Vi har undersökt hur Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot och Svenska Dagbladet resonerar kring sin egen roll i en alltmer sensationalistisk och hårdför kriminaljournalistik. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning där vi intervjuat Staffan Sillén, ansvarig utgivare på Ekot, samt Mats-Erik Nilsson, redaktionschef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Svenska Dagbladet. I intervjuerna har vi tagit utgångspunkt i hur de båda medierna valde att rapportera om den så kallade Hagamannen, som den 19 juli dömdes till 14 års fängelse för ett flertal våldtäkter och mordförsök. Vidare har vi ställt allmänna frågor om hur man resonerar kring namnpublicering av brottslingar och sitt eget och andra mediers ansvar och roll vad gäller kriminalrapporteringen och konsekvenserna av den snedvridna bild som forskningen pekar på att medierna presenterar.I vår uppsats har vi haft Ester Pollacks kontextuella konstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Vi har även använt oss av Ester Pollacks kultiveringsteori i analyserna av intervjuerna.Vår undersökning visar att Ekot har en mer restriktiv etisk linje där man med hänsyn till brottslingars anhöriga i ytterst få fall väljer att gå ut med namn på brottslingar och brottsmisstänkta.

AbstractThis essay analyse, from a normative perspective, what can be exspected of an etical asylum policy. The theorical base is derived from Gerard Delanty´s notion of civil cosmopolitism.The ethical outlook is based on utilitarianism. The questions this essay answers are:1) Which are the basic premises for an ethical asylum policy?2) Does the Swedish asylum policy forfill these premises?The study analyses in general terms the Swedish asylum policy. It analyses both the asylum law and the work of the executive authority.The analyse also includes a brief look at two asylum cases.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken årskurs det är lämpligt att börja ge elever med franska som B-språk en grammatikundervisning byggd på regelförklaringar. Undersökningen är inspirerad av det svenska projektet STRIMS ? Strategier vid inlärning av moderna språk, och metoden för att ta reda på frågeställningen är hämtad härifrån. Sex franskelever i årskurserna 7, 8 och 9 deltog i undersökningen. Genom att låta eleverna resonera kring franska meningar som kunde vara antingen rätt eller fel undersöktes vilka strategier eleverna använde sig av för att lösa problemen.

Barn som närstående är en grupp som inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vården trots att lagtexten ändrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rättigheter till information, råd och stöd och att vårdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma barn som närstående, de skall även samverka med andra berörda organisationer och samhällsorgan när barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som närstående till anhörig med svår fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmärksammas i vården. Studien baseras på en kvalitativ studie där 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

SAMMANFATTNING Syftet med vårt examensarbete har varit att diskutera relationen mellan nivån på kunskaper om genus och studie- och yrkesvägledares delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad. Den tidigare forskning som vi utgår ifrån är SOU 2004:43, forskning om jämställd vägledning och examensarbeten på C- och D-nivå. Vårt arbete bygger på tre genusteoretiska perspektiv. Vi har använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkätundersökning, kvalitativa intervjuer samt informantintervjuer. Vi fann skillnader i synsätt mellan vägledarna i resultatet av vår enkät.

Dagens arbetsplats blir alltmer internationell och därmed multikulturell. Medarbetare med skilda arbets- och tillvägagångssätt, idéer, traditioner och normer möts på nya sätt och i nya situationer. För att dessa kulturmöten ska bli givande och stimulerande för alla parter, finns behovet av en medvetenhet för de kulturella skillnaderna. Denna studie är en beskrivning av vilka upplevelser och erfarenheter som fanns inom det kulturellt blandade projektet, ?Pegasus? på Skanska Sverige AB.

Att fondspara har länge varit ett av de vanligare sparalternativen för oss svenskar. Det finns i dagsläget ett stort intresse av att placera i etiska fonder, men det råder en stor förvirring om vad etiska fonder egentligen är och var gränserna ligger.Men med de begränsningar som de etiska fonderna har kopplade runt sig, kan man fortfarande påvisa att etiska fonder är ett bra placeringsalternativ i jämförelse med traditionella Sverigefonder?I undersökningen jämförs 16 etiska respektive 16 traditionella Sverigefonder mot varandra. Jämförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avgift, avkastning, standardavvikelse och sharpekvot. All data om fonderna har hämtats från analysföretaget Morningstars hemsida.Resultatet visade att båda fondkategorierna ligger i samma riskklass men de traditionella fonderna har uppvisat en genomsnittlig högre kvartalsavkastning, samt att de etiska fonderna har en lägre avkastning per riskenhet.

Syftet med undersökningen är att kartlägga vilken kompetens en grupp pedagoger har inom matematikområdet och vilken kompetensutveckling de frågar efter, samt att se hur matematikutveckling kan få betydelse för de yngre barnens intresse och lärande av matematik.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sammanlagt 10 pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1.I undersökningen framkommer att de pedagoger som fått kompetensutveckling efterfrågar mer, men också att de inte får tillräckligt med tid till att förmedla kunskapen till sina kollegor. Pedagogerna visar stor medvetenhet om sitt uppdrag från läroplanerna och vikten av att lägga en matematisk grund hos barnen. Resultatet visar på en ökad medvetenhet och kunskap hos dem som fått kompetensutveckling inom matematik i de flesta kategorier vi presenterar. Vår tolkning är att detta kan vara en effekt av den kompetensutveckling, det så kallade matematikpilotprojektet och matematiknätverk, som en del pedagoger genomgått i X kommun. Det märks däremot inte någon tydlig skillnad när det gäller att ta tillvara på matematiken i vardagen.

Det som inspirerat oss till detta examensarbete har sin grund i vårt dagliga arbete i förskolan, där vi kommer i kontakt med föräldrar. Läroplanen är ett styrdokument för förskolan. Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur föräldrar och pedagoger talar om Förskolans läroplan (Lpfö98). Vi har även valt att undersöka vilken funktion Läroplanen har för föräldrar och pedagoger, samt vilka föreställningar pedagoger har om föräldrarnas medvetenhet om den. Frågeställningar vi har utgått ifrån är: Vilken funktion har Läroplanen för förskolan för föräldrar och pedagoger? Vilka föreställningar har pedagoger om föräldrarnas medvetenhet om Läroplanen för förskolan? Vilka föreställningar om Läroplanen för förskolan ger pedagoger uttryck för? Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer.

Det inte är förrän på senare tid forskning inriktat sig på vad för effekter Corporate Social Responsibility (CSR) får på konsumenter och deras attityd. Dock finns endast ett fåtal studier som ägnat sig åt detta forskningsområde varför det existerar ett behov av att, i större utsträckning, studera konsumentattityder till CSR. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur konsumenters attityd gentemot etiska köp ser ut och om dessa kan skilja sig åt beroende på vilken bransch företagen är verksamma inom. För att undersöka detta har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer genomförts. Den empiriska redogörelsen kopplas sedan samman med vedertagen teori med utgångspunkt från Carrigan och Attallas (2001) attitydmodell.

Att en individ har den rätta formella, sociala och emotionella kompetensen är något som länge efterfrågats och ses idag som självklart. Men det räcker inte längre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrågad på arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill säga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rätt för just det företaget de jobbar på. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rätt ut.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur medvetna studenter är om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem.

Enligt tidigare forskning har ungdomar lättare än vuxna att utveckla spelproblem. Idrottsutövande ungdomar utmålas dessutom som en grupp särskilt i riskzonen när det gäller utvecklandet av spelberoende. Syftet med denna studie är därför att undersöka ett antal idrottsföreningars medvetenhet om problemet spelberoende och desammas attityder till spel inom den egna föreningen. Syftet är också att belysa tre tidigare spelberoende personer och deras förhållande till föreningslivet. Slutsatser är: Att kunskaper om spel och spelberoende ute i föreningarna är dåliga generellt, att för lite ansvar i denna fråga tas av idrottsföreningarna generellt, men att de större föreningarna tar ett större ansvar än de små.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor ska sjuksköterskor vid omvårdnad se till hela människan, detta innefattar många olika delar bland annat kultur. I ett allt mer mångkulturellt samhälle ökar kraven på sjuksköterskor att utöva transkulturell omvårdnad.Syfte: Syftet för denna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell medvetenhet i en vårdrelation.Metod: Genom en litteraturstudie granskades elva artiklar och sammanställdes utifrån likheter och skillnader.Resultat: Fenomenet kan tydliggöras utifrån två teman med subteman. 1)Kommunikation med subteman; Språkbarriärer, Kroppsspråk och Tolkar och 2) Kulturella skillnader med subteman; Förväntningar, Anhöriga och Vi och dom.Slutsats: För att kunna ge god omvårdnad behöver sjuksköterskor se till den unika individen och dennes behov. Det kräver att sjuksköterskor ser människan bakom kulturen samt har en insikt i dess påverkan på människans beteende. När detta inte tas hänsyn till ökar risken för vårdlidande och bristande patientsäkerhet..

Uppfattningen om äldre och åldrandet påverkar synen på behov och problem samt hur omvårdnad och bemötande sker mot äldre. Olika åldrandeteorier påverkar omvårdnadspersonalens synsätt på åldrandet, vilket i sin tur påverkar de äldre. Gerotranscendens är en åldrandeteori som beskriver åldrandet som något positivt.Syftet med studien var att presentera teorin om gerotranscendens för omvårdnadspersonal på ett särskilt boende och undersöka om de anser att kunskap om gerotranscendens förändrar deras synsätt gentemot äldre.Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 12 omvårdnadspersonal på ett särskilt boende. Data har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.Denna studie tyder på att kunskap i teorier om åldrandet ger en ökad förståelse för åldrandet och en medvetenhet hos omvårdnadspersonalen hur de kan känna igen tecken på gerotranscendens och därmed främja äldres väg mot gerotranscendens. Studien tyder även på att kunskapen om gerotranscendens har gett omvårdnadspersonalen andra redskap att använda i omvårdnaden av de äldre.Omvårdnadspersonalen har genom kunskap i teorin om gerotranscendens fått en medvetenhet om att de genom förändrade arbetsmetoder och annan samtalsteknik med de äldre kan främja de äldres väg mot gerotranscendens..

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning på avancerad nivå inom psykiatrisk omvårdnad. Rollen handledarna har är komplex, de ska både fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vård åt patienten. Syftet med denna studie är att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att få kunskapen studien genererar skapar förutsättningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och återkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vårdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lämplig för studien då målet är att fånga vidden och komplexiteten i handledning.