Många medlemsstater inom EU tillämpar idag sätesprincipen. Denna princip innebär att bolag lyder under den bolagsrättsliga lagstiftning som gäller där bolaget har sitt säte (styrelse, huvudkontor, huvudsaklig verksamhet etc.) Vissa medlemsstater tillämpar dock registreringsprincipen vilken innebär att ett bolag lyder under den bolagsrättsliga lagstiftning som gäller i den medlemsstat där det är registrerat oavsett var bolaget bedriver sin verksamhet. Motsättningarna mellan dessa principer har tidigare inneburit att bolags Etableringsfrihet varit begränsad. Denna fråga har de senaste åren aktualiserats i ett antal förhandsavgöranden från EG-domstolen bl a Segers, Daily Mail, Centros, Überseering och Inspire Art. Syftet med denna uppsats är att analysera vad EG-domstolens rättspraxis har för konsekvenser för bolags Etableringsfrihet inom EU.

För många är arbetet den mest centrala delen ilivet där de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, känslaav sammanhang, är meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta deltagare iåldrarna 40 till 65 år med varierande yrken. Ett heterogent urval användes föratt få en så stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att få göra gott i mötet medandra människor samt att arbetet känns meningsfullt.

Syftet med denna uppsats är att utreda konsekvensen av att det finns distinktioner i de rättfärdigade inskränkningarna inom Etableringsfriheten mellan bolagsrätt och skatterätt samt att undersöka hur de svenska CFC-reglerna kan anses utgöra en rättfärdigad inskränkning i den grundläggande principen om rätten till fri etablering. Etableringsfriheten stadgar medborgare och bolags rätt att fritt etablera sig och bilda bolag inom Europeiska unionen. För att en medlemsstats nationella regler ska kunna inskränka den grundläggande Etableringsfriheten krävs att inskränkningen kan rättfärdigas.De rättfärdigade inskränkningarna ser olika ut beroende på inom vilket rättsområde de tilllämpas. Etableringsfriheten är mer långtgående på bolagsrättens område som enbart innefattar en rättfärdigad inskränkning. Inskränkningen kan motiveras av bristen på en unionsrättslig reglering på området.

Inom EU upprätthålls en inre marknad där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs. Friheterna innebär att all diskriminering på grund av nationalitet i med-lemsstaternas nationella lagstiftning ska avskaffas, vilket följer av EU-rättens företräde framför nationell lagstiftning när regelverken kolliderar.Om en lagstiftning verkar begränsande för någon av dessa friheter måste reglerna rättfärdi-gas eller ändras. Rättfärdigande kan ske genom de fördragsstadgade undantagen eller ge-nom ett undantag som accepterats i EU-domstolens rule of reason-doktrin.De svenska reglerna för uttagsbeskattning har under de senaste åren utvecklats efter EU-rättens praxis. Senast i november i fjol meddelade EU-domstolen ett avgörande som änd-rade förutsättningarna för rättfärdigandet av begränsningar av Etableringsfriheten. Den 1 januari i år uppdaterades anståndsreglerna för inbetalningen av uttagsskatten.

Ända sedan införandet av de svenska ränteavdragsbegränsningarna, som kan leda till nekat avdrag för räntekostnader inom intressegemenskapen beroende på mottagarens skattesituation och syftet bakom transaktionen, har reglernas förenlighet med EU-rättens Etableringsfrihet varit ett omdiskuterat ämne. Syf-tet med denna uppsats är att utröna reglernas förenlighet med EU-rätten på denna grund.EU-rätten förbjuder vanligtvis alla former av hinder mot Etableringsfriheten. Avsteg får dock göras i särskilda fall om hindrande åtgärder kan motiveras mot bakgrund av art. 52(1) FEUF eller ett trängande allmänintresse. De hindrande åtgärderna måste vidare ha till syfte att uppnå de anförda rättfärdigandegrun-derna samt inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål.EU-kommissionen menar att reglerna särskilt missgynnar gränsöverskridande verksamhet.

En valutakursförlust som uppstår till följd av att ett bolag avyttrar näringsbetingade andelar i ett utländskt dotterbolag är enligt svensk gällande rätt inte avdragsgill, vilket följer av 25 a kap. 5 § IL. Det råder oklarhet om huruvida det svenska avdragsförbudet för valutakursförluster på näringsbetingade andelar i utländska dotterbolag strider mot EU-rättens Etableringsfrihet och fria rörlighet för kapital. Oklarheterna uppstår på grund av att det inte är tydligt vad som anses hindrande mot en EU-frihet och hur detta bedöms. Det har anförts att hinder anses föreligga om en medlemsstats nationella regler negativt särbehandlar en gränsöverskridande situation om denne belastas med en större skattebörda än vad motsvarande inhemska situation utsätts för.

I samband med att en stat tillträder den Europeiska Unionen (EU) överför staten även kontrollen över en mängd områden till unionen. De områden över vilka kontrollen överförs går till största delen att återfinna inom de så kallade fyra friheterna. De fyra friheterna innebär att medlemsstaterna inte får hindra den fria rörligheten för varor, personer, kapital och tjänster. Den fria rörligheten för personer involverar såväl fysiska personer ? individer, som juridiska personer ? bolag.

I EU råder det idag en tänkt Etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade Etableringsfriheten ska ske. På grund av Etableringsfriheten och EUDs praxis genom åren har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhålla den bästa lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.Vissa förespråkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försämra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv då medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som är förmånliga för bolagen men med ett sämre skydd för arbetstagare, ett såkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvärt om stärker den inre europeiska marknaden då medlemsstaterna aktivt strävar efter att utforma de bästa lagarna ur allas perspektiv och att en sådan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén på medlemsstaternas bolagsregler, ett såkallat race to the top.Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gälla inom hela EU och där bolagsreglerna är desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tänkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försämrat arbetstagarskydd som följd) men kan även medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna.

EU har under lång tid sökt lösa de problem som finns på den inre marknaden avseende direkt beskattning. En rad riktade åtgärder har förverkligats genom praxis. Jämte riktade åtgärder har även kommissionen arbetat med en långsiktig lösning där bolag ska ges möjlighet att använda sig av en gemensam bolagsskattebas för hela unionen. Den 16 mars 2011 presenterade kommissionen slutligen ett förslag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. .

Den internationella rätten utgörs av mellanstatliga samarbeten mellan suveräna stater på olika områden. De suveräna staterna har exklusiv behörighet att lagstifta inom sina territorier och således har ingen annan stat rätt att stifta lagar som blir gällande på en annans stats territorium. Denna exklusiva rätt till självbestämmande benämns territorialitetsprincipen. På den internationella skatterättens område innebär territorialitetsprincipen att en stat har rätt att beskatta all inkomst som har ett samband med den staten. Detta görs genom att obegränsat skattskyldiga beskattas för all sin inkomst oavsett var den uppstått och begränsat skattskyldiga beskattas endast för den inkomst som uppkommit i den staten.Då en självständig stat överlämnar en del av sin suveränitet till ett sådant internationellt samarbete som till exempel EG utgör, splittras det i internationell rätt vedertagna territorialitetsbegreppet eftersom den exklusiva lagstiftningskompetensen i viss mån måste delas med EG: s lagstiftande makt.

The harmonization within EC Company Law has been relativley successful. Despite its relative success; important differences still remains in European company law.The freedom of establishment itself, and the ECJ?s interpretation of the freedom provides European companies with a substantial cross-border mobility. As a consequence of this mobility, together with the differences in national legislation; mandatory rules in company law can be easily evaded. A typical example of this is that a Swedish enterprise, by running their business through a British private limited company, can escape the Swedish legislation on capital contributions when forming a company with limited liability for its members.

Uttagsbeskattning utlöses enligt svenska skatteregler bl a då en tillgång förflyttas från Sverige vid etablering utomlands. Vad som sker då uttagsbeskattning blir aktuellt är att den tillgång som tagits ut behandlas som om den avyttrats till ett värde motsvarande marknadsvärdet och företaget beskattas för övervärdet. Efter Sveriges inträde i den Europeiska Unionen har den svenska skatterätten påverkats i stor utsträckning av EG-rätten och de svenska skattereglerna måste bl. a. vara förenliga med bestämmelserna i det grundläggande EG-fördraget, däribland etableringsrätten.

Den inre marknaden inom europeiska unionens gränser innebär många möjligheter för dess medborgare och företag. Som medborgare kan man flytta till ett annat land inom EU för att t.ex. studera eller arbeta. Som företag kan man för att expandera verksamheten välja att etablera sig eller sälja sina varor eller tjänster i ett annat EU-land. Den inre marknaden fungerar oftast väl, men naturligtvis kan problem ibland uppstå med tolkningen av gällande regler.

On the internal market within the EU, freedom of establishment under articles 49 and54 TEU stipulates that companies have the right to set up businesses in other MemberStates. On the internal market there are 27 different national tax law systems whichhave caused obstacles regaring taxation between Member States. These obstacles havebeen shown deterrent when a company enters a new market. One problem area is thelack of cross-border loss compensation for groups. This means that cross-bordergroups is over taxed when they are unable to set of gains against losses.

När ett svenskt moderbolag avyttrar näringsbetingade andelar i ett utländskt dotterbolag och det pga. avyttringen uppstår en valutakursförlust är den enligt svensk gällande rätt inte avdragsgill vilket följer av ordalydelsen i 25a kap. 5 § inkomstskattelagen (IL). Situationen är hämtad från ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) från år 2013. Uppsatsen syftar till att utreda den skattemässiga hanteringen av avdragsrätten för valutakursförlustvid avyttring av näringsbetingade andelar i ett utländskt bolag med ett EU-rättsligt fokus.Uppsatsens analys leder till att avdragsförbudet i 25a kapitlet bör prövas mot Etableringsfriheten först med grund i den vägledande EU-rättsliga praxis som finns om hur konkurrens mellan olika friheter ska behandlas när det gäller näringsbetingade andelar.