I denna uppsats beskrivs situationen för mångbesökarna inom missbruks- och beroendevården. Kvalitativt intervjumaterial belyser upplevelser och erfarenheter som rör deras beroendeproblematik. De bär alla på någon form av samsjuklighet och återkommer till psykiatriska intensiv- och akutmottagningen för avgiftning på sjukhus. Att hitta sätt att avlasta den mentala smärtan är ledande genom berättelserna tillsammans med uttalade behov av att bli lyssnade på och av att bli tagna på allvar. Genom makt att påverka sin situation och kraft att förändra den i gemenskap med andra kan de lindra sin ohälsa.

Det här är en studie om omsorgspersonals resonemang och erfarenheter av Etik i deras yrkesutövning inom äldreomsorgens särskilda vård- och omsorgsboenden med demensinriktning. Studiens resultat bygger på kvalitativa intervjuer med fem undersköterskor från ett vård- och omsorgsboende i Stockholm. Metoden som använts för datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Tolkning och bearbetning av den insamlade empirin har skett genom tematisk innehållsanalys där huvudteman och underteman identifierats och analyserats med hjälp av teorin om Accounts samt de etiska teorierna konsekvensEtik, deontologisk Etik och dygdEtik. Slutsatser som gjorts utifrån resultat och analys är att undersköterskornas arbete är präglat av en mängd etiska val, men också av olika aktörers intressen som påverkar dessa val och vilka ibland försätter undersköterskorna i svåra lojalitetskonflikter.

Enligt denna undersökning identifieras lärarEtiken som en blandning av de tre stora områdena av etiska teorier, det vill säga konsekvensEtik, pliktEtik och dygdEtik. LärarEtik hämtar sin Etik från olika områden av samhället såsom humanism, miljöEtik och demokrati vilket bildar en starkt pluralistisk Etik. Detta är ett problem då lärarna individuellt måste agera utifrån en relativt oklar etisk grund. Det finns ingen enhetlighet i lärares agerande vilket skadar lärares möjligheter till professionalisering. Det noteras också hur avsaknaden av ett gemensamt yrkesspråk förhindrar både etiskt handlande och en eventuell professionalisering.

Under senare år har intresset för Etik ökat. Etiska regler och riktlinjer blir allt vanligare inom näringslivet, både inom företag och i olika yrkesgrupper. Våra syften med uppsatsen var att undersöka orsakerna till uppkomsten av FAR:s Etikregler, hur de är skrivna samt vilken syn revisorer har på dem. Vi vill också undersöka vilka faktorer utöver FAR:s Etikregler som påverkar det etiska beteendet hos revisorer samt på vilket sätt revisionsbyråerna arbetar för att främja etiskt beteende bland sina anställda. Den empiriska undersökningen genomfördes som personliga intervjuer med fem revisorer vid olika revisionsbyråer i Luleå.

Syftet med denna studie är att utveckla förståelsen för vilken betydelse Etik och socialt ansvarstagande har för konsumentens attityder till dagligvaruhandelns livsmedelsvaror i butiksmiljö. Vi vill därför utveckla och testa en modell som beskriver och mäter graden av Etik och socialt ansvarstagande för EMV relativt NMV ur ett konsumentperspektiv. Den metod som gjort sig gällande i studien är av explorativ och beskrivande karaktär. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod har använts. En kvalitativ förstudie med 21 respondenter har legat som underlag för att skapa en konceptuell modell.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen var att undersöka bildlärares upplevelser av värdegrundens förankring i bildundervisningen med fokus på moral, Etik och demokrati, men också om bildlärare kan uppleva eventuella motsättningar mellan å ena sidan yttrandefrihet och å andra sidan etiska begränsningar i diskussioner kring bilder och i bildskapandet. Förutom att ha genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer så har jag för att nå fram till syftet med min undersökning gjort en litteraturstudie.Resultatet visar att bildlärarna har värdegrunden enligt Lpo 94 förankrad i sin undervisning. Värdegrunden kommer till uttryck både genom diskussioner och i det konkreta bildarbetet. Det sistnämnda ofta i form av olika teman som berör värdegrundsfrågor. Värdegrunden konkretiseras också genom diskussioner som berör demokrati, Etik och moral.

Författare: Piret Soodla, Tamar TörnertHandledare:Hervé Corvellec, Filippa SäweTitel: Är Etik ett måste? ? En studie för att undersöka vad Etik innebär för ICA Sverige.Bakgrund och problem: Att arbeta med Etik inom hållbarhetsarbete är en viktig aspekt att ta hänsyn till, fast arbetet är kostsamt och komplext. Det finn's företag som har tagit till sig idéerna bakom hållbarhetstänkande på ett särskilt demonstrativt och entusiastiskt sätt. Företag som inte agerar på detta sätt, inte har hållbarhetstänkande som affärsidé, har däremot en annan ambitionsnivå med sitt etiska arbete. Hur utformar dessa företag sina leverantörskedjor med tanke på etiska aspekter? Vad är ett lönsamhetsstyrt livsmedelsföretag's driftkrafter bakom etiskt tänkande, och vilka konsekvenser har detta för företaget's sätt att agera inom sitt inköp.

The purpose of this essay is to analyse and understand how students, as consumers, choose brands from the aspects of the concept of CSR, the economic, social and environmental. The essay is based on a qualitative method with three focus groups, with five respondents in each of them. The respondents are all studying at Kalmar University and they have all studied some kind of economic-course. We have used a lot of different sources for our theory chapter, this because of the fact that we wanted to have different angles, so that we would be able to cover all of the questions we wanted to discuss in the focus groups. In our two final chapters we discuss the issues similar to the theory section and we highlight our own thoughts.

Sekretessbelagd.

Religiös Etik i miljöarbetetUppsatsen bygger på en primär fråga och det är huruvida religion kan bidra med en etisk aspekt i miljöarbetet, jag har även försökt att besvara en sekundär frågeställning som avser hur miljön med hjälp av en religion ur miljöetiskt perspektiv kan förbättras för människor, djur och natur.          För att besvara frågeställningen har jag använt mig av en komparativ studie där jag har jämfört Larry L Rasmussens Earth community, earth ethics och Dalai Lamas Etik för ett nytt millenium. Carolyn Merchants Naturens Död utgör min bakgrund och är det perspektiv jag antagit i undersökningen, jag valde författaren för att få en feministisk historisk analys av de händelser som lett fram till det moderna vetenskapssamhället och problemställningen vi står inför idag.          Resultatet av undersökningen visar att det största ansvaret ligger på individen men att ett etiskt system baserat på världsreligionernas centrala värderingar kan vara till stor hjälp när eget ansvar och etiska överväganden ska avgöras. Kristendomen har genom dualism och mans-centrering skapat ett destruktivt förhållningssätt till naturen och kvinnor vilket bidragit till många av dagens miljöproblem, klassåtskillnader och andra orättvisor, därför måste kristendomen reformeras till att se människan som en del av naturen och ta beslut som har en helhet i åtanke då hela världen samverkar i ett enda system. Det är speciellt viktigt att kristendomen tar ett stort ansvar att förvandla den västerländska världen från en materialistisk till en ansvarstagande kultur, därefter kan den bidra ur ett miljöetiskt perspektiv.          Dalai Lamas Etik utgår från invidnivå och eget ansvar som inte förutsätter en religiös övertygelse av den anledningen att religion och andlighet är skilda saker. Religion är bön, ritualer och tro på en metafysisk sfär, andlighet har med den mänskliga andens egenskaper att göra det vill säga medkänsla, tålamod och ansvar.En Etik som hjälper människor att ta ansvar och hantera lidande kan vara till stor hjälp för att bidra till psykologisk och emotionell hälsa i västländerna.

Detta arbete handlar om Etik och Moral och om hur helt vanliga människor agerar i för dem ovanliga situationer. I vardagligt tal används ofta Etik och moral som synonyma begrepp men det handlar egentligen om olika saker. Man använder begreppet moral när man syftar på grundläggande åsikter ifråga om vad som är rätt eller fel. Moralen yttrar sig t.ex. i form av tal där man uttrycker vad man anser vara rätt eller fel i någon viss fråga.

Barn och ungdomar har idag tillgång till en mängd olika texter, vid sidan av skönlitteratur och faktatexter finns också texter via olika bildmedier. Uppsatsen kartlägger mångfald, Etik och värdegrund i skönlitteratur för åk 7 genom en analys av litteraturen. Skönlitteraturen begränsades till fyra böcker som läses inom parnerområdet. Litteraturen berör historia, medmänsklighet, ätstörningar och främlingsfientlighet. Syftet har varit att kartlägga mångfald, Etik och värdegrund i skönlitteratur för åk 7 och hur väl litteraturen möter värdegrunden i läroplanen.

Uppsatsens utgångspunkt ligger i att ta reda på vad det finns för kränkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda på hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen kränkning, diskriminering och mobbning förklaras även. I förskolan är en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de kränkningar som kan förekomma i förskolans värld. Genom att intervjua ett antal lärarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fått fram ett resultat som visar både hur kränkningar uppstår och hur man som pedagog, genom att vara uppmärksam på det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..

Examensarbetet behandlar frågan om värdegrunden i skolans vardag, vad värdegrunden bygger på och hur den gestaltas i pedagogik och annan verksamhet i skolan. Arbetet baseras dels på en litteraturstudie som syftar till att undersöka skolans historia, framför allt dess kristna påverkan och läroplansutvecklingen, samt en begreppsdefinition. Dels baseras det på en kvalitativ intervjustudie av 10 lärare i grundskolan. Intervjustudiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar av vad värdegrunden handlar om och hur den kommer till uttryck i den dagliga verksamheten..

I min uppsats ?Etik och samtal i skolan? har jag undersökt hur etiska samtal i skolan påverkas av bl.a. mångkulturalitet, media och samtalsformer.Uppsatsen inleds med en teoretisk överblick på historiska perspektiv och fortsätter med mångkulturalitet och samtalsformer i skolan. För att undersöka hur skolor jobbar med etiska frågor intervjuade jag tio lärare på två olika skolor. En byskola med få invandrarelever och en förortskola med övervägande invandrarelever.