Allting började med att jag fick i uppdrag av Euromaint Industry i Skövde att konstruera en alfanumerisk display i syfte att ersätta en utgången display som inte längre nytillverkas. Jag fick i uppdrag att välja ut en modern, lämplig grafisk display och bygga ett interface mellan den nya displayen och den industriella maskin som displayen skall sitta på. Efter att ha letat hos någraelektronikleverantörer kom jag fram till att en TFT-skärm från det japanska företaget Kyocera var den som passade bäst. Skärmen hade ett VGA-liknandeinterface och min uppgift blev att sätta mig in i hur VGA fungerar. Efter att ha konstaterat att det krävdes en snabbare krets än en microcontroller för att använda VGA, var det endast en programmerbar logikkrets, en FPGA, som gällde.

This study draws from Zygmunt Bauman´s theory that a governmental policy of values can reduce the personal responsibility and moral choices for employees, to focus only on maintaining the government?s internal rules and regulations. The apparent risk with this type of moral attenuation is that the employee is deprived of the possibility to react morally on conduct of the government?s external misuse of power. In this study, this theory is connected to the Swedish Armed Forces? policy of values, as these values do not include a critical standpoint for officers and soldiers.

Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna på en mellanstor grundskola kan tänkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sägas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstäckande kapitlet är en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som fritidshemmet idag lyder under.Det specifika med denna presentation är således att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag.I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sägas vara lika när de återger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna får en möjlighet att bara vara i.

I det här arbetet undersöker jag vilka funktioner mänskliga kvarlevor har i arkeologiska utställningar. Jag för också en diskussion om möjliga alternativ till mänskligt material i utställningar och hur olika utställningar förhåller sig till den etiska diskussionen bland arkeologer kring hanteringen av mänskliga kvarlevor..

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare upplever att de kommunicerar och arbetar med teknik i verksamheten med barnen samt att skildra hur förskollärare anser att deras kompetens är i förhållandet till läroplanens uppdrag räcker till för att stimulera barnens nyfikenhet och intresse samt möjlighet till utforskande av enkel teknik i vardagen.Genom att använda oss av en kvalitativ metod fick vi ta del av respondenternas beskrivningar uttryckta med deras egna ord.Alla som arbetar i förskolan har som uppdrag i läroplanen för förskolan att sträva mot att varje barn ska utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och ges möjlighet att utforska hur enkel teknik fungerar. Förskolans verksamhet innehåller teknik i olika former vilket leder till ett aktuellt uppdrag att synliggöra och förklara den för barnen. I respondenternas svar framkommer det att de ofta inte är medvetna om att det är teknik de arbetar med samt att de tolkar ämnet teknik som större projekt i stället för att se det lilla och vardagliga i verksamheten. Detta kan delvis tolkas som bristande kunskap hos respondenterna men även att teknik som ämne inte är förankrat bland kollegor och förskolechef i verksamheten. Respondenterna känner att de har tillräcklig kunskap men att de ändå vill ha fortbildning, tips och förslag på hur de kan arbeta med enkel teknik i vardagen med barnen..

Syftet med studien är att belysa barnombudens roll på respektive anstalt och hur den rollen regleras utifrån kriminalvårdens regelverk samt de enskilda anstalternas begränsningar. Vi kommer undersöka skillnaderna mellan de generella riktlinjerna mot det faktiska arbetet. Detta görs utifrån tre frågeställningar som behandlar deras riktlinjer, deras faktiska arbete samt möjligheten att utföra sitt uppdrag. Detta studeras genom en kvalitativ metod med induktiv ansats där sex personer intervjuas varav tre på deras arbetsplats och tre stycken per telefon. Frågeställningarna användes som teman i intervjuerna.Resultatavsnittet kallas för ?Redovisning av intervjuerna? och sammanfattar varje ombud under en egen rubrik då den enskildes perspektiv på uppdraget lyfts fram.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i vad fritidspedagogens uppdrag i klassrummet är. Genom att studera yrkesroll och status vill vi få reda på hur några verksamma fritidspedagoger upplever detta uppdrag och sin yrkesroll. Vi vill även studera utbildningens form och innehåll ur ett historiskt och ett nutida perspektiv för att ta reda på om och hur yrkesrollen har förändrats. Genom litteratur och empiri i form av intervjuer har vi kommit fram till att avsaknaden av riktlinjer för vad fritidspedagogens roll i klassrummet är gör att fritidspedagogen, i samverkan med klassläraren, själv får tolka sin roll och göra den till sin egen. Utifrån intervjuer med informanter har vi också kommit fram till att vissa grundläggande kompetenser som de tycker ska ingå i en fritidspedagogsutbildning idag saknas..

Denna studie syftar till att ge mer kunskap om vad handläggare och brukare anser vara ett etiskt korrekt bemötande. Frågeställningarna handlade om vilken generell syn respondenterna hade på korrekt etiskt bemötande, vilka konkreta förhållningssätt som bidrog och hur mycket man ansåg att brukarna kunde påverka sin situation.Empirin bestod av intervjuer med fyra handläggare och tre brukare. Utifrån förförståelsen att det fanns olika förhållningssätt och arbetsmetoder bland socialarbetare konstruerades det semistrukturerade frågeformuläret. Ansatsen är huvudsakligen induktiv och baserad på ett socialkonstruktivistiskt synsätt. Empirin analyserades utifrån teorier om etik, makt och rollteori.

Vårt syfte är att titta på den nya speciallärarutbildningen som startar våren 2008 och att se vilka tankar den väcker hos specialpedagogerna och specialpedagogiken. Vi har pratat med rektorer och specialpedagoger för att höra deras synpunkter och få fram deras känslor och reaktioner på utvecklingen inom det specialpedagogiska området. I teorin beskriver vi vad som skiljer specialpedagogen och specialläraren åt och vad de har för olika roller. Rektorsrollen finns också med för att få ett bredare perspektiv. Vi redogör för aktuell debatt med tidningsstudier och politiska ståndpunkter i ämnet.

Detta arbete visar, delvis var för sig och delvis i kombination, hur regelbaserat och fallbaserat beslutsstöd kan användas vid uppdragsplanering. Uppdragsplanering utförs med hjälp av Mission Support System (MSS).Uppdragsplanering kräver en hel del arbete och en hel del erfarenhet för att den ska bli bra. Detta kan underlättas om man kan få hjälp av olika verktyg som kan dra nytta av uppsatta regler för respektive uppdrag och även dra nytta av tidigare uppdrag av samma karaktär. Sedan tidigare finns det två olika examensarbete som har undersökt respektive del av detta.Målet med detta arbete är delvis att demonstrera metoderna i en prototyp, var för sig och i kombination med varandra, och delvis att försöka besvara frågan om en kombination av metoderna presterar ett bättre beslutsstöd än när metoderna används var för sig. Detta arbete bygger på två tidigare examensarbeten.Metoden som används för att kunna bedöma vilken metod som är att föredra är att man har implementerat både verktygen i en prototyp.

Bakgrund: Corporate Social Responsibility, vars närmaste svenska översättning är samhällsansvar eller socialt ansvarstagande, är ett begrepp som har kommit att få en allt större betydelse i företagssammanhang. Numera ställs det högre krav på företagen att ta ett större ansvar utöver det som lagen kräver. Motiven till att tillmötesgå dessa krav kan dock se olika ut, vissa företag tycks använda det som en legitimering för sin verksamhet medan andra vill vara ett föredöme och marknadsledande på området.Syfte: Den här studien syftar till att studera hur hållbarhetsredovisningarna ser ut i etiskt klassificerade företag respektive företag som verkar i en oetisk bransch samt identifiera, beskriva och analysera skillnader och likheter dem emellan.Metod: Studien har genomförts med hjälp av en abduktiv metod, där forskarna har pendlat mellan teori och empiri. Både primär- samt sekundärdata har använts där primärdata samlades in genom intervjuer med respondenter på fyra olika företag och sekundärdata samlades in genom en innehållsanalys av tio företags hållbarhetsredovisningar.Slutsats: Studien visar endast små skillnader i hållbarhetsredovisningarnas omfattning och innehåll mellan etiska företag och företag i oetiska branscher. Det går däremot att identifiera en skillnad i motivet bakom hållbarhetsredovisningen mellan de etiska företagen och företagen i en oetisk bransch, där de senare till stor del använder den för att legitimera sin verksamhet..

Detta arbete är en studie som syftar till att ta reda på om, och i så fall hur, medvetenheten om fritidshemmens uppdrag kan kopplas till personalens eventuella utbildning. I studien utgår uppdragen från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011) och Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer (2007). Vi har genomfört fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Birgit Andersson (2013) uppmärksammar att det är av största vikt att ha en pedagogisk utbildning för att som verksam i skolan kunna nå de uppsatta målen i uppdragen. Skolverket (2012) skriver i sin rapport Personal i fritidshem att riksgenomsnittet i antalet årsarbetare som är utbildade fritidspedagoger i samtliga kommuners fritidshemsverksamheter är 27 procent, år 2012 (Skolverket 2012a).

Det pågår en het mediedebatt kring att det råder brist på ordning och uppförande i skolan. Debatten handlar framför allt om brist på ordning och uppförande i grundskolans senare år, varför det är av intresse att göra en studie kring ordning och uppförande i grundskolans tidigare år. Läraren har ett stort ansvar i fostrandet av morgondagens samhällsmedborgare och med det i åtanke är det intressant att se hur lärare arbetar med fostransuppdraget. I detta uppdrag ingår mycket arbete med att lära eleverna att inordna sig och att uppföra sig. Frågan är då vad lärarna lägger i dessa begrepp? Syftet med vår studie är att synliggöra lärares normer och värderingar kring ordning och uppförande för att på så sätt ge en bild av hur de arbetar med och ser på sitt fostransuppdrag.

Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur lärare motiverar sitt val av arbetssätt och innehåll, samt vilken betydelse olika årskurser har i lärares didaktiska val av arbetssätt och undervisningsinnehåll och hur lärare i olika årskurser arbetar för att utveckla ansvarstagande elever. Vår utgångspunkt har varit några olika aspekter som kan påverka lärare i deras didaktiska val. Genom en kvalitativ forskningsintervju har vi närmat oss några verksamma lärares uppfattningar av sitt uppdrag och arbete. Resultatet visar oss att lärare påverkas av sin lärarutbildning, läroplanen samt deras uppfattning av vad det pedagogiska arbetet innebär. För att utveckla elevernas ansvarstagande försöker lärarna individualisera sitt arbetssätt och undervisningsinnehåll efter elevernas behov och förutsättningar..

BakgrundFörskolan har inte alltid sett ut som den gör idag och i bakgrunden redogörs för denutveckling som skett sedan slutet av 1700-talet fram till idag. Förskolans uppdrag beskrivs i Lpfö98 med att begreppen omsorg, fostran och lärande bildar en helhet, dessutom lyfts även vikten av ett fungerande samarbete mellan förskolans personal och föräldrar. Frågan är dock huruvida förskolans uppdrag är legitimt med föräldrarnas förväntningar och hur dettaeventuellt påverkar synen på förskollärarnas uppgift och ansvar, det vill sägaförskolläraryrkets profession.SyfteSyftet med studien är att få en inblick i föräldrars förväntningar på förskolans uppdrag och sätta det i relation till det faktiska uppdraget.MetodStudien är kvantitativ och har genomförts med enkäter då det ger ett tydligt, kvantifierbart resultat, vilket ligger i intresset för studien. Enkäter har gjort det möjligt att vända sig till tvåföräldragrupper, vars förskolor arbetar i olika grad med att förtydliga uppdraget, och därmed undersöka om förskolans ansträngningar att informera, påverkar föräldrarnas förväntningar.ResultatFramför allt är förskolans omsorgsfunktion väl förankrad hos föräldrarna. Föräldrarna vill att deras barn ska känna sig trygga på förskolan och de vill att deras barn ska bli bekräftade.