Sök:

Sökresultat:

3674 Uppsatser om Etik och förskolans uppdrag - Sida 37 av 245

Etiskt beteende inom försÀkringsbolag och banker : En jÀmförelse mellan kunduppfattning och företagsmaterial

Etiskt beteende inom företag Àr ett Àmne som har kommit att fÄ stor fokus. Det finns parter som anser att det inte Àr företagens uppgift att arbeta för ett bÀttre samhÀlle samtidigt som andra anser att företagen bör anvÀnda sin makt i samhÀllet pÄ ett sÄdant sÀtt att de har en positiv inverkan pÄ samhÀllets vÀlfÀrd sÄvÀl som pÄ miljön. Efter skandaler inom organisationer har de flesta företag insett att etiskt beteende Àr viktigt för företagets rykte och framgÄng. Syftet med denna studie Àr att undersöka försÀkringsbolags och bankers etiska beteende samt hur vÀl de nÄr ut med detta budskap till sina kunder.Studien bestÄr av en enkÀtstudie kring konsumentbeteende, företagsinformation frÄn försÀkringsbolagens samt bankernas hemsidor och slutligen intervjuer med anstÀllda inom denna typ av företag. Studien bestÄr av bÄde kvantitativ sÄvÀl som kvalitativ forskning.

Ordning, fostran och disciplinering : en undersökning om vad elever och lÀrare pÄ en gymnasieskola har för uppfattningar om ordning, fostran och disciplinering i skolan

Den hÀr uppsatsen har som syfte att undersöka vad elever och lÀrare pÄ en gymnasieskola har för Äsikter i frÄgor som rör ordning, fostran och disciplinering i dagens skola. Den övergripande frÄgan som uppsatsen har försökt att besvara Àr: Vad har elever och lÀrare för Äsikter i frÄgor som rör ordning, fostran och disciplinering i skolan?Den empiriska undersökningen har gjorts i form av en enkÀtundersökning som har besvarats av 54 elever och 7 lÀrare. NÀr resultatet av enkÀtundersökningen har diskuterats har det skett utifrÄn Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering samt utifrÄn forskning kring lÀroplaner och skolans vÀrdegrund kopplat till ordning, fostran och disciplinering.Resultatet av undersökningen visar att elevernas och lÀrarnas Äsikter om ordning, fostran och disciplinering i skolan i huvudsak överensstÀmmer med varandra. BÄda grupperna anser att skolan ska ha ett fostrande uppdrag, att fostran ska ske med stöd av gemensamma regler och, vid behov, pÄföljder om dessa inte följs.

LĂ€rare och elevers attityder till religionsundervisning

Anledningen till att jag gör detta arbete, som just handlar om religionsundervisningen i skolan och det Àmnet Àr tÀnkt att handla om enligt lÀroplanen, Àr mitt brinnande intresse för just religion. Och det Àr med besvikelse och oro mina misstankar om att Àmnet inte Àr populÀrt har blivit bekrÀftade. Genom tolv stycken bandinspelade djupintervjuer med lÀrare pÄ sex stycken 1-6-skolor och fyra elevgrupper med fyra elever i varje grupp i Ockelbo kommun har jag tagit reda pÄ lÀrare och elevers tankar och attityder till Àmnet religion och hur de jobbar med Àmnet i skolan. Intervjuerna varade i ungefÀr 20 diskussionsfyllda minuter (med en del undantag). Till elevgrupperna bad jag lÀraren vÀlja ut fyra stycken elever till en representativ liten elevgrupp.

"DÀr tror jag att vi har mycket att hÀmta!" : Om parrelationens plats i ett psykoterapeutiskt arbete kring ett barn

Syftet med studien var att undersöka hur behandlare, som har i uppdrag att arbeta med barn med olika svÄrigheter och med samspelsproblem, reflekterar kring och förhÄller sig till förÀldrarnas parrelation i det psykoterapeutiska arbetet.En kvalitativ ansats har anvÀnts och sex behandlare har intervjuats. Behandlarna Àr verksamma bÄde pÄ familjemottagningar i landstingets och i kommunens regi.Studien ÄskÄdliggör att behandlarna uppvisar en spridning i Äsikter om vilken plats parrelationen ska ha i samtalen. I behandlarnas berÀttelse framkommer att flertalet brottas med frÄgor om hur viktig parrelationen Àr i förhÄllande till barnets symtom samt om det Àr gÄngbart att arbeta med parrelationen utifrÄn förÀldrarnas behandlingsuppdrag och verksamhetens riktlinjer. Behandlarna funderar Àven kring den egna verksamhetens uppdrag kontra familjerÄdgivningens.Flera behandlare berÀttar att parrelationen inte inledningsvis Àr i fokus, men att parrelationen mÄnga gÄnger senare i behandlingen lyfts upp, för att behandlaren inte kan undgÄ att se hur den pÄverkar barnet.Samtliga behandlare berÀttar om positiva erfarenheter av att ha arbetat med parrelationen. De positiva erfarenheterna handlar bÄde om att barnets symtom har upphört och om att förÀldrarnas relation har förbÀttrats.Studien har gjort det tydligt att det inte Àr enkelt att avgöra vad som ska fokuseras pÄ och vad som ska uteslutas i ett behandlingsarbete pÄ en familjemottagning, nÀr förÀldrar söker för symtom hos.

Tidigare var karriÀren framför mig, nu Àr den bakom mig: en deskriptiv och kvalitativ studie om "TrotjÀnaren" pÄ TeliaSonera AB

Uppsatsen Àr pÄ uppdrag av TeliaSonera AB. De har genom Ären mött en tuffare konkurrens som inneburit omfattande personalnedskÀrningar och övertalighetsarbete. Samtidigt som organisationen slimmats, finns behovet av övertalig Àldre personal med lÄng yrkeserfarenhet. Den övertaliga ÄteranstÀlls som trotjÀnare i en personalpool genom en urvalsprocess och förblir anstÀlld sÄ lÀnge kompetensen efterfrÄgas. Finns ingen efterfrÄgan, blir lösningen avgÄngspension eller pension.

Att fÄ avsluta sitt uppdrag

Vid prehospital patientkontakt Àr symptom och problem ofta tydliga, men ibland Àr det svÄrt att fÄ en utförlig anamnes pÄ grund av sprÄksvÄrigheter eller medvetandepÄverkan. Symptomen kan ocksÄ vara diffusa och svÄrtolkade. Efter avlÀmnandet pÄ mottagande enhet, vilket vanligtvis Àr en akutmottagning, finns det funderingar hos ambulansperso-nalen om vad som hÀnde efterÄt med patienten och om de kunde ha fÄtt bÀttre prehospitalt omhÀndertagande. Syftet med studien Àr att beskriva ambulanspersonals behov av uppföljning av vÄrdade patienter.En enkÀt skickades ut till Ätta ambulansstationer i VÀstsverige under vÄren 2008. Till-stÄnd frÄn enhetschefen pÄ respektive station inhÀmtades och personalen fick frivilligt delta i studien.

"Papperslös...dÄ Àr man ju rÀttslös" : En kvalitativ studie om ett antal kvinnojourers arbete med papperslösa kvinnor

AbstractAtt vara papperslös innebÀr att leva utan uppehÄllstillstÄnd med avsaknaden av de rÀttigheter som svenska medborgare har. Denna rÀttslösa status i kombination med att vara kvinna kan innebÀra en ökad sÄrbarhet för diskriminering, vÄld och förtryck (Bexelius, 2008). I föreliggande studie har 5 yrkesverksamma kvinnor frÄn 4 olika kvinnojourer i Stockholm och nÀrliggande stÀder intervjuats om deras möten och arbete med papperslösa kvinnor. Fokus har legat pÄ deras kunskap om mÄlgruppen, hur de arbetar praktiskt, vilka perspektiv de utgÄr frÄn samt hur de beaktar de mÀnskliga rÀttigheterna i sin strÀvan mot att förbÀttra papperslösa kvinnors livsvillkor. Vi har redogjort för tidigare forskning om globaliseringen, kvinnors migration, medborgarskap, vÀlfÀrdsstaten, civilsamhÀllet samt i bakgrunden beskrivit kvinnojoursrörelsens framvÀxt, kvinnojourernas uppdrag och utmaningar, det feministiska perspektivet och kulturell kompetens i förhÄllande till papperslösa kvinnor.

En invÀndning mot McTaggarts argument för tidens overklighet

Inom den teoretiska filosofin sÄ finns det ett antal klassiska texter och argument som de flesta förr eller senare kommer i kontakt med. En av dessa texter Àr den uppsats medtiteln Time som John McTaggart Ellis McTaggart fick publicerad 1908. Uppsatsen Àr ett försök att övertyga lÀsaren om tidens beskaffenhet, för att senare konstatera att det ÀrsjÀlvmotsÀgande att pÄstÄ att nÄgonting skulle ha egenskapen att finnas i tiden. McTaggarts egen slutsats, att tiden inte existerar, Àr en stÄndpunkt som Àr som gjord för att skapa debatt och debatt kring texten har det blivit..

(O)möjligt uppdrag? : - om redovisning som synliggörare av vÀrdeskapande i verksamhet med offentligt uppdrag

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i tvÄ fallstudier, med fokus pÄ synliggörande av vÀrdeskapande. Syftet Àr att öka förstÄelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mÄl. Ytterligare en ambition med uppsatsen Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till icke-mÀtbara vÀrden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de tvÄ analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och VÀsterbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren nÀrlÀsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. HÀr förs resonemang kring de bÄda analysobjekten utifrÄn rÄdande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern Àr mÄngfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Att kommunicera etik : - En analys av de svenska storbankernas etiska riktlinjer

AbstractTitle: Communicating Ethics ? An Analysis of Ethical Codes in Sweden?s Largest Banks( Att kommunicera etik ? en analys av de svenska storbankernas etiska riktlinjer)Number of pages: 49 (without enclosures)Author: Karolina SvenssonTutor: Peder HÄrd af SegerstadCourse: Media and Communication Studies DPeriod: Spring 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purpose/Aim: The main purpose it to answer the main question how Sweden?s largest banks are communicating ethics externally? This question generates a number of questions with relevance to the purpose and subject of this thesis. The ambition is to answer all of these questions in order to achieve the main purpose.Material/Method: The method used for this study is a qualitative text analysis. Applying this method is also done through using a model presented by Norman Fairclough. This model belongs to the tradition of critical discourse analysis.

Specialpedagogers syn och pÄverkan pÄ skolutvecklingsfrÀmjande arbete i förskolan

Undersökningen utgÄr frÄn Ätta specialpedagoger som arbetar inom förskoleverksamhet i olika kommuner. Vi har med hjÀlp av intervjuer undersökt deras syn pÄ och möjligheter att arbeta utvecklingsfrÀmjande pÄ förskolorna. Genom detta arbete vill vi kunna bidra med kunskap om den specialpedagogiska kompetensen och utvidga anvÀndningen av den i skolutvecklinsfrÄgor i förskolan..

Dual 30 - Konstruktion av gitarrförstÀrkare

En gitarrförstÀrkare baserad pÄ elektronrör har konstruerats pÄ uppdrag av Mikael Lyander, Àgare av Sandkvie Studio pÄ Gotland. Arbetet med gitarrförstÀrkaren Dual 30 har gett stor insikt om designprocessen av en rörförstÀrkare. Moment som design, layout och praktisk konstruktion har behandlats. BÄde författarna och uppdragsgivaren Àr överens om att förstÀrkaren lever upp till de uppsatta mÄlen..

Regional implementering av nationella uppdrag : Vad begrÀnsar och möjliggör genomförandet?

HÄllbar utveckling har sedan Ätminstone 20 Är tillbaka varit ett mÄl för miljöpolitiken i Sverige dÀr begreppet ofta tolkats utifrÄn den ekologiskadimensionen. PÄ nationell nivÄ bestÀmmer regering och riksdag inriktningen för miljöpolitiken och nationella myndigheter samordnar och följerupp arbetet. PÄ den regionala nivÄn svarar lÀnsstyrelserna för samordning, samverkan och uppföljning dÀr arbetet anpassas efter lÀnetsförutsÀttningar. PÄ den lokala nivÄn ska kommuner översÀtta nationella mÄl till lokala mÄl och ÄtgÀrder. Det handlar alltsÄ om att myndigheter pÄnationell, regional och lokal nivÄ ska implementera viktiga politiska beslut.

Utan timplan: en utveckling eller avveckling för musiken i
grundskolan?

LÀsÄret 2000/01 startade, pÄ uppdrag av regeringen, en femÄrig försöksverksamhet som innebar att frivilliga grundskolor i Sverige skulle arbeta utan timplan. HÀr har fyra berörda musiklÀrare fÄtt komma till tals om hur försöket pÄverkat dem och deras undervisning..

Bilderboken i förskolan ? ett pedagogiskt redskap för attfrÀmja muntlig sprÄkutveckling

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken syn pedagogerna har pÄ bilderböckers betydelse för barns muntliga sprÄkutveckling. Vi vill undersöka om pedagogerna pÄ förskolan anser att de genom bilderböcker frÀmjar barns sprÄkutveckling och hur de i sÄ fall gÄr tillvÀga. Vi vill Àven undersöka om deras uppfattning om sitt arbetssÀtt stÀmmer överens med förskolans uppdrag. Undersökningen genomfördes i form av enkÀter som lÀmnades ut till 20 olika förskoleavdelningar med barn i Äldern tre till fem Är. Undersökningen visade att bilderböcker anvÀnds pÄ samtliga avdelningar.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->