan den första november 2009 ges alla homosexuella par som vill rÀtten att vigas i Svenska kyrkan. Lagen har varit omdiskuterad inom sÄvÀl Svenska kyrkan som bland partierna i riksdagen och tidigare har flera stÀllt sig klart negativa till homovigslar i Svenska kyrkan. I och med att Svenska kyrkan underordnar sig denna lag har den intagit en officiell stÀllning, men dÄ debatten varit stor och oense har rÄtt bland kyrkans verksamma tyder det pÄ att det, bland annat, finns prÀster vars personliga instÀllning motsÀtter sig kyrkans.Svenska kyrkan skall vara öppen för alla och motarbeta diskriminering men samtidigt kan det, för den enskilde, var svÄrt att finna stöd i Bibeln, beroende pÄ hur man tolkar den, för vigsel av homosexuella par i Svenska kyrkan. Att det hÀr pÄ mÄnga sÀtt Àr en tolkningsfrÄga som baseras pÄ den enskildes tro och etiska förhÄllningssÀtt gör det svÄrt eller kanske till och med omöjligt att finna ett svar som alla berörda kan stÀlla sig bakom. DÀrför vill jag i min uppsats försöka belysa de skillnader som upplevs finnas inom Svenska kyrkan, vilka argument som anvÀnds som stöd för de olika Äsikterna samt hur det kommer sig att de berörda tycker och tror som de gör..

Utrustad för att ta ansvar : En kvalitativ studie om en arbetsgrupps upplevda effekter av en specialistutbildning.

SammanfattningTitel: Lönesystemens pÄverkan pÄ fastighetsmÀklare - en studie inom fastighetsmÀklarbranschen. Författare: Eve-Linn och Nilsson Sanna MattssonHandledare: Sofia MolanderProblemformulering: "PÄverkas fastighetsmÀklare av provisionsbaserad lön?" "PÄverkar provision mÀklarens förmÄga att leverera god kvalitet pÄ sin tjÀnst?""PÄverkar provisionen konkurrensen och arbetsmiljön pÄ arbetsplatsen?"Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att beskriva om provision pÄverkar fastighetsmÀklares arbetssituation och arbetsmiljö.Sammanfattning: För att besvara vÄrt syfte har vi i teorikapitlet presenterat relevanta teorier som ligger till grund för denna studie. Bland annat presenteras de vanligaste lönesystemen för fastighetsmÀklare idag, definitionen av tjÀnstekvalitet, etiska svÄrigheter hos sÀljyrken, hur en god arbetsmiljö definieras och vad som krÀvs för att den ska vara god. Resultatet grundar sig i en enkÀtundersökning som skickats ut till aktiva fastighetsmÀklare runt om i Sverige, dÀr har det stÀllts frÄgor angÄende mÀklarnas egen uppfattning om lönesystem och dess pÄverkan pÄ deras yrkesliv.

KÄranda : en del av organisationskulturen

Syftet med studien var att bidra och lyfta diskussionen kring kÄranda. Fokus lades pÄ vad som kan hÀnda nÀr den starka kÄranda övergÄr till att vara en belastning för polisen, och hur denna situation kan hanteras utifrÄn lednings- och individperspektiv. Studien hade Àven till syfte att skapa en förstÄelse för kÄrandans betydelse och hur den pÄverkar polisorganisationen positivt. Begreppet organisationskultur anvÀndes som utgÄngspunkt för att underlÀtta förstÄelsen för kÄrandans pÄverkan pÄ organisationen och dess medlemmar. Ytterligare teorier presenterades gÀllande svÄrigheten för ledningen att pÄverka organisationskulturen och dÀrmed Àven kÄrandan.

Vaccination av förskolebarn som inte vill medverka : En kritisk incident studie

Vaccination Àr en av de mest kostnadseffektiva ÄtgÀrderna inom sjukvÄrden. Sveriges vaccinationsprogram innefattar tio sjukdomar och barnets femte dos ges vid fem Ärs Älder. Barn i förskoleÄldern befinner sig i ett utvecklingsstadium vilket kan försvÄra vaccination. Tidigare studier beskriver svÄrigheter och den stress sjuksköterskor upplever i samband med vaccination av barn, kunskapsbrist finns dÀremot kring hur barnen bör hanteras. Syftet med studien var att utifrÄn betydelsefulla hÀndelser beskriva barnhÀlsovÄrdssköterskans (BHVsköterskans) erfarenheter och agerande vid vaccination av förskolebarn som inte vill medverka.

"FjÀrilar i magen och kaos i huvudet" En kvalitativ studie om kÀrlek, sex och autismspektrumtillstÄnd

Syftet med denna studie Àr att fÄ förskollÀrares perspektiv pÄ vilka konflikter de upplever som vanligast under barns fria lek i förskolan samt vilka konflikthanteringsstrategier dessa förskollÀrare anvÀnder sig av. UtifrÄn syftet skapades tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka vanliga konflikter uppkommer enligt förskollÀrare i den fria leken? och Hur handskas förskollÀrare med konflikter som uppstÄr under den fria leken?  För att syftet och frÄgestÀllningarna skulle besvaras anvÀndes en kvalitativ metod. Tre parintervjuer genomfördes pÄ tre olika förskolor. Studiens resultat visar att barn lÀr mycket av sina konflikter och kan med hjÀlp av förskollÀrarnas stöttning, diskutera och reflektera tillsammans, samt utveckla hÄllbara strategier att hantera sina pÄgÄende och framtida konflikter.

Den lÄga födelseviktens pÄverkan pÄ tillvÀxt och avvÀnjningsvikt hos smÄgrisar

Syfte med detta arbete Àr att förstÄ den grundlÀggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger pÄ, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie, studiebesök pÄ Holma Folkhögskola och St HansgÄrdens fritidsgÄrd, samt pÄ filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren pÄ 1970-talet, och syftar till att utforma sjÀlvförsörjande och sjÀlvreglerande lokalsamhÀllen, baserade pÄ hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om mÀnniskor och begrÀnsad tillvÀxt och konsumtion, samt rÀttvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förÀndra vÄrt sÀtt att tÀnka kring djur och natur, matproduktion och samhÀllet.

Lönesystemens pÄverkan pÄ fastighetsmÀklare : En studie inom fastighetsmÀklarbranschen

SammanfattningTitel: Lönesystemens pÄverkan pÄ fastighetsmÀklare - en studie inom fastighetsmÀklarbranschen. Författare: Eve-Linn och Nilsson Sanna MattssonHandledare: Sofia MolanderProblemformulering: "PÄverkas fastighetsmÀklare av provisionsbaserad lön?" "PÄverkar provision mÀklarens förmÄga att leverera god kvalitet pÄ sin tjÀnst?""PÄverkar provisionen konkurrensen och arbetsmiljön pÄ arbetsplatsen?"Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att beskriva om provision pÄverkar fastighetsmÀklares arbetssituation och arbetsmiljö.Sammanfattning: För att besvara vÄrt syfte har vi i teorikapitlet presenterat relevanta teorier som ligger till grund för denna studie. Bland annat presenteras de vanligaste lönesystemen för fastighetsmÀklare idag, definitionen av tjÀnstekvalitet, etiska svÄrigheter hos sÀljyrken, hur en god arbetsmiljö definieras och vad som krÀvs för att den ska vara god. Resultatet grundar sig i en enkÀtundersökning som skickats ut till aktiva fastighetsmÀklare runt om i Sverige, dÀr har det stÀllts frÄgor angÄende mÀklarnas egen uppfattning om lönesystem och dess pÄverkan pÄ deras yrkesliv.

Utbildning inom behandling av barnfetma

Bakgrund: De hĂ€lsofrĂ€mjande insatser som görs mot barnfetma idag Ă€r inte tillrĂ€ckligt effek-tiva. Den nyligen framtagna utbildningen i samtalsmetodik Vuxendialog i kombination med Familjeverkstan, riktar sig till sĂ„ vĂ€l barnen som deras förĂ€ldrar. MĂ„let Ă€r att utbilda hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal i Vuxendialog sĂ„ att de pĂ„ ett bra sĂ€tt kan stötta och hjĂ€lpa förĂ€ldrar som har barn med fetma.Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka uppfattningar kring utbildningen Vuxendialog hos utvald hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal som genomgĂ„tt utbildningen.Metod och urval: Åtta hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal som har fĂ„tt utbildningen deltar i studien. Basen för datainsamling Ă€r kvalitativa semistrukturerade intervjuer. FrĂ„gorna utgĂ„r frĂ„n en intervjuguide och analyseras genom tematisk analys.Resultat: Åtta teman utvinnes ifrĂ„n intervjuerna, dessa Ă€r verktyg, anvĂ€ndbarhet, bemötande, utbildningens uppbyggnad, reflektion/upplevelse, utmaningar och frivillighet.Personalen upplever att utbildningen i sin helhet Ă€r bra uppbyggd med relevanta delar.

Men vad dÄ mÄngfald? : MÄngfald, etik och vÀrdegrund i skönlitteratur för Äk 7

Barn och ungdomar har idag tillgÄng till en mÀngd olika texter, vid sidan av skönlitteratur och faktatexter finns ocksÄ texter via olika bildmedier. Uppsatsen kartlÀgger mÄngfald, etik och vÀrdegrund i skönlitteratur för Äk 7 genom en analys av litteraturen. Skönlitteraturen begrÀnsades till fyra böcker som lÀses inom parneromrÄdet. Litteraturen berör historia, medmÀnsklighet, Àtstörningar och frÀmlingsfientlighet. Syftet har varit att kartlÀgga mÄngfald, etik och vÀrdegrund i skönlitteratur för Äk 7 och hur vÀl litteraturen möter vÀrdegrunden i lÀroplanen.

FörÀndringsarbete i positiv anda - hur Àr det möjligt? : Att förÀndra med bÄde hjÀrta och hjÀrna - och samtidigt tÀnka pÄ intÀkter, kostnader och resultat

Sjuksköterskor spelar en central roll i patienters vÄrd, följaktligen ocksÄ i vÄrden av HIV- och AIDS-patienter. Antalet HIV-smittade i vÀrlden uppskattas Är 2007 till ca 40 miljoner mÀnniskor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter med HIV/AIDS i vÀstvÀrlden. Metoden för studien Àr en litteraturstudie som följer Polit och Becks Ätta steg. Databassökning gjordes i databaserna CINAHL och Medline samt genom manuell sökning.

NĂ€r rykten blir nyheter : Lokalpressen och Flashback Forum

AbstractTitel: NÀr rykten blir nyheter ? Lokalpressen och Flashback ForumFörfattare: Anna Jernberg, Annica HallquistHandledare: Anna Edin Uppsatsen behandlar relationen mellan Flashback Forum och GÀvles lokaltidningar Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Om hur nÀra de jobbar varandra, medborgarjournalisternas betydelse, vem som sÀtter agendan och hur tidningarna jobbar med de etiska spelreglerna. I viss mÄn Àven ryktesspridning.Syftet med uppsatsen var att studera om och i sÄ fall hur medborgarjournalistiken bidrar till morgondagens nyheter via Flashback Forum.De metoder vi har anvÀnt oss av för att nÄ vÄr slutats Àr komparativ metod och semistrukturerade intervjuer. Den komparativa analysen för att se i hur mÄnga fall lokalpressen anvÀnder sig av Flashback och hur vÄra informanter i intervjuer sÀger sig arbeta med detta forum.Materialet kommer frÄn intervjuer med journalister, Arbetarbladet (AB) och Gefle Dagblads (GD) nÀtupplagor samt trÄden pÄ Flashback Forum Mord pÄ kvinna, GÀvle 20/9-14 som handlar om mordet pÄ Stora Esplanadgatan.

Ungdomsmottagningen : En kvalitativ studie om hur barnmorskor förhÄller sig till det tÀnkbara etiska dilemmat mellan ungdomars rÀtt till integritet och förÀldrars rÀtt till insyn

Youth centres- A qualitative study of how midwives relate to the potential ethical dilemma between youths right to integrity and parents right to informationThe aim of this study was to investigate how midwives at youth centres relate to the potential ethical dilemma between parents? right to information that young people between 15-17 years share at the centre, vs. youths right to integrity. The study was based on qualitative interviews with six midwives in various youth centres in Stockholm County. We analysed our empirical material according to Blennbergers consequential ethical model and Bronfenbrenners ecological system model.

LÀge för förÀndring? : permakulturens principer i lÀgenhet och stadsmiljö

Syfte med detta arbete Àr att förstÄ den grundlÀggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger pÄ, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie, studiebesök pÄ Holma Folkhögskola och St HansgÄrdens fritidsgÄrd, samt pÄ filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren pÄ 1970-talet, och syftar till att utforma sjÀlvförsörjande och sjÀlvreglerande lokalsamhÀllen, baserade pÄ hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om mÀnniskor och begrÀnsad tillvÀxt och konsumtion, samt rÀttvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förÀndra vÄrt sÀtt att tÀnka kring djur och natur, matproduktion och samhÀllet.

Starkare djurskydd? : en undersökning av Sigtuna- och RÀttviks kommuns strategi för upphandling av livsmedel

Uppsatsen har som syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som ligger bakom att en kommun vÀljer att ha med starkare djurskyddskrav i sin upphandling av livsmedel. NÀr en offentlig myndighet ska köpa in en vara eller tjÀnst mÄste de följa vissa regler, dessa regler finns beskrivna i Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Àr EU-gemensamma, vilket betyder att alla medlemslÀnder i EU mÄste följa dem. NÀr RÀttviks och Sigtunas kommuner skulle begÀra en ny anbudsförfrÄgning för upphandling av livsmedel valde de att i underlaget ha med starkare djurskyddskrav. BÄda kommunerna blev stÀmda av leverantörerna som ansÄg att de starkare djurskyddskraven bröt mot LOU. BÄda kommunerna hade rÀknat med att bli stÀmda redan innan de la ut förfrÄgningen men valde ÀndÄ att fortsÀtta med processen.

IckemÀnniskor som igÄngsÀttare, deltagare och medskapare av det sociala samspelet i förskolan.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att tillsammans med ett posthumanistiskt perspektiv undersöka fenomenet socialt samspel i förskolan med fokus pÄ hur ickemÀnniskor deltar i detta samspel. Empirin för studien samlades in, under vad som liknas vid en mindre fÀltstudie, pÄ en förskola i Stockholm. I uppsatsen analyserar jag videoupptagningar frÄn de deltagande observationerna tillsammans med ett antal performativa begrepp utifrÄn posthumanistisk teori.I dessa analyser blir det tydligt hur ickemÀnniskorna gÄr att förstÄ som performativa agenter, som pÄ mÄnga olika sÀtt deltar i samspelandet och formar barnens agerande och de roller barnen fÄr. Genom att jag lyfter fram ickemÀnniskorna, och Àven sÄdana man ofta inte tÀnker pÄ som sÄ betydelsefulla som t.ex. smÄ golvytor, en trÀlÄda och ett bord, gÄr det att förstÄ barnens agerande och samspelande, inte som uttryck för hur barnen verkligen Àr, utan som artikuleringar och översÀttningar av olika ickemÀnniskors kommunikation.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->