Sök:

Sökresultat:

3674 Uppsatser om Etik och förskolans uppdrag - Sida 43 av 245

Attribution i moral och etik : hur tillskriver mÀnniskor orsaker till beteenden?

Rapporten handlar om hur mÀnniskor attribuerar, det vill sÀga tillskriver, orsaker till beteenden i moralbaserade situationer och om det finns skillnad i hur mÀn och kvinnor attribuerar beteenden. För att undersöka hur mÀnniskor attribuerar har man i denna undersökning lÄtit mÀn och kvinnor göra bedömningar om varför man sjÀlv eller ?nÄgon av samma Älder och kön? gör som de gör i specifika situationer. Detta gjordes i en enkÀt innehÄllande tvÄ situationer med vardera fyra orsaker som rangordnas efter hur troliga de Àr som anledning till vad som hÀnde i situationen. Enligt resultaten finns det en signifikant skillnad i hur mÀnniskor attribuerar beteenden men det beror pÄ vilken situation de befinner sig i.

"Den stora stygga vargen?" : En argumentationsanalys om vargens moraliska vÀrde i vargdebatten

The purpose of this paper is to see which ethical content arguments have in the debate about wolfhunting, particularly with regard to the Svensk Jakt respective Tidningen Djurens RĂ€tt's arguments. The method used in this paper is the analysis of arguments in which I investigate the pro and contra arguments of the four authors of the articles that I have chosen to study. I will avail myself of theories from Carruthers and Franklin. Analysis shows that the authors of the Swedish hunting above all have a ecocentric view of the wolf where it is an instrumental value for the ecosystem, and the authors of Djurens RĂ€tt's has especially a biocentric view of the wolf where it may be an absolute value, but they can also extend to the that the wolf has instrumental value in the ecocentric perspective. The discussion has shown that Djurens RĂ€tt's and Svensk Jakt has a common position that is an ecocentric perspective where the wolf has instrumental value, even though they believe that different actions are different law to protect the species and the ecosystem..

"PÄ ojÀmn mark lÀr vi oss att gÄ" : En studie av det interreligiösa arbetets möjligheter, hinder och kopplingar till mÀnskliga rÀttigheter utifrÄn Fryshusprojektet Tillsammans för Sverige.

This thesis examines interfaith work from a general perspective and through the Swedish interfaith project ?Tillsammans för Sverige?. They are based in a famous youth center in Stockholm. The examination has two aims. The first is to identify the main characteristics of interfaith work and how they correspond with daily practice.

SvÄrt sjuka cancerpatienters intresse för aktiv dödshjÀlp

Syftet med studien var att undersöka intresset för aktiv dödshjÀlp hos patienter som lider av en lÄngt framskriden cancer samt vilka faktorer som pÄverkar dem i detta stÀllningstagande. I en litteraturstudie har relevant litteratur insamlats, analyserats och tolkats. UtifrÄn bevisen frÄn sammanlagt fem kvalitativa studier har nya slutsatser dragits. Resultaten pekar pÄ att det finns ett intresse för aktiv dödshjÀlp bland svÄrt sjuka cancerpatienter men att detta i hög grad Àr framtidsorienterat. Faktorer som pÄverkar intresset Àr uppfattningen om att vara en börda för andra, rÀdsla för framtiden, lidande, den demoraliserande inverkan som cancern har pÄ individen samt religion och etik..

HÄllbarhetsredovisning : en studie kring anvÀndbarhet och lagstiftning

Tidigare sÄgs sociala frÄgor, miljö och etik som skilda delar inom redovisningen och redovisades separat. Men pÄ 90-talet skedde en utveckling mot en mer integrerad redovisning dÀr alla dessa delar bands samman Àven med den ekonomiska redovisningen, numera benÀmnt hÄllbarhetsredovisning. MÄnga svenska företag ligger idag efter vad gÀller andelen upprÀttade hÄllbarhetsredovisningar i jÀmförelse med andra europeiska lÀnder. Sverige Àr dock sedan rÀkenskapsÄret 2008 det första landet i vÀrlden som lagstiftat hÄllbarhetsredovisning för statliga företag i enlighet med GRI: s riktlinjer.Syftet med denna uppsats Àr att studera och analysera för vem en hÄllbarhetsredovisning Àr anvÀndbar. Dessutom kommer vi att undersöka de statliga företagens Äsikter angÄende den nationella lagstiftningen samt hur anvÀndbar den internationella standarden Àr för dessa företag.

Pedagogers uppfattning och kunskap om matematik i förskolan

Matematik Àr en social och kulturell företeelse som berör oss alla. Vuxna och barn kommer dagligen i kontakt med matematik i nÄgon form. Förskolan har enligt Skolverket (1998) i uppdrag att frÀmja barns lÀrande, bland annat i matematik i en trygg och stimulerande miljö. För att uppnÄ strÀvansmÄl i den behöver pedagogerna kunskap i Àmnet. De behöver Àven vetskap i hur och nÀr barn lÀr.

Barn berÀttar om sitt eget lÀrande : vilken roll har förskolan och förskolepedagogerna i barns beskrivningar av sitt eget lÀrande?

MÄnga 5-Äriga barns vardagsliv Àr knutet till förskolan som plats och till dess pedagogiska verksamhet. Förskolan har pÄ senare Är fÄtt ett tydligare pedagogiskt uppdrag pÄ grund av införandet av förskolans lÀroplan Är 1998, vilken reviderades Är 2010. I och med förskolans förtydligade lÀrande-uppdrag sÄ undersöks i denna kvalitativa intervjustudie hur barn beskriver sitt eget lÀrande idag. Studien innefattar intervjuer av 26 förskolebarn födda Är 2009, i sex kommunala förskolor, i en svensk medelstor stad.Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och Àven frÄn den utvecklingspedagogiska lÀrandeteorin. Syftet med undersökningen Àr ta reda pÄ hur förskolebarn beskriver sitt eget lÀrande.

Mer Àn bara ett hem : En studie av familjehemsförÀldrars upplevelse av kontakten med socialtjÀnsten

SamhĂ€llsvĂ„rden av barn bestĂ„r till drygt 60 % av placeringar i familjehem och dessa utgör dĂ€rmed en viktig resurs för samhĂ€llet. Trots detta finns det inte mycket forskning utifrĂ„n familjehemsförĂ€ldrarnas perspektiv och den som genomförts Ă€r framförallt internationell. SocialtjĂ€nsten Ă€r enligt 6 kap 7a § SocialtjĂ€nstlagen (2001:453) ansvarig att erbjuda familjehemsförĂ€ldrar det stöd och den rĂ„dgivning de Ă€r i behov av. Syftet med studien Ă€r dĂ€rför att undersöka familjehemsförĂ€ldrars upplevelse av kontakten med och stödet frĂ„n socialtjĂ€nsten gĂ€llande deras uppdrag som familjehem, samt undersöka familjehemsförĂ€ldrarnas motiv till att ta uppdrag som familjehem. Datamaterialet bestĂ„r av semi-strukturerade intervjuer med Ă„tta familjehem i Örnsköldsvik respektive UmeĂ„ kommun.

Etik och Estetik: hur kommer det till uttryck i förstagÄngsmammors konsumtion av barnprodukter?

Vi konsumerar allt mer i en allt högre hastighet och barnfamiljerna Ă€r en mĂ„lgrupp som marknadens aktörer gĂ€rna vill knyta till sina produkter. Funderar vi över hur vi handlar, Ă€r det hedonistiska eller moraliska faktorer som avgör eller sker det helt enkelt pĂ„ rutin och i invanda mönster? Är förstagĂ„ngsmamman mer intresserad av estetiskt tilltalande produkter eller anser hon att etiska frĂ„gor som miljö och arbetsförhĂ„llanden Ă€r viktigare nĂ€r det gĂ€ller produkter till barn?Syftet Ă€r att inhĂ€mta information frĂ„n förstagĂ„ngsmammor avseende deras konsumtionsmönster nĂ€r det gĂ€ller barnprodukter som klĂ€der, leksaker och blöjor. Tanken Ă€r att fĂ„ insikt i hur de vĂ€ljer sina varor, om det Ă€r etiska eller estetiska faktorer som Ă€r avgörande eller kanske en kombination av de tvĂ„.Undersökningen görs med teoretisk utgĂ„ngspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital med grund i respondenternas socioekonomiska grupptillhörighet. Efter litteraturgenomgĂ„ng i syfte att hitta relevant material har undersökningen sedan genomförts med semistrukturerade intervjuer.

Skyldig sig sjÀlv? : En uppsats om de inre skyldigheterna.

Denna uppsats har som syfte att utforska mÀnniskors upplevelse av skyldigheter mot dem sjÀlva. Anser de attdet finns sÄdana, vad Àr de i sÄ fall och kÀnns dem? Genom en webbaserad enkÀt och elva semi-struktureradeintervjuer utforskas detta Àmne. Resultatet visar att alla deltagare i intervjustudien anser att man harskyldigheter mot sig sjÀlv. Av det 229 svarande i enkÀtstudien tyckte 84,88 procent att man hade det.

Medvetet ledarskap & autentisk kommunikation : Om att vara tydlig i uppdrag, frÀmja positiv kultur och bygga förtroendefulla relationer

Enligt tidigare forskning grundas gott ledarskap pÄ förmÄgan att motivera, sÀtta upp mÄl och fatta kompetenta beslut (Bass, Riggio och Mahwah, 2006). Gott ledarskap grundas Àven pÄ aktiv kommunikation och balanserade informationsflöden (Avolio, Gardner, Peterson, Wernsing & Walumbwa, 2008). Utan effektiv kommunikation Àr ledarskap i huvudsak irrelevant och kommunikation Àr som mest effektiv nÀr den leder till delad förstÄelse (Neufeld, Wan & Fang, 2010; Chidambaram & Jones, 1993).Syftet med den hÀr studien Àr att belysa fenomenet ledarskap och kommunikation frÄn ett aktivt vardagligt perspektiv. Studien undersöker ledarskap och ledarskapets kommunikation med medarbetare genom en kvalitativ intervjustudie baserat pÄ femton intervjuer med ledare, följt av en tematisk analys.Det undersökta fenomenet Äterspeglar ledarskap genom medvetenhet och ledarskapets kommunikation genom autenticitet. Studien beskriver ledares uppdrag, tydlighet och uppriktighet i kommunikation, fostran av positiv kultur genom engagemang och vÀrdeskapande och vikten av förtroende och insikt i relationer.I studien diskuteras resultatet med tidigare forskning.

Hunden gör som husse, skiter pÄ systemet ? eller...? : Missbrukare, subkultur och stigmatisering

This essay will focus on drug addicts and the world as they see it. The essay is based on intervjues with three men and one woman and participant observation of the three menÂŽs social life in the surroundings of Stockholm. The informants? opinions and experiences are central as well as the observations made of them during an intensive fieldwork. The study which was of an exploring character has revealed a complex relationship between the informants and society.

Inte bara barnpassning ? en kvantitativ studie om förÀldrars syn pÄ förskolan och dess lÀroplan

BAKGRUND: En förutsÀttning för att barnet skall fÄ ut sÄ mycket som möjligt av sinförskoletid Àr att det finns ett fungerande samarbete mellan hem ochförskola. I vÄr bakgrund redogörs det för litteratur som till största delhandlar om samarbete mellan hem och förskola. I lÀroplanen stÄr detatt förÀldrar skall ges möjlighet att bli insatta i förskolans verksamhet.Vad har förskolan för roll i förÀldrars liv och vad tycker de att den Àrtill för? Ges det möjlighet för förÀldrarna att bli insatta i lÀroplanen?Vet förÀldrar att det handlar om sÄ mycket mer Àn bara barnpassning?SYFTE: Hur ser förÀldrar pÄ förskolans roll och dess uppdrag bÄde för sigsjÀlva och i samhÀllet?METOD: Undersökningen baseras pÄ enkÀter som lÀmnades ut till förÀldrarnapÄ tre olika förskoleavdelningar. Vi lÀmnade ut 100 stycken enkÀteroch fick tillbaka 57 stycken besvarade.

Manifestation och implementering av CSR : En studie om hur ett mindre företag kan anvÀnda CSR som instrumentför att stÀrka varumÀrket

Syfte: Syftet Àr att undersöka och analysera hur arbete med CSR (Corporate SocialResponsibility) och hÄllbarhet kan manifesteras och implementeras i ett mindre företag för attstÀrka företagets varumÀrke.Metod: Uppsatsen grundas i en kvalitativ metod för att efterstrÀva en holistisk- ochövergripande bild. Metoden Àr explorativ och utforskande och ger en djupare insikt ochförstÄelse för företagets tillvÀgagÄngssÀtt. Som utgÄngspunkt för sekundÀra kÀllor harelektroniska och tryckta kÀllor samt akademiska artiklar anvÀnts.Slutsats: Efter avslutade studier kan konstateras att genom företagets stÄndpunkt i etik, moraloch vÀrderingar i kombination med de praktiska handlingar de utför, manifesteras ochimplementeras CSR- och hÄllbarhetsarbete i verksamheten. Kundens medvetande ger styrkanoch det vÀrdefulla i varumÀrket vilket leder till att dessa aktiviteter pÄ ett omsorgsfullt ochgenuint sÀtt bör planeras och genomföras för att behÄlla och stÀrka företagetsvarumÀrkesimage..

ESG-betyg pÄ den svenska fondmarknaden : En jÀmförande studie av etiska och traditionella Sverigefonder

Problembakgrund: idag finns ett hundratal etiska fonder dÀr investerare kan vÀlja att placera sina pengar och under de senaste Ären har intresset för att investera ansvarsfullt ökat enormt. Det finns ingen formell definition av vad en etisk fond Àr, och dÀrmed kan det vara svÄrt att skilja en etisk fond frÄn en traditionell fond. Ett mÄtt pÄ hur vÀl företag jobbar med etik speglas i deras ESG-betyg. ESG stÄr för Environmental, Social och Governance och anvÀnds för att bestÀmma hur hÄllbara och ansvarstagande företag Àr. Det faktum att det inte finns nÄgon formell definition av vad en etisk fond innebÀr, vÀcker funderingar kring ifall det finns en skillnad i ESG-betyg mellan etiska och traditionella Sverigefonder.Problemformulering: finns det nÄgon skillnad i ESG-betyg gÀllande miljö och mÀnskliga rÀttigheter mellan traditionella Sverigefonder och etiska Sverigefonder?Syfte: studiens huvudsyfte Àr att undersöka huruvida det finns nÄgon skillnad mellan etiska Sverigefonder och traditionella Sverigefonder gÀllande ESG-betyg.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->