Ethos har inom retoriken alltid haft en stark aristotelisk prägel, ett arv sprunget ur hur talares karaktär framhölls i rättegångar i antikens Grekland. Eftersom retorikens uttryck och användningsområden har utvecklats enormt sedan dess, inte minst inom den politiska retoriken, finns en risk att vi idag begränsas av den uppfattning av Ethos beståndsdelar som lever kvar efter Aristoteles. Genom att enbart se till vad som kan ses som god moral, sunt förnuft och välvilja hos talaren kan vi missa viktiga kontextuella faktorer som talaren kan använda sig av i sitt Ethosbyggande, speciellt inom politisk retorik: exempelvis det ämbete som personen besitter, de regler och normer som omger situationen eller partiets värderingar och traditioner. Alla dessa är faktorer som en politiker ofta använder sig av för att inge förtroende för sig själv som politiker idag, vilka en aristotelisk Ethosanalys inte ger utrymme för. I denna uppsats prövas, med den teoretiska inspirationen från Kenneth Burkes ?terministic screens?, sociologen Max Webers tre legitimitetstyper på begreppet Ethos, vilka sedan appliceras på den socialdemokratiska retoriken, i hopp om att kunna bidra till utvecklingen av Ethosbegreppet.

På Facebook når polisen många människor och kan ge sin bild av olika händelser och av sig själva. Jag har studerat två poliskontors  ? Täbys och Sollentunas ? närvaro på Facebook under en tvåmånaders period, och utifrån deras inlägg kartlagt vilken typ av händelser som de väljer att berätta om. Därutöver har jag också gjort en retorikanalys för att utifrån den diskutera vilken bild som polisen ger av sig själv på Facebook. Eftersom polisen själv anser att deras trovärdighet är av stor betydelse har jag i analysen koncentrerat mig på hur polisens Ethos framträder i inläggen.Resultatet skiljer sig delvis åt mellan de två kontoren.

A politician on the peak of his career suddenly sees himself in the middle of not one or two, but five different crisis, that demand a fitting response and a well planned crisis management strategy. While focusing on Ethos and its development, the following paper analyses the communicative strategies used by Germany's ex-minister of defense, Karl-Theodor zu Guttenberg. Within his one and a half year tenure he had to handle continuing accusations against policy and character. Guttenberg, who in many eyes was seen as Germany's most popular politician and whose Ethos, therefore, prior to the first crisis could be described as strong, is loosing his trustworthiness among the military and other politicians the longer each crisis continues.The purpose of this study is to identify the communicative pattern of Mr. Guttenberg, which in the end lead to his resignation, while his popularity continues to be strong.

En film om en lärare, hans personlighet och mötet med eleverna.

In the year of 2012, a police project called ?REVA? was established in Sweden. The goal was to increase efficiency in deporting undocumented migrants from Sweden. Two articles relating to the project were published in Swedish newspaper Dagens Nyheter. One was an open letter to Attorney General Beatrice Ask, written by the famous author Jonas Hassen Khemiri.

I uppsatsen studeras hur skribenter med hjälp av olika retoriska grepp framställer sig själva i texter..

AbstractTitle: To work or not to work, an essay about information and inspiration on www.ams.se.Number of pages: 39Author: Ann HöglundTutor: Peder Hård af SegerstadCourse: Media and communication Studies DPeriod: Fall 2005University: Uppsala University, Department of information science, Division of Media and CommunicationPurpose/Aim: To investigate the frequency of Ethos, logos and pathos in the work-guides on www.ams.se, and study how they match the needs of the respondents in the essay-interviews.Method/Material: To investigate the needs and wishes for information I have made three group-interviews with university students. In order to analyse the texts and films on www.ams.se I have used tools from the modern rhetoric analysis. In the last part of my analysis I compared the results of the rhetoric analysis and the requests from the interviews to see if and how they match.Main Results: The respondents requested inspiration for their future work lives, and information that could de-dramatize the image of working. The texts on www.ams.seconsist mostly of facts, while the films made a slightly more emotional contribution to the image of the occupation. The films showing relaxed and satisfied people can be seen as a way to de-dramatize the image of working-life.

How a speaker can use their posture, gesture, facial expression and voice to create a strong Ethos, pistis and sense of trustworthiness is, in this paper, associated with charisma (the power of leadership or authority).Verbal and nonverbal expressions from three particular speeches by Martin Luther King, John F Kennedy and Bill Clinton have been analyzed in depth. The results show that patos as well as strong nonverbal expression are factors in inspiring devotion or creating enthusiasm. Personal magnetism and radiance is also found to develop through figures of speech and rhetorical devices, including metaphors. Results show that facial expressions, pitch and other prosodic information are not always consciously taken in. Nevertheless, it is questioned whether such information can affect the Ethos and pistis developed.

Den 24 oktober 2012 utför samhällsprogrammet Kalla Fakta en kritisk granskning av modeimperiet H&M, där man ifrågasätter H&M:s handlande angående levnadslönerna för textilarbetarna i deras produktionsländer. I denna uppsats är syftet att undersöka om H&M valt att försvara sig mot denna granskning i en korrespondens med Kalla Fakta. Det är ur ett retoriskt perspektiv intressant att studera hur ett värdsledande förtetag, som H&M, strategiskt väljer att svara på denna typ av situation för att försöka återuppta sin trovärdighet. I denna studie har jag med hjälp av retorikens statuslära och William L. Benoits apologia-teorier, kunnat konstatera att H&M använt sig av olika försvarstrategier som  förändras över tid i korrespondensen.  I denna studie har jag även kunnat konstatera att korrespondensen är en del av H&M:s återhämtningsarbetet i försök att förstärka deras Ethos och till viss del reducera den bild som Kalla Fakta valt att målat upp av företaget..

Uppsatsen undersöker huruvida Hillary Rodham Clinton förkvinnligat sitt retoriska tillvägagångssätt eller om hennes retorik passar bättre in i den manliga senatorsrollen. Med hjälp av klusteranalys och neo-aristotelisk analysmetod, görs en jämförande analys för att söka efter skillnader och likheter i Clintons retoriska tillvägagångssätt. Materialet består av två tal som hölls vid det demokratiska konventet; 1996 (i egenskap av first lady) och 2008 (i egenskap av senator). Resultatet diskuteras sedan utifrån det genusrelaterade begreppet double bind. Analysresultatet visar på en utveckling i Clintons retorik, som generat ett stärkt primärt Ethos.

I denna studie analyseras hur de statliga bolagen Systembolaget och Svenska spel går tillväga för att skapa trovärdighet i sin omgivning av kunder och intressenter. Undersökningen är genomförd på informativ och extern kommunikation som finns på bolagens hemsidor, varav två reklamfilmer även visas i svensk tv.Syfte: Båda bolagen befinner sig i en etiskt ambivalent situation då de genom sina statliga uppdrag måste uppnå ett vinstkrav och samtidigt begränsa försäljningen av produkter som kan ha en negativ inverkan på människors hälsa. Studiens syfte är att granska hur de båda bolagen resonerar kring sin verksamhet och hur denna trovärdighetsbyggande kommunikation kan tolkas med hjälp av ett retoriskt och narrativt synsätt.Metod: En narrativanalys används för att förtydliga berättelsernas olika roller, teman, handlingar och miljöer och hur de fyller en funktion för att uppnå ett påverkanssyfte och identifikation. Vissa argument granskas med hjälp av de retoriska appellerna Ethos, pathos och logos. En analys av Ethos urskiljer dessutom ur bolagens resonemang hur de vill uppfattas av sin publik, och hur publiken kan tänkas uppfatta deras image.

Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga.

Den 18 april 2012 anklagas mobiloperatören TeliaSonera av Uppdrag granskning för att samarbeta med diktaturer i Centralasien. Ambitionen med denna uppsats har varit att göra en retorisk analys av det försvar som TeliaSonera framställt i anslutning till anklagelserna. Jag har tagit avstamp i den klassiska retorikens teorier kring statuslära, den retoriska situationen samt kring Ethosbegreppet och kombinerat dessa med apologiateorier för att studera anklagelse och försvar. Med hermeneutikens tolkningsmetod som grund har en närläsning gjorts av; Uppdrag gransknings reportage, en inspelad tv-intervju med TeliaSoneras kommunikationsdirektör samt ett pressmeddelande på företagets hemsida. Resultatet visar hur Uppdrag granskning har anklagat, hur TeliaSonera har försvarat sig och en diskussion har först kring huruvida företaget uppfyller de etiska krav litteraturen ställer på en apologia.

Användandet av sociala medier av politiker har fått global spridning de senaste åren. Med Obama i framkant har det visat sig att det är betydelsefullt att ha ett starkt personligt varumärke på sociala medier såsom Twitter. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några svenska politiker konstruerar ett personligt varumärke via mikrobloggen Twitter. Vi har undersökt hur politikerna framställer sig och vilka roller som synliggörs, samt vilken agenda som ligger bakom deras framställning. Vi har använt oss av flera olika teoretiska begrepp för att analysera vårt material.

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att utifrån Michelinguidens kriterier undersöka hur restauranger i Stockholm som har stjärnor i guiden drar nytta av sin ?stjärnstatus? i sina presentationer av restaurangerna på respektive webbplats.Teori: De teoretiska utgångspunkterna är visuell retorik, semiotik, multimodalitet samt identifikation.Metod: Jag har undersökt vad som sägs, både genom text och bild, på respektive restaurangs hemsida. Jag har sedan satt det mot bakgrund och de frågeställningar jag hade och därmed även mot de kriterier Michelinguiden använder sig av i sin bedömning av restauranger.Slutsats: Respektive restauranger uttrycker sin ?stjärnstatus? ? men på lite olika sätt. Vissa väljer att göra det mer genom bild och andra genom text.