Syftet med studien var att granska Vår kokbok för att se om det skett några förändringar över tid, i relation till rekommendationer om hållbara matval. Hållbar utveckling handlar om hur vi kan tillfredställa våra behov utan att riskera kommande generationers. I denna fråga har matvanor och konsumtion fått allt större betydelse. Detta eftersom dessa står för en stor del av utsläppen och klimatpåverkan samtidigt som det är något varje individ kan vara med och påverka. En betydelsefull kanal för förmedling av hållbara matval kan således vara kokböcker som genom sitt budskap kan inspirera läsaren och därmed påverka dennes beteende.

Mervärdesskatten är en konsumtionsskatt som utgår vid all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster i Sverige. Mervärdesskatten styrs av den så kallade neutralitetsprincipen. Principen innebär i stort att mervärdeskatten inte ska påverka vare sig en enskild individs val till konsumtion eller ett företags utformning. Mot bakgrund av neutralitetsprincipen är det av stor vikt att ett företag förblir oförändrat rent mervärdesskatterättsligt även i det fall företaget väljer att ändra sin struktur.Ett företag kan överlåtas på två sätt, genom en verksamhetsöverlåtelse eller genom en andelsöverlåtelse. I enlighet med 3 kap.

Bakgrund: I dagens samhälle har varumärken kommit att spela en allt större roll för såväl konsumenter som företag. Varumärken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nämnare eller tillhörighetsfaktor inom olika subkulturer. Företag kan med hjälp av symboliska värden sända ut signaler som stämmer överens med olika individers värderingar och på så sätt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad målgrupp. Dock kan även det motsatta inträffa, det vill säga en annan grupp än den tänkta målgruppen kan komma att adoptera ett företags varumärke och göra detta till en del av gruppens image.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och åskådliggöra hur en subkultur kan påverka det symboliska värdet av ett varumärke.Genomförande: För att uppnå syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumärket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrån kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter från hip-hopkulturen så som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer från företaget Adidas, samt analyschefen på MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin.Resultat: Denna undersökning visar bland annat på att en subkultur kan påverka det symboliska värdet på ett varumärke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktärer varumärket står för, utan även överföra subkulturens värderingar på varumärkets image.

Lantbrukare blir mer och mer intresserade av att kunna producera el och ge sin verksamhet ytterligare ett ben att stå på, men för att detta ska vara intressant krävs lönsamhet. Då energipriserna varierar och kraven på energieffektivisering blir hårdare, ökar intresset i gårdsbaserad elproduktion. Vindkraftverken har med åren blivit allt större och investeringssummorna har blivit högre. Ett vindkraftverk på 2 MW har en investeringskostnad på ca 30 miljoner, en summa som är så hög att det i princip omöjliggör investeringen för en mindre näringsidkare. Men nu har intresse väckts från mindre elkonsumenter att investera i mindre vindkraftverk för att producera delar av sin konsumtion. Syftet med detta arbete är att undersöka lönsamheten i mindre vindkraftverk, s.k. gårdsverk. För att besvara frågan görs en fallstudie. I fallstudien räknas på ett eventuellt uppförande av ett 43,5 kW gårdsverk från WindEn Sweden AB.

Målet med detta arbete är att belysa fördelarna med en rekommenderad konsumtion av fisk, men även att jämföra vild fisk mot den odlade. Med avseende på detta har vetenskapliga artiklar och ?review? artiklar använts från databasen Scopus. Även hemsidor likt Livsmedelsverket, FAO och WHO har använts. Det finns många hälsofördelar med att konsumera fisk då den bland annat innehåller essentiella fettsyror, vitaminer och mineraler.

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 spred radioaktivt nedfall över Europa och Sverige som kom att tas upp i ekosystemet av växter, djur och människor. I Sverige innebar det att älg (Alces alces), rådjur (Capreolus capreolus) och ren (Rangifer tarandus) fick förhöjda halter av Cesium-137, 137Cs, som i sin tur togs upp av de människor som åt av köttet. Upptaget i ekosystemet påverkas av flera faktorer; jordmånen och dess förmåga att binda radionukleider, växter och svamps benägenhet att ta upp dem, hjortdjurens val av föda beroende på tillgång och årstid samt tiden på året som jägare och samer fäller hjortdjuren. Denna litteraturstudie ämnar ta reda på hur hjortdjur (Cervidae) och människor i Sverige påverkades av nedfallet. Utifrån de studier som granskats har inga rapporterat märkbar påverkan hos hjortdjur.

Bakgrund: Sveriges offentliga sektor och dess verksamheter finansieras genom att staten, kommunerna och landstingen tar ut skatt och avgifter från medborgarna. Då medborgarna står för både finansiering, men även vill ta del av verksamheternas prestationer är det därför ur ett medborgarperspektiv viktigt att servicen är av god kvalitet och att den är rättvist fördelad. De offentliga organisationerna har inte samma förutsättningar som de privata att mäta framgång. En privat organisation har möjlighet att genom vinst och antal marknadsandelar påvisa ett bra resultat. Inom de offentliga, icke vinstdrivande organisationerna saknas dock motsvarigheten och vikten av att kunna jämföra de nyckeltal som används blir större.

Varför väljer företagen inom tillverkningsindustri- och energibranschen att tillämpa frivilligt hållbarhetsarbete och tillhandahålla frivillig hållbarhetsredovisning? Vilka är deras drivkrafter? För de flesta förefaller det vara en självklarhet att det är en fråga om lönsamhet, men vilka bakomliggande faktorer kan ge en bredare förklaring till varför tillämpningen av hållbarhetsaspekterna är så pass relevanta för lönsamheten? Vi har studerat ett flertal påverkningsbara element för att ge läsaren en djupare förståelse kring varför företag arbetar med frivilliga hållbarhetsaspekter. Intressenternas, konkurrensförhållandets och enskilda kritiska händelsers påverkan är faktorer som ställts i fokus. Vidare har vi även granskat betydelsen av GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning och FN:s Global Compact innehållandes principer för en hållbar utveckling samt undersökt kopplingen mellan hållbarhetsaspekternas tillämpning och företagens vitala strävan efter livsnödvändiga resurser. Som stöd för våra resonemang har vi använt oss av fyra organisatoriska teorier, legitimitetsteorin, intressentteorin, den nyinstitutionella teorin och resursberoendeteorin.

Introduktion: Barn är under ständig utveckling och behöver näringsriktig kost. Flertalet studier har påvisat positiva effekter av att äta regelbundet och att följa rekommendationerna gällande grönsaker, frukt och fisk. Det har visats att olika matvanor tenderar till att följa med upp i åldrarna samtidigt som konsumtionen av vissa livsmedel minskar.Syfte: Syftet med den föreliggande undersökningen var att studera måltidsordning och matvanor bland elever i årskurs nio.Metod och material: Forskningsmetodiken för denna undersökning var kvantitativ där gruppenkäter användes. Deltagarna i undersökningen valdes ut via ett bekvämlighetsurval och totalt ingick 146 skolungdomar i årskurs nio.Resultat: Totalt besvarades 132 enkäter. Undersökningens resultat visade att 72 % äter frukost alla vardagar, medan det är 65 % som äter frukost under båda helgdagarna.

Trots att datorspel vuxit i popularitet och fått en större utbredning först under de senaste 10 åren så har många forskare hunnit studera fenomenet. Vissa frågor har studerats utförligt som datorspelsvåldets påverkan på barnen medan andra inte fått lika stor uppmärksamhet. Vi upptäckte att man trots att FPS spelen är den största changern inom datorspel inte visste mycket om varför just de var så populära. Många forskare har utvecklat diverse teorier och försökt besvara frågan om varför datorspel i allmänhet var intressanta. Vi ville därför använda oss av dessa teorier för att försöka förstå varför tonårskillar spelade FPS spel, en fråga som vi fann hade flera svar.

Ekologisk konsumtion blir allt mer framstående i dagens konsumtionssamhälle, då dess negativa påverkan på miljö, hälsa och arbetsförhållanden är klart mindre än den konventionella konsumtionens avtryck. Livsmedelskonsumtionen står för en fjärdedel av den klimatpåverkan svenska hushåll orsakar och även om medvetenheten kring detta ökat så saknar många människor idag fortfarande kunskap om hur stor negativ påverkan konsumtionen av livsmedel faktiskt har för vår planet. Bananer är en av de allra mest besprutade frukterna och Sverige är det land som konsumerar flest bananer per invånare av alla länder där bananer inte odlas. Bananer är även en av de varor där skillnaden mellan ekologisk och konventionell odling är som störst.Syftet med den här uppsatsen är att genom en kvantitativ undersökning ta reda på om livsmedelsbutiker bör fokusera på faktorerna miljö, hälsa och arbetsförhållanden i sin gröna marknadsföring för att öka försäljningen av ekologiska bananer. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av webbenkäter som skickats ut till en urvalsgrupp.

Syfte och frågeställningarHuvudsyftet med denna studie var att klargöra huruvida intaget av mättat fett påverkar risken för att drabbas av, eller avlida i hjärt- och kärsjukdom. Ett annat syfte var att undersöka om intaget av fleromättat fett eller en kost med hög kvot av fleromättat fett/mättat fett (FM/M) fungerar som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar. Frågeställningarna var följande;Påverkar intaget av mättat fett risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom?Påverkar intaget av mättat fett risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom?Kan intag av fleromättat fett eller en kost med hög FM/M kvot fungera som prevention mot hjärt- och kärlsjukdomar?MetodLitteratur utgivna fr.o.m. 1 januari 1999 t.o.m.

Titel:               Hur ser de svenska hushållens sparbeteende ut?Författare:      Oscar Sandlund och Joakim QvistHandledare:   Thomas KarlssonUppsatstyp:     KandidatuppsatsKurs:               2FE40E, VT11Program:        Ekonomprogrammet Inledning:       Sparkvoten hos de svenska hushållen har sedan 1950-talet haft en negativ trend. Är det då så att hushållen har valt att minska sitt sparande, och hur kommer det sig? Även om sparkvoten har minskat, väljer hushållen att åtminstone sätta av en del av den disponibla inkomsten, även om inte lika stora avsättningar görs. I vilka sparformer väljer då hushållen att avsätta sina pengar till, och varför? Syfte:               Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsekonomiskt perspektiv undersöka och tolka hur de svenska hushållens sparbeteende ser ut.

I uppsatsen utreds indirekta förebilders påverkan på svenska förtonåringars modeval av kläder och skor. Mycket av den forskning som gjorts tidigare berör andra marknader än den svenska och andra produkter än kläder varför vi anser vårt valda område tämligen outforskat. Vi redogör i uppsatsen för teorier som behandlar modespridning, barnens roll som konsumenter, kommunikation, varumärken, referensgrupper, self-concept, symbolisk konsumtion och familjens beslutsroller. Resultatet från de kvalitativa intervjuer som vi genomfört med pojkar och flickor i åldern tio till tolv år redovisas. Slutsatserna är att förtonåringarna har ett uttalat idolskap från i första hand sportvärlden och i andra hand musikbranschen.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av Navet Science Centers diskurs för hållbar utveckling. Detta som ett exempel på hur hållbar utveckling kan prägla en verksamhet, utifrån ett resonemang att en diskurs är dialektiskt och både formar sin kontext men också blir formad däri. Navet är en fortbildningsinstans för naturvetenskap, teknik, matematik och hållbar utveckling. I den teoretiska anknytning behandlas först och främst den komplexitet och tolkningsutrymme som finns inom hållbar utveckling, vilket kopplas samman med lärande om hållbar utveckling. Vilken version av diskursbegreppet avgör hur metoden utformas och därmed behandlar teorin en förklaring av val av diskursbegrepp, vilket är Critical Discourse Analysis (CDA), och hur denna ser ut.